AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap
Miljöledningssystem i små-och medelstora företag
En flerfallstudie med hjälp av SWOT-analys
Elin Engren Linda Rudbäck
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Miljöteknik
Miljöstrateg
Handledare: Katja Tasala Gradin Examinator: Stephan Barthel
i
Förord
Detta examensarbete är ett resultat av ett samarbete mellan två studenter som läser en treårig utbildning till Miljöstrateg på Högskolan i Gävle. Programmet är på 180 högskolepoäng och leder till en kandidatexamen. Anledningen till att vi valde att genomföra denna fallstudie grundar sig i att vi har ett intresse av små- och medelstora företags arbete med miljöledningssystem. I denna studie har tre små företag medverkat genom intervjuer med den miljöansvarige på företagen. Två av företagen var ISO 14001 certifierade och ett av företagen var certifierad enligt FR2000. Arbetet var mycket intressant då det gav en tydlig inblick i företagens arbete med miljöledningssystem. Dessutom var det lärorikt att analysera vilka förbättringsåtgärder företagen skulle kunna vidta för att på så sätt få ut mer av sitt miljöarbete.
Tack till
Vi vill tacka de tre företag som ställde upp att medverka i denna studie. Vi vill rikta ett speciellt tack till Åsa Hadin som varit till stor hjälp under förstudie och
fördjupningsstudien inför detta examensarbete. Vi vill även säga ett stort tack till Katja Tasala Gradin som varit vår handledare under våren 2020 då vi har lagt den sista handen vid detta examensarbete.
ii
Sammanfattning
Allt fler små och medelstora företag är intresserade av att arbeta med frågor som rör miljö och hållbarhet då medvetenheten kring miljöfrågor har ökat sedan 60-talet.
Detta gäller både nationellt och internationellt. Små och medelstora företag står för 60-70 % av de industriella utsläppen i Europa och har därmed ett stort ansvar när det gäller att arbeta med miljöfrågor. Ett hinder är enligt litteraturen att ledningen i de flesta mindre företag saknar den kunskapen som krävs. Dessutom saknar de oftast tiden och de finansiella medel som behövs för att bedriva ett effektivt miljöarbete.
För att få en bild av de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som små- och medelstora företag upplever då de har ett implementerat miljöledningssystem i sin verksamhet så har intervjuer med den miljöansvarige utförts på tre små företag i Norra Hälsingland. Dessa intervjuer har sedan utgjort grunden till en SWOT-analys på respektive fallföretag för att på ett tydligt sätt belysa dessa fyra parametrar. För att få en ytterligare dimension till arbetet så har även en SWOT-analys med litteraturen som grund utförts för att på så sätt kunna jämföra litteraturen med det resultaten som intervjuerna visar. Två av fallföretagen i denna studie är certifierade enligt miljöstandarden ISO 14001 och ett fallföretag är certifierad enligt det förenklade ledningssystemet FR2000 som till viss del bygger på ISO 14001 standarden. Resultatet av SWOT-analyserna visar att det finns flera likheter, men även olikheter, både mellan fallföretagens upplevelser av hur det är att arbeta med ett miljöledningssystem samt mellan litteraturen och fallföretagen. De likheter som finns mellan fallföretagen och som även stämmer överens med det litteraturen säger är bland annat att de fallföretag som har ett stort engagemang hos ledning och anställda också ser större positiva effekter av att arbeta med miljöledningssystemet.
En gemensam parameter är dessutom att tid och kunskap är viktiga resurser. Något som däremot inte stämmer överens med litteraturen är fallföretagens upplevelse av efterfrågan från intressenter. Enligt litteraturen ökar efterfrågan hos intressenterna, detta är dock inget som någon av de intervjuade i fallföretagen håller med om.
Efterfrågan finns främst från större företag och kommun eller region, men efterfrågan är svag hos mindre företag och privatpersoner. Överlag har det varit lättare att urskilja interna styrkor och svagheter hos företagen än externa
möjligheter och hot.
Nyckelord: SWOT-analys, miljöledningssystem, små- och medelstora företag.
iii
Abstract
An increasing number of SMEs are interested in working with issues related to the environment and sustainability as awareness of environmental issues has increased since the 1960s. This applies both nationally and internationally. Small and medium- sized companies account for 60-70% of industrial emissions in Europe and thus have a great responsibility when it comes to working with environmental issues which means that emissions are reduced. According to the literature, an obstacle is that management in most smaller companies lacks the knowledge required. In addition, they usually lack the time and financial resources needed to carry out effective environmental work. In order to get a picture of the strengths, weaknesses,
opportunities and threats experienced by small and medium-sized companies when they have an implemented environmental management system in their operations, interviews with the environmental manager have been conducted at three small companies in southern Norrland. These interviews have since formed the basis for a SWOT analysis on each case company to elucidate these four parameters clearly. In order to gain another dimension to the study, a SWOT analysis with the literature as a basis has also been carried out in order to be able to compare what the literature says in regard to the results of what the interviews have shown. Two of the case companies in this study have been certified according to the environmental standard ISO 14001 and one case company has been certified according to the simplified management system FR2000, which is based to some extent on the ISO 14001 standard. The results of the SWOT analysis show that there are several similarities, but also differences, between the case companies' experiences of what it is like to work with an environmental management system and what the literature says. The similarities that exist between the case companies and which are also consistent with what the literature says are, among other things, that case companies that have a great commitment with their employees also see greater positive effects of working with the environmental management system. This also applies to the commitment of the management, the greater the commitment, the greater impact the
environmental management system will have. In addition, a common parameter is that time and knowledge are resource-consuming. Something that, on the other hand, does not match the literature is the case companies' experience of demand from stakeholders. According to the literature, the demand from the stakeholders is increased, however, this is not something that any of the interviewees in the case companies agree with as they have not experienced these effects. Overall, it has been easier to discern the internal strengths and weaknesses of the companies than external opportunities and threats.
Keywords: SWOT-analysis, environmental management system, small and medium-sized companies
iv
v
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning ... ii
Abstract ... iii
1 Inledning ... 1
1 1.1 Syfte och mål ... 3
1.3 Problemformulering ... 3
1.4 Frågeställningar ... 4
2 Bakgrund ... 5
5 2.1 Miljölagstiftning ... 5
2.2 Små och medelstora företag ... 6
2.2 Miljöledningssystem ... 7
2.2.1 Arbetsprocess för att inrätta miljöledningssystem ... 8
2.2.2 ISO 14001 ... 10
2.2.3 FR2000 ... 11
3 Metod ... 12
12 3.1 Litteraturstudie ... 12
3.2 Fallstudie ... 13
3.2.1 Flerfallstudie av tre små företag i Norra Hälsingland ... 14
3.2.2 Intervju ... 16
3.4 SWOT-analys ... 18
4 Miljöledningssystem i små och medelstora företag ... 20
4.1 Allmänt ... 20
4.1.1 Interna styrkor och svagheter ... 20
4.1.2 Externa möjligheter och hot ... 22
5 Resultat ... 25
5.1 Fallföretag 1 ... 25
5.2 Fallföretag 2 ... 28
5.3 Fallföretag 3 ... 30
5.4 SWOT-analyser tidigare studier och fallföretag ... 33
6 Diskussion ... 37 37
vi
6.1 Metoddiskussion ... 40 7 Slutsatser ... 43
43
8 Framtida studier ... 45
45
9 Referenser... 46 Bilaga A ... 52
1
1 Inledning
I detta kapitel beskrivs en del av bakgrunden till denna studie följt av syfte och mål, avgränsning, problemformulering och slutligen studiens frågeställningar.
De miljöproblem som världen står inför idag är inget nytt fenomen. Redan på 1960- talet uppmärksammades miljöproblemen av Rachel Carson då hon skrev boken Silent Spring som fick stor uppmärksamhet. I boken beskriver hon bland annat hur fåglarna tystnade som ett resultat av de bekämpningsmedel som användes på fält och åkrar (Ammenberg, 2012). Under 60-talet ökade oron för miljöförstöring allt mer och år 1969 tog Sverige initiativet att sammankalla till en stor internationell konferens för att diskutera miljöfrågor vilket resulterade i att det första stora internationella miljömötet i FN:s regi ägde rum i Stockholm år 1972. Som en vidareutveckling på medvetenheten kring frågor om miljö och mänskliga rättigheter myntades begreppet hållbar utveckling. Begreppet fick internationell spridning då världskommissionen 1987 använde begreppet i rapporten “Vår gemensamma framtid” även kallad Brundtland rapporten. I denna rapport fastslogs det att miljö, ekonomi och sociala frågor hänger samman och därmed måste samspela. Den idag välkända definitionen av hållbarhet presenteras i Brundtland rapporten och lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (FN, 2016). I samband med miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992 och de miljöproblem som uppmärksammades där resulterade i att det internationella näringslivet påbörjade arbetet med ISO standarder för miljö.
År 1996 var ISO 14001 färdig utformad och började implementeras i verksamheter med Storbritannien i spetsen. På senare år är det främst hållbarhetsmotiv som stärker behovet av miljöledningssystem (Almgren & Brorson, 2013).
De globala miljömålen som även benämns som Agenda 2030 är framtagna av FN:s medlemsstater under FN:s toppmöte i september 2015. De är antagna av Sveriges riksdag med målet att successivt ställa om till ett hållbart samhälle, såväl inom Sverige som globalt. Den aktuella handlingsplanen för Agenda 2030 sträcker sig från 2018 till 2020. Denna handlingsplan är utformad i form av 17 hållbarhetsmål med tillhörande delmål (Regeringskansliet, 2018a) som ska fungera som en vägledning för att underlätta för samhällsaktörer att ställa om till en mer hållbar verksamhet.
Syftet är också att Agenda 2030 ska underlätta det politiska systemet kring miljöfrågor (Regeringskansliet, 2018b).
2
Företagen runt om i världen har en viktig roll för att främja en hållbar utveckling. I boken Cannibals with forks fokuserar Elkington (1997) på just detta, i synnerhet de stora företagen som har en stor påverkan på miljön. Men han belyser också
betydelsen av människors beteende. Elkington (1997) menar att företag måste ställa om sättet att bedriva sin verksamhet, och samtidigt ställa om sitt sätt att tänka kring hållbarhet. De som gör detta kommer enligt Elkington (1997) att vara vinnare på affärsmarknaden medan de som inte gör detta kommer att vara förlorare. Detta kräver att företagen arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor för att på så sätt tillgodogöra sig de fördelar detta medför i form av tillväxt och innovativa lösningar, vilket i sin tur innebär att företagen behöver ha ett holistiskt synsätt på sin
verksamhet för att inte riskera att enbart arbeta med en eller två av de tre hållbarhetsaspekterna (Günerergin, Penbek & Zaptçıoğlu, 2012). Idag arbetar många av de stora företagen aktivt med frågor som rör miljö, kvalité och arbetsmiljö (Seiffert, 2008). Även mindre företag har ett intresse av att arbeta med hållbarhet (Beyond intent, Fossilfritt Sverige & Företagarna, 2019) men de har inte samma resurser vilket gör att de inte kan vara lika aktiva (Ammenberg, 2012). Majoriteten av alla företag står inför både reglerade och frivilliga förändringar mot hållbarhet, där miljöledningssystem är ett exempel på en frivillig förändring (Cassells, Lewis &
Findlater, 2011). Det har visat sig att krav och önskemål från intressenter till företag om ett aktivt miljöarbete ökar då medvetenheten om miljöproblem sprider sig allt mer (Ammenberg, 2012). Men trots dessa samlade kraftansträngningar och uppmärksamheten som miljödebatten har fått genom åren så är miljöföroreningar fortfarande ett stort problem världen över. Företagen står för en stor del av den industriella produktionen som genererar utsläpp och det gäller inte bara stora företag. Siffror från Danish technological institute and PLANET S.A (2010) visar att små och medelstora företag i Europa står för 60–70 % av de industriella utsläppen.
Detta påvisar, som tidigare nämnts, att det inte bara är stora företag som måste arbeta med hållbarhet, utan även de mindre företagens engagemang är av stor betydelse. I Sverige märks ett ökat engagemang för miljön och många små företag satsar på hållbarhet där klimatfrågan ligger i fokus (Beyond intent, Fossilfritt Sverige
& Företagarna, 2019).
En undersökning från Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarna (2019) visar att 9 av 10 företag tycker att hållbarhetsfrågor är viktiga och 2 av 3 bedriver redan ett hållbarhetsarbete i någon form med fokus på miljö, klimat och
arbetslivsfrågor (Beyond intent, Fossilfritt Sverige & Företagarna, 2019). För att få en tydlig bild av företagets status då det gäller dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot så kan en SWOT-analys upprättas. Denna kan sedan användas för att formulera de mål och visioner som företaget har och utifrån detta sedan utarbeta så effektiva metoder som möjligt för att nå dessa mål (Ammenberg, 2012; Chermack &
Kasshanna, 2007).
3
1.1 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att studera tre utvalda små och medelstora företag i deras arbete med de två miljöledningssystemen ISO 14001 och FR2000. Studien ska med hjälp av intervjuer som sedan presenteras i individuella SWOT-analyser, belysa företagens styrkor, svagheter, möjligheter och hot i sitt arbete med
miljöledningssystem. Intervjuerna kommer att ligga till grund för
informationsinsamling om företagens upplevelser av hur det är att arbeta med ett miljöledningssystem. Målet är att belysa likheter och olikheter dels mellan fallföretagen, och dels mellan fallföretagen och litteraturen, genom att jämföra SWOT-analyserna mot varandra. Målet är också att med hjälp av SWOT-analyserna kunna presentera förbättringsförslag för hur små-och medelstora företag kan arbeta med sitt miljöledningssystem. Detta ska diskuteras i diskussionen och presenteras i slutsatser.
1.2 Avgränsning
Samtliga av de tre fallföretagen som intervjuats är svenska och ligger i Norra Hälsingland, medan litteraturen som använts innefattar både svenska och utländska studier om miljöledningssystem i små-och medelstora företag. Detta beror på att fenomenet är internationellt och bör därför studeras ur ett nationellt perspektiv (Jacobsson & Skansholm, 2019). De tidigare studier som ligger till grund för detta arbete är publicerade under 2000-talet. Studierna är inte branschspecifika då målet med litteraturstudien är att få en allmän uppfattning om små och medelstora företags styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Stora företag har exkluderats från denna studie då de har andra förutsättningar än små och medelstora företag i denna fråga.
1.3 Problemformulering
Små och medelstora företag har enligt Ammenberg (2012) svårt att lägga resurser på miljöarbete. Dock finns det ett behov av detta då små och medelstora företag
tillsammans står för en betydande del av den totala miljöpåverkan från företag (Ammenberg & Hjelm, 2003). ISO 14001 (2015) beskriver flera viktiga aspekter som ska inkluderas i ett miljöledningssystem där bland annat resurser i form av tid, pengar och kunskap poängteras som viktiga. Målet med ISO 14001 (2015) är att organisationer ska uppnå ständiga förbättringar, vilket enligt Ammenberg (2012) kan vara en utmaning för företag. Eftersom alla företag är unika så är det vid en fallstudie viktigt att omsorgsfullt välja ut de företag som ska medverka för att på så sätt få ett resultat som går att tolka och jämföra mot varandra.
4
1.4 Frågeställningar
• Vilka likheter och olikheter finns mellan tidigare studier och fallföretagen när det gäller styrkor, möjligheter, svagheter och hot i deras arbete med miljöledningssystem?
• Vilka likheter och olikheter finns mellan fallföretagen när det gäller styrkor, svagheter, möjligheter och hot i deras arbete med miljöledningssystem?
• Hur ser fallföretagen på behovet av resurser för att arbeta med miljöledningssystemet?
• Hur arbetar fallföretagen med ständiga förbättringar med sitt miljöledningssystem?
5
2 Bakgrund
I detta kapitel beskrivs det som ligger till bakgrund för denna studie. Kapitlet inleds med kort information om miljölagstiftning och hur det påverkar små-och medelstora företag. Därefter beskrivs små-och medelstora företags betydelse och förutsättningar på marknaden.
Avslutningsvis beskrivs miljöledningssystem och införandet av detta i organisationer.
2.1 Miljölagstiftning
Miljölagstiftningens syfte är att påverka företag, organisationer och i viss mån även privatpersoner att genom ett aktivt miljöarbete minska miljöfarliga utsläpp
(Ammenberg, 2012). Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft i Sverige den 1 januari 1999 och ersatte då 16 separata lagar inom miljösektorn. Detta är en omfattande lagstiftning som utgår från Sveriges 16 miljömål. Huvudmålet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling för både nuvarande och kommande generationer (Michanek och Zetterberg, 2017). Det finns dessutom fem delmål i miljöbalken om att människa, natur och djur ska främjas och bevaras samt att god hushållning ska främjas. Miljöbalken gäller vid alla tillfällen då mänsklig aktivitet motverkar målen. Miljöbalken består av 7 avdelningar med 32 kapitel och till dessa kopplas flera olika förordningar (Ammenberg, 2012). Sedan Sveriges medlemskap i EU inleddes är den svenska miljölagstiftningen också bunden av de lagar och
förordningar som avgörs på EU nivå (Michanek och Zetterberg, 2017). Enligt en rapport från svenska miljöinstitutet (2005) Miljö- och arbetsmiljötillsyn i småföretag. En inledande studie, är det i många fall svårt för små företag att veta vilka lagar och regler de berörs av i sin verksamhet. Detta menar också Burke & Gaughran (2006) är ett problem. Orsaken beror till största delen på att bredden av lagar och regler är svåröverskådliga och de små företagen ofta saknar resurser för att kartlägga dessa (Burke & Gaughran, 2006). Då ett företag ämnar bedriva miljöfarlig verksamhet så krävs tillstånd eller anmälan om detta enligt bestämmelser i 9 kap. i miljöbalken (SFS 1998:808). Det finns tre kategorier för miljöfarlig verksamhet, A, B och C- verksamhet. A- verksamhet innebär att verksamheten är tillståndspliktig och därmed skyldig att söka tillstånd för verksamheten före uppstart hos mark och
miljödomstolen. B-verksamhet innebär att tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen och C-verksamhet innebär att företaget är anmälningspliktigt inför kommunens
miljöförvaltning. Utöver dessa finns ytterligare en klass för icke miljöfarlig verksamhet, denna betecknas som U-verksamhet och innebär att företaget inte förväntas bedriva någon miljöfarlig verksamhet och är därmed inte heller skyldig att anmäla eller söka tillstånd för verksamheten (Michanek och Zetterberg, 2017).
6
Det finns inget regelverk kring vilka miljöaspekter som ska beröras i ett företags miljöledningssystem (Ammenberg, 2012). Elkington (1997) menar att det krävs mer hårda styrmedel i form av lagar och regler för att få företagen att ställa om till ett hållbart företagande då detta annars riskerar att prioriteras bort. I ISO
standarden 26000 (2010) som är en standard för socialt ansvarstagande är miljö en viktig del av innehållet i standarden. Där uppmanas företagare att göra större insatser än vad lagen kräver då dagens miniminivåer är så låga att de inte räcker till för att göra den skillnaden som krävs för att förbättra miljön i tillräckligt hög grad (ISO 26000, 2010). En positiv effekt av lagar och förordningar är att de kan medverka till en minimering av risker, bevara inkomsterna samt hjälpa till att utveckla företagen (Dangelico & Pujari, 2010).
2.2 Små och medelstora företag
Små och medelstora företag är i många länder kärnan till landets ekonomi (Almgren
& Brorson, 2013). I Sverige finns det idag ca 1,2 miljoner företag. Av dessa utgör små och medelstora företag 99,9% av all företagsverksamhet (Ekonomifakta, 2019).
En konjunkturundersökning av Företagarna (2019) visar att småföretagare upplevde en sämre konjunktur än vanligt under 2018. Lägre orderingång, omsättning och lönsamhet var följden av detta men ändå var småföretagarna positivt inställda till att fortsätta växa. Det som främst begränsar de små företagen att växa är att hitta arbetskraft med rätt kompetens och att klara konkurrenskraften på marknaden (Företagarna, 2019). Gränsen för små företag ligger mellan 10–49 stycken anställda och medelstora företag mellan 50–249 stycken anställda (Tillväxtverket, 2020) samt har en nettoomsättning på 2-10 till 10-50 miljoner euro om året
(Upphandlingsmyndigheten, 2018). Den sista 0,1 % procenten av företagen i Sverige är de stora företagen. Dessa utgör ca 40 % av omsättningen, och ungefär en tredjedel av antalet anställda i Sverige arbetar på de stora företagen (Tillväxtverket, 2020). Detta visar på att miljöfrågor är en gemensam utmaning som måste tas på allvar av både stora och små företag. Det kan dock vara en tuff utmaning för små- och medelstora företag att finna tid och ekonomiska resurser för att arbeta med miljö (Seiffert, 2008). Krav och önskemål från intressenter är en starkt påverkande faktor på företagens miljöarbete (Ammenberg, 2012). De företag som upplever krav och önskemål från sina intressenter är mer engagerade i miljöarbete än de som inte upplever denna påtryckning. Det har också visat sig att intressenternas krav och önskemål på företag ökar samtidigt som miljömedvetenheten ökar (Ammenberg, 2012; Hillary, 2004).
Att implementera ett miljöledningssystem i ett litet företag kan vara komplicerat då varje organisation står inför specifika utmaningar (Struwig & Lillah, 2017) och de
7
saknar ofta resurser och kompetens att arbeta med, administrera och rapportera miljöarbetet (Seiffert, 2008). De har också ofta dålig uppfattning om sin egen miljöpåverkan och vilka lagar och krav som ställs på verksamheten och reglerar den (Burke & Gaughran, 2006; Struwig & Lillah, 2017).
Då det talas om strategier, åtgärder och lagkrav för minskad miljöpåverkan från företag är det oftast de stora företagen som ligger i fokus. Det beror på att det i många fall kan vara enklare att ställa krav och att arbeta med miljöfrågor i de större organisationerna (Ammenberg & Hjelm, 2003). Den lagstiftning och tillsyn som finns idag om miljö och företagande är främst kopplad och fokuserad till större industrier. Små och medelstora företag i Sverige utgör cirka hälften av landets BNP= Bruttonationalprodukt, det betyder att de bidrar till hälften av landets material- och energiflöden och därmed också miljöpåverkan (Ammenberg, 2012).
Enligt Danish technological institute and PLANET S.A (2010) står små- och medelstora företag för 60–70 % av de industriella utsläppen i Europa. Det är
därmed av största vikt att de mindre företagen arbetar med miljöfrågor. Ofta jämför sig de mindre företagen med de större företagen och anser då att deras
miljöpåverkan är oväsentlig (Ammenberg, 2012).
Litteraturen visar också att det främst är de stora företagen som har ett utarbetat arbete med miljöledningssystem, som till exempel ISO 14001 (Seiffert, 2008).
Deras miljöarbete är en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart företagande eftersom internationell erfarenhet har visat att de stora företagen visar vägen för mindre företag och agerar som en slags mentor (Nulkar, 2014). Även om de som skapat ISO 14001 standarden menar att den är framtagen för att passa alla typer av organisationer så finns det vissa hinder, såsom brist på resurser, som gör det svårare för små och medelstora företag att arbete med miljöstandarden (Cassells, Lewis &
Findlater, 2011) och det finns ett behov att studera de fördelar som kan motivera små- och medelstora företag till att arbeta med miljöledningssystem menar (Budi, Karuniasa & Nurcahyo, 2020).
2.2 Miljöledningssystem
Ett miljöledningssystem har som främsta avsikt att verka som ett ramverk för att underlätta för företag att på ett strukturerat och organiserat sätt bedriva ett aktivt miljöarbete (ISO 14001, 2015) samt att strukturera upp miljöarbetet (Ammenberg, 2012). Om miljöledningssystemet är standardiserat innebär det att det finns
riktlinjer på vad som ska göras, men inte hur det ska göras eller i vilken grad. Detta innebär att en miljöstandard kan ge olika resultat från organisation till organisation (Ammenberg, 2012). Genom att identifiera verksamhetens miljöaspekter och aktivt arbeta för att minska dessa kan miljön skyddas mot dess påverkan, effekt och
8
konsekvens, till exempel utsläpp av miljöfarliga ämnen till luft, mark och vatten (ISO 14001, 2015). PDCA-modellen är utgångspunkt i miljöledningssystem.
Cykeln utgör grundpelarna i strategiskt arbete och beskriver de fyra cykliska steg arbetet i ett ledningssystem består av. PDCA står för Plan- Do- Check- Act. Syftet med arbetsprocessen är att ständigt arbeta för att förbättra verksamhetens
miljöledningssystem (ISO 14001: 2015), till exempel dess miljöprestanda (Almgren
& Brorson, 2013). Figur 1 nedan är framtagen i ISO 14001 (2015) standarden och illustrerar hur ramverket som presenteras i standarden skulle kunna bli en del av en PDCA-modell, detta kan underlätta för nya som gamla användare att få en förståelse för betydelsen av ett systematiskt angreppssätt mot standarden (ISO 14001, 2015).
Figur 1 PDCA-cykeln i ISO 14001 (2015) som utgör grunden i många miljöledningssystem.
2.2.1 Arbetsprocess för att inrätta miljöledningssystem
Arbetsprocessen för att inrätta och arbeta med ett miljöledningssystem illustreras i figur 2 nedan. Det första steget är att genomföra en miljöutredning på verksamheten där de betydande miljöaspekterna kartläggs. Därefter ska en miljöpolicy utarbetas (Ammenberg, 2012). Högsta ledningen har ansvaret att inrätta en miljöpolicy och den ska anpassas till de ramar organisationen satt upp för miljöledningssystemet.
Policyn ska ange syfte och förutsättningar för organisationen som därmed ger ett ramverk för att ange miljömål som innebär att miljön skyddas samt förebyggande
9
åtgärder mot olägenheter för miljön. Den ska också innehålla åtaganden och
bindande krav. Miljöpolicyn ska vara tillgänglig för alla inom organisationen samt för intressenter (ISO 14001, 2015). En miljöpolicy är ofta kort och innehållsrik
(Ammenberg, 2012). Därefter formuleras miljömål och en handlingsplan för att nå dessa. Denna handlingsplan ska sedan verkställas i organisationen och rutiner ska implementeras. För att se hur dessa följs så genomförs en uppföljning för att se om något måste revideras i miljöledningssystemet. Med ett miljöledningssystem arbetar man ständigt med förbättringar. Då ett miljöledningssystem har upprättats så är nästa steg att certifiera miljöledningssystemet. Detta är valfritt, men blir allt vanligare då det kan ge många fördelar, till exempel konkurrensfördelar (Ammenberg, 2012). Trots att certifieringen är valfri kan det vid vissa större upphandlingar krävas en godkänd certifiering för att bli godkänd som leverantör (Upphandlingsmyndigheten, 2019).
Figur 2. Arbetsprocessen i miljöledningssystem (Ammenberg, 2012)
Vid implementering av miljöledningssystem i en organisation följer både kostnader och förmåner. Det kan vara svårt att räkna på vilka framtida kostnader och förmåner ett miljöledningssystem kan innebära men i huvudsak delas kostnaderna upp i tre kategorier (Alberti, Caini, Calabrese & Rossi, 2000). Den första är
implementeringskostnader av systemet både internt och externt samt kostnader för att underhålla systemet. Sedan tillkommer kostnader för revision och eventuell certifiering av systemet. Förmåner med ett miljöledningssystem kan vara svårare att identifiera än kostnaderna, då det inte är lika lätt att kvantifiera och se förmånerna från systemet. Förmånerna finns i både ekonomisk och icke ekonomisk form och uppstår från till exempel effektivisering av energi och materialflöden inom organisationen (Alberti, Caini, Calabrese & Rossi, 2000).
10
2.2.2 ISO 14001
ISO 14001 är en nationell standard som togs fram 2015 av CEN, Comité Européen de Normalisation. Syftet med standarden är att bistå en organisation med ett regelverk för att skydda miljön och förbereda dem för eventuella förändrade miljöförhållanden och socioekonomiska behov. Huvuddelarna i standarden är Organisatoriska förutsättningar, Ledarskap, Planering, Stöd, Utvärdering av prestanda och Förbättringar. Sådant som poängteras som viktigt i de olika delarna är främst identifiering av intressenter, miljöaspekter och förbättringsmöjligheter samt att tydliggöra ansvar, roller och arbetsrutiner för att driva arbetet med
miljöledningssystemet (ISO 14001, 2015). Enligt ISO 14001 standarden (2015) måste organisationen identifiera vilka interna respektive externa aspekter som kan ha en inverkan på sitt miljöledningssystem och dess syfte och mål. Därefter bör intressenters behov och önskemål kartläggas samt systemgränsen sättas för miljöledningssystemet (ISO 14001, 2015).
Enligt ISO 14001 (2015) standarden är det viktigt att både interna och externa intressenter som kan påverka miljöledningssystemet identifieras, samt vilka krav dessa har. Detta avgör tillsammans med organisationens aktiviteter, produkter och tjänster hur miljöledningssystemets omfattning ska se ut. Genom att identifiera miljöaspekter från verksamheten kan organisationen planera åtgärder för hur de ska arbeta med risker och möjligheter de ger upphov till (ISO 14001, 2015). Ledningen har en viktig roll i miljöledningssystemet både vad det gäller att ta ansvar, se till att målen uppfylls och att vara ett föredöme i arbetet. De som arbetar med
miljöledningssystemet ska ha de resurser, kompetens och medvetenhet som krävs.
Det ska också vara tydligt vilka roller var och en har i organisationen för att vara med och driva arbetet framåt för att nå målen (ISO 14001, 2015). ISO 14001 (2015) skapar möjligheter för en organisation att undvika och att modifiera sin miljöpåverkan genom att miljöledningssystemet integreras i verksamhetsprocessen.
Det ska också ge en förståelse för aspekter som kan påverka organisationen positivt och negativt och de svårigheter som kan påverka arbetet framåt med de uppsatta målen (ISO 14001, 2015).
11
2.2.3 FR2000
Det finns många olika förenklade miljöledningssystem som har utvecklats av mindre företag och organisationer för att bättre anpassas till deras organisation. Dessa är framtagna inom den egna branschen vilket gör att de är effektiva inom den egna verksamheten. Dock får de oftast inte samma starka genomslag hos kunder och intressenter eftersom dessa inte har samma förtroende för mindre relativt okända miljöledningssystem som för det stora standardiserade miljöledningssystemet ISO 14001 (Ammenberg, 2012). Här är FR2000 ett undantag. FR2000 består av en ekonomisk förening där medlemsföretagen får vara aktiva genom att vara med och utse en styrelse, ett råd och en servicefunktion. Standarden är framtagen för små- och medelstora företag inom alla verksamhetsområden som känner att de är i behov av att strukturera hållbarhetsarbetet i företaget men inte har möjlighet att
implementera flera standarder då detta både blir för kostsamt och för tidskrävande (FR2000, u.å). Organisationen styrs av medlemmarna, och trots att det är ett förenklat ledningssystem så är det ett av de större ledningssystemen i Sverige.
FR2000 integrerar miljöledningsstandarden ISO 14001 och kvalitetsstandarden ISO 9001 till en gemensam standard (FR2000, u.å). Dessutom innehåller FR2000 inslag från flera andra standarder och riktlinjer som till exempel arbetsmiljö,
brandsäkerhet och socialt ansvarstagande. FR2000 är likvärdigt med ISO 14001 och ISO 9001 trots att det är ett förenklat ledningssystem. Detta innebär att det även är likvärdigt med dessa standarder vid upphandlingar. Om de företag som väljer att arbeta enligt FR2000 vill certifiera sig så är detta möjligt om de uppfyller kraven enligt verksamhetsledningen. Denna certifiering utförs då av en extern revisor och en årlig uppföljning krävs för att få behålla certifikatet (FR2000, u.å).
12
3 Metod
I detta kapitel presenteras de metoder och tillvägagångssätt som används för denna studie.
Studien inleddes med en litteraturgenomgång över små-och medelstora företag och deras arbete med miljöledningssystem. Därefter genomfördes en fallstudie på tre små företag genom en intervju på respektive fallföretag. Resultatet från litteraturgenomgången av tidigare studier samt de tre intervjuerna på fallföretagen presenterades därefter i löpande text i resultatet.
Utifrån detta utfördes en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot för respektive fallföretag samt från tidigare studier. Dessa SWOT-analyser har sedan legat till grund för studiens diskussion och slutsatser kring små-och medelstora företags arbete med miljöledningssystem.
3.1 Litteraturstudie
För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en litteraturstudie över metodiken gällande fallstudier, intervjuer och SWOT-analyser. Sedan har en genomgång av miljöledningssystem, ISO 14001 standarden, FR2000, samt tidigare studier av miljöledningssystem i små och medelstora företag genomförts. De
tidigare studier som använts i denna studie är granskade artiklar med nyckelord som small and medium size companies/enterprises/organizations, SWOT-analysis, environmental management system och environmental sustainability. De databaser som använts är främst Discovery, Science Direct och EBSCOhost. I dessa databaser har bland annat artiklar från Journal of environmental management, IOP Conference Series:
Earth and Environmental Science, Robotics and Computer-Integrated Manufacturing (SD), Journal of Cleaner Production och Human Resource Development International hämtats.
Samtliga vetenskapliga artiklar som har använts har varit peer reviewed, vilket innebär att artikeln blivit granskad av experter inom området. Totalt har 21 artiklar används i denna studie. Utöver vetenskapliga artiklar har även relevant information hämtats från andra dokument och webbplatser såsom Naturvårdsverket,
Ekonomifakta, ISO 14001 standarden, Hudiksvalls kommun, Regeringskansliet och Tillväxtverket. En del av litteraturen har också hämtats från böcker, där en stor del är publicerat av förlaget Studentlitteratur AB. Genom detta tillvägagångssätt har vi inhämtat det material som vi ansett vara nödvändigt för att ta fram ett så bra underlag för studien som möjligt.
Vid en litteraturgenomgång är det viktigt att börja ur ett brett perspektiv för att sedan smalna av mot det specifika ämne som ska studeras (Söderblom & Ulvenblad, 2016). Inför denna studie genomfördes en förstudie och en fördjupningsstudie. Där
13
har en mer övergripande litteraturgenomgång om ämnet gjorts såsom
miljöledningssystem i allmänhet, miljöstandarder och lagstiftning. Litteraturstudien i denna studie har som en utveckling på detta haft ett tydligt fokus på små-och
medelstora företags styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta har gjorts genom en systematisk genomgång av tidigare studier som också lett till
problemformuleringen för studien. Problemformuleringen ska formuleras parallellt med litteraturgenomgången (Jacobsson & Skansholm, 2019). Att göra en
systematisk litteraturstudie innebär att göra ett urval av identifierad relevant forskning som därefter analyseras och värderas med kritiska ögon (Forsberg &
Wengström, 2016). Det innebär att all litteratur som studeras inte nödvändigtvis är relevant (Jacobsson & Skansholm, 2019). För att göra denna selektion av relevant forskning har aktuell forskning, kärnlitteratur och internationella referenser studerats med utgångspunkt i studiens avgränsning, se kapitel 1.2 Avgränsning.
Genom att studera ett flertal tidigare studier via de sökord som beskrivs ovan, har de studier som ansetts vara relevanta valts ut. Med relevans menas i denna studie som sådana aspekter som belyser styrkor, svagheter, möjligheter och hot för små- och medelstora företag att arbeta med miljöledningssystem. Sådana studier som valts bort är till exempel de som avser stora företag eller andra miljöledningssystem än ISO 14001. Vad som anses som dessa parametrar beskrivs i kapitel 3.3 SWOT- analys. FR2000 är en svensk standard som till stora delar bygger på ISO 14001 och därför har litteraturstudien främst baserats på ISO 14001. Enligt Jacobsson och Skansholm (2019) ska litteraturgenomgången inkludera internationell forskning, om inte fenomenet enbart är nationellt. Små-och medelstora företags arbete med miljöledningssystem är ett internationellt problemområde därför bör internationella studier inkluderas, vilket det gjort i denna studie. Litteraturen som i första hand använts om miljöledningssystem är skriven av Jonas Ammenberg i hans bok Miljömanagment (2012). När det gäller fallstudieteorin har vi främst utgått från Robert Yin och hans bok Fallstudier: design och genomförande (2007).
3.2 Fallstudie
En fallstudie är en forskningsstrategi som kan användas då syftet är att göra en faktabaserad undersökning över ett fenomen och dess verkliga samhörighet (Biggam, 2015). Genom detta kan egenskaper hos en särskild enhet identifieras, till exempel en organisation. I denna studie har tre fall studerats för att göra en faktabaserad undersökning över hur dessa arbetar med miljöledningssystem. För att göra denna undersökning har intervjuer gjorts med en person på respektive fallföretag. Intervju är en vanlig metod vid fallstudier (Biggam, 2015). Teorin i en fallstudie är en viktig del i arbetet då den lägger grunden för vilken typ av data som behövs och hur denna data ska samlas in på fältet (Yin, 2007). Fallstudien kan både utgå från kvalitativa data, kvantitativa data eller både och (Feagin, Orum & Sjöberg, 1991). Skillnaden
14
mellan kvalitativ och kvantitativ data är att kvalitativ data presenteras i form av text medan kvantitativ data består av siffror. Denna studie baseras på kvalitativa data, som inhämtas via intervjuer. Teorins innehåll avgör hur pass väl det går att generalisera resultaten från data till teorin (Yin, 2007).
Det finns två varianter av fallstudier, den ena är enfallsstudier och den andra är flerfallstudier. En flerfallsstudie kan också benämnas som jämförande studie, då flera fall jämförs mot varandra. Denna studie är en flerfallsstudie då fallföretagen ska jämföras mot varandra. En flerfallsstudie kan anses vara mer övergripande och övertygande än en enfallsstudie eftersom resultatet baseras på flera fall (Yin, 2007).
Vid valet av en flerfallsstudie är det viktigt att säkerställa att alla fall behandlas på samma sätt för att förenkla jämförelsen mellan dessa (Biggam, 2015). För att säkerställa detta i denna studie har intervjuerna hos fallföretagen skett under samma omständigheter. Detta beskrivs mer utförligt under 3.2.2 Intervju.
3.2.1 Flerfallstudie av tre små företag i Norra Hälsingland
Fallen valdes med omsorg ut för att möjliggöra en jämförelse mot varandra. Målet var att hitta tre fallföretag som arbetar med miljöledningssystem och var certifierade enligt ISO 14001 eller FR2000 samt att fallföretagen skulle verka inom olika
områden. Urvalet gjordes genom att söka på små-och medelstora företag inom Hudiksvalls kommun via webben, för att via deras hemsidor undersöka om de var certifierade enligt ISO 14001. Sökningen resulterade bland annat i fyra små företag som var certifierade enligt ISO 14001, varav två tillhörde en större koncern och därför valdes dessa bort då vi misstänkte att de hade andra förutsättningar att arbeta med miljöledningssystem. Ett litet företag hittades också via FR2000:s hemsida, då företaget inte kommunicerade ut detta på sin hemsida. En första kontakt skedde via telefon till fallföretagen för att fråga om de var villiga att ställa upp på en intervju som ska ingå i en fallstudie angående deras miljöledningssystem. Efter att ha fallföretagen tackat ja till att medverka bokades fysiska möten in på plats hos fallföretagen.
I Hudiksvalls kommun bor det cirka 37 000 invånare (Hudiksvall, u.å). Av dessa arbetar ca 6500 stycken som anställda i små privata företag. Anledningen till att vi sökte företag via FR2000s hemsida var på grund av att vi inte hittade något företag som arbetade med detta ledningssystem via någon hemsida. Genomatt uteslutande välja företag till fallstudien inom Hudiksvalls kommun, innebär det att företagen har samma förutsättningar vad gäller geografiskt läge och antal invånare i närliggande område. Företagen verkar inom olika yrkesgrupper och har olika förutsättningar när det gäller upphandlingar och kunder. Detta möjliggör intressanta jämförelser gällande behov och krav av miljöledningssystem. En gemensam nämnare är att
15
ansvaret för miljöarbetet ligger på en person, i fallföretag 2 och 3 är denna person ägaren och i fallföretag 1 är den miljöansvarige en anställd.
En undersökning av Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarna (2019) visar att företagstjänster är den branschgrupp som arbetar minst med hållbarhet, 56 %.
Det är inom denna branschgrupp som samtliga fallföretag verkar inom. Av de tre fallföretagen erbjuder fallföretag 1 och 2 tjänster och produkter, medan fallföretag 3 endast erbjuder tjänster. Fallföretag 1 och 2 är så kallade U-verksamheter, vilket innebär att de varken är tillstånds-eller anmälningspliktiga. Det tredje företaget mellanlagrar batterier och är därmed anmälningspliktiga för detta som en C-
verksamhet. Det är kommunen som sköter tillsynen för C-verksamheter (Michanek och Zetterberg, 2017). De tre fallföretagen verkar inom branscher som vänder sig mot både privatpersoner och företag. Alla företag har under 50 anställda och räknas därmed som små företag.
Fallföretag 1 verkar inom golvbranschen. Verksamheten startade år 1997 och har idag 18 anställda varav 15 stycken arbetar med att montera golv hos kunder, som består av både privatpersoner och företag och tre stycken arbetar i butik samt kontor. Ägarstrukturen består av fem delägare där samtliga fem arbetar som golvläggare i företaget. Den miljöansvarige på företaget är en man i 50 årsåldern som har varit anställd sedan 2011. Han har flera arbetsuppgifter som innefattar att vara butiksansvarig, arbeta på lagret, sköta artikelregistrering samt
certifieringsdokumentation och utveckling. Han har ingen utbildning inom miljö.
De tjänster som erbjuds är bland annat golventreprenader, badrumsrenovering, trapprenovering och plattsättning samt försäljning av golv i butiken.
Fallföretag 2 består av ett moderbolag med två tillhörande dotterbolag. Företaget är certifierade enligt FR2000. Utgångspunkten i fallstudien är moderbolaget som utför sotning, där huvudverksamheten är att sota skorstenen i fastigheter och utföra brandskyddskontroller på uppdrag av Hudiksvalls kommun. Det ena dotterbolaget arbetar med ventilation som säljer, monterar och underhåller ventilationssystem.
Det andra dotterbolaget är butiken som säljer kaminer och tillbehör till eldning, denna tillhör en kedja. Företagets kundgrupp består av både privatpersoner, företag och Hudiksvalls kommun. Moderbolaget och de två dotterbolagen inräknade, har totalt ca 25 stycken anställda. Alla tre bolagen är certifierade under samma certifikat men ledningssystemet har ett varsitt avsnitt för varje bolag där vissa delar är
identiska, till exempel policyer, medan andra delar ser olika ut. Moderbolaget startades 1999, till början som en enskild firma, därefter har företaget vuxit med två dotterbolag och fler anställda. År 2012 startades ventilationsföretaget och 2018 startades butiken med kaminer och tillbehör. Ägaren är en man i 65 årsåldern som
16
startade upp verksamheten utan utbildning inom företagande. Han säger själv att
“skorstens-branschen” är kommen ur yrket så man har ofta ingen skolning om hur man driver ett företag. Ägaren har ett intresse för miljö och hållbarhetsfrågor, men har ingen utbildning inom miljö.
Fallföretag 3 säljer, köper och mellanlagrar metallskrot och dylikt både till
privatpersoner och företag, men främst företag. Företaget är certifierat enligt ISO 14001. Verksamheten grundades 1991 och drivs sedan 11 år tillbaka av sonen till grundaren. Ägaren är i 40 årsåldern med en utbildning som maskinförare. Han har ingen utbildning inom miljö. Företaget har idag 5 stycken anställda vintertid och cirka 6-7 stycken under sommarhalvåret. Skrotet hämtas med lastbil hos kunderna i containrar. Företaget sorterar därefter skrotet i sina lokaler utefter typ av metall och kvalité, för att sedan köra det till grossister och smältverk där de återvinns. Företag och privatpersoner kan också lämna sitt skrot direkt hos företaget, men detta är inte så vanligt.
3.2.2 Intervju
Intervju är en flexibel och effektiv metod för informationsinsamling (Bryman, 2011) samt en vanlig metod i fallstudier (Yin, 2007). Det finns flera olika metoder för att genomföra intervjuer, såsom fysiskt möte, telefon eller mejl. För att genomföra en intervju och innan genomförandet av intervjun måste dessa metoders för-och nackdelar studeras och vägas mot varandra för att se vilken som kommer vara mest lämpad för forskningsfrågan (Justesen & Mik-Meyer, 2011). I denna studie ansågs ett fysiskt möte vara bäst lämpat för att göra en faktabaserad undersökning hur fallföretagen arbetar med miljöledningssystem. En intervju genomfördes på plats hos respektive fallföretag och pågick i cirka 60 minuter. Det var den miljöansvarige på respektive fallföretag som intervjuades vid detta tillfälle. Intervjuerna inleddes med att presentera oss själva och beskriva syftet med intervjun samt att tydliggöra att intervjun kommer att användas i en studie som kommer att finnas publikt tillgänglig, dock utan företagsnamn eller namn på intervjuobjektet. Intervjuerna spelades in för att säkerställa att hela intervjun blev dokumenterad. Se intervjuguiden i bilaga 1.
Fördelar med intervjuer som datakälla är att det ger specifika data om fallstudiens frågeställningar och orsakssamband kan belysas (Yin, 2007). I denna studie utformades inte intervjufrågorna för att specifikt besvara studiens frågeställningar och följer därmed inte det som litteraturen anger som fördelar med intervjuer.
Syftet med intervjufrågorna var istället att ge en helhetsbild över fallföretagens arbete med miljöledningssystem för att därefter besvara frågeställningarna med hjälp av SWOT-analyser.
17
Intervjuer kan genomföras i strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad anda.
(Justesen & Mik-Meyer, 2011). En förenklad beskrivning av en semistruktur är att det är en blandning mellan strukturerade och ostrukturerade data (Lin, Jun, Hongyan, Zhongwei & Zhanfang, 2018). I allmänhet är kvalitativa intervjuer mer öppna och ostrukturerade än kvantitativa intervjuer. Den kvalitativa intervjun utformas för att gärna låta respondenten styra intervjun i den riktning som denne anser är viktig och av betydelse. Detta ger då en indikation på vad respondenten har för ståndpunkter i saken i fråga. I och med detta öppnas det upp för att ställa
följdfrågor, anpassa frågorna efter samtalsämne och söka längre och mer detaljrika svar från respondenten (Kvale, 1997). Intervjuobjektet i respektive fallföretag fick själv styra intervjun utifrån de utgångsfrågor som finns i intervjuguiden. För att säkerställa att alla frågor ändå blev besvarade ställdes följdfrågor eller en bekräftande fråga, till exempel “Så den största svårigheten med miljöledningssystem för er är…?”. På så vis kunde intervjuobjektet styra intervjun men vi kunde ändå
säkerställa att syftet med intervjun blev besvarat. Vid en semistrukturerad intervju finns det några utgångsfrågor, men dessa är öppna för diskussion och meningen är att intervjupersonen i viss mån själv ska kunna styra intervjun (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Samtliga intervjuobjekt i denna studie har det övergripande miljöansvaret, men den miljöansvariges position på företaget varierar mellan att vara ägare och att vara anställd. Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) kan intervjufrågor anpassas till personer med olika position. I denna studie har inte någon sådan anpassning gjorts.
Detta beror på att intervjuobjektens omfattning vad gäller miljöansvaret ser lika ut oberoende av deras position på företaget.
I analysen har reflektioner gjorts kring hur vi som intervjuare har kunnat påverka intervjuobjektets svar. Holstein (1995) menar att det finns flera kringliggande aspekter som påverkar intervjun. Detta kan vara kön, etniskt ursprung och hur intervjuobjekten identifierar sig med oss som intervjuare. En viktig aspekt i detta är på vilket sätt vår miljöutbildning påverkar intervjuarens svar. Det kan finnas en risk att intervjuobjektet ger de svar som denne tror vi söker (Biggam, 2015). Detta diskuteras kritiskt i diskussion.
Materialet från intervjuer bli bristfälliga om frågor från intervjuare eller svar från respondenten är dåligt formulerade (Yin, 2007). Innan intervjuerna genomfördes i enlighet med tidigare studier av bland annat Granly & Welo, (2014) och Aragón- Correa, Hurtado-Torres, Sharma & García-Morales (2008) en pilotintervju av den framtagna intervjuguiden för att belysa eventuella behov av förtydliganden och förbättringsmöjligheter. Pilotintervjun genomfördes på en yrkesverksam kvinna i 27 årsåldern inom byggnadssektorn med kunskap om miljöledningssystem och
företagande. Där framgick det att en del frågor behövde preciseras genom att
18
förtydliga om det enbart rör sig om miljöledningssystemet/miljöarbetet eller om det syftar till verksamheten i allmänhet. Detta togs i beaktande och frågor gällande drivkrafter, resurser och intressenter reviderades för att förtydliga att de syftade till miljöledningssystemet/miljöarbetet. Genom att enbart fråga om
miljöledningssystemet blir också avgränsningen på intervjun tydligare. Det framgick även att det fanns en avsaknad av frågor kring företagets miljöpolicy. Detta lades därför till i intervjuguiden.
3.4 SWOT-analys
En SWOT-analys är ett verktyg som företag och organisationer kan använda för att belysa dess styrkor (Strength), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunity) och hot (Threat). SWOT-analysen kan användas för att formulera vilka mål och visioner företaget har, samt vilka strategier som krävs för att implementera så effektiva metoder som möjligt för att nå målet. Detta arbetssätt hjälper till att visa var i företaget det finns begränsningar och var det finns möjligheter vilket gör att företaget kan utvecklas i önskad riktning (Ammenberg, 2012; Chermack &
Kasshanna, 2007). Singh (2009) menar att en SWOT-analys kan användas för att belysa vad som gynnar eller missgynnar företaget och hur interna och externa aspekter påverkar detta.
Ett av målen i denna studie var att presentera förbättringsförslag till respektive fallföretag för hur de kan förbättra arbetet med sitt miljöledningssystem. Genom att göra en SWOT-analys på respektive fallföretag kunde sedan strategier för
förbättringar av miljöledningssystemen presenteras. Detta gjordes genom att i ett första skede analysera det transkriberade materialet genom att systematiskt gå igenom svaren från fallföretagen och kategorisera in dessa under styrkor, svagheter, möjligheter och hot. När vi hade kategoriserat det transkriberade materialet så lades detta in i SWOT-analyser, som presenteras i kapitel 5.4 SWOT-analyser fallföretag.
Intervjuerna med fallföretagen presenteras också i löpande text i kapitel 5 Resultat.
Då SWOT-analyserna var färdigformulerade kunde vi identifiera vilka likheter och olikheter som fanns mellan fallföretagen, och därmed besvara en av studiens frågeställningar.
SWOT-analysen som gjorts baseras på ett flertal tidigare studier som vägts samman för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot kring miljöledningssystem i små-och medelstora företag. Detta är den vetenskapliga grund som denna studie bygger på, vilket möjliggör en jämförelse mellan fallföretagen och tidigare studier.
Genom att identifiera likheter och olikheter mellan fallföretagens SWOT-analyser och SWOT-analysen över tidigare studier, kunde vi därmed besvara en av studiens frågeställningar om vilka likheter och olikheter som finns mellan fallföretagen och
19
tidigare studier. De likheter och olikheter som identifierats presenteras i kapitel 6 Diskussion.
Interna styrkor anses vara både styrkor som företaget har som till exempel kunskap eller engagemang men det anses också vara vad miljöledningssystemet har gett för interna positiva effekter till fallföretaget. Dessa effekter kan vara
energieffektivisering eller ökat engagemang. Interna svagheter anses vara sådana faktorer som försvårar fallföretagets interna arbete med miljöledningssystemet.
Såsom brist på tid och engagemang. Externa möjligheter anses vara sådana fördelar som miljöledningssystemet ger samt möjligheter att vidareutveckla miljöarbetet i fallföretaget i externa avseenden. Externa hot anses vara sådant som försvårar eller begränsar arbetet med miljöledningssystemet som företaget inte själva har rådighet över. Det kan till exempel vara lagar och krav som begränsar företaget.
Intervjuguiden, se bilaga 1, har inte utformats med specifika frågor gällande styrkor, svagheter, möjligheter eller hot i verksamheten. Detta har analyserats fram utifrån intervjuobjektets svar med utgångspunkt i beskrivningen ovan.
20
4 Miljöledningssystem i små och medelstora företag
I detta kapitel presenteras tidigare studier om miljöarbete i små-och medelstora företag.
Inledningsvis ur ett allmänt perspektiv och därefter i en uppdelning mellan interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot. Utifrån detta presenteras en SWOT-analys i figur 3 i kapitel 5.4 SWOT-analyser tidigare studier och fallföretag.
4.1 Allmänt
En svensk undersökning gjord av Beyond intent, Fossilfritt Sverige och Företagarna (2019) ”Hållbarhet som konkurrensfördel: Småföretagen ställer om” visar att de flesta små företag har ambitioner att driva ett hållbarhetsarbete i sin verksamhet och att två av tre har ett utarbetat hållbarhetsarbete. De små företagen som medverkat i studien ser att kraven från kunder ökar och att det är en konkurrensfördel med ett hållbarhetsarbete och i hållbarhetsarbetet anses miljöfrågor som de viktigaste (Beyond Intent, Fossilfritt Sverige & Företagarna, 2019). Dock har små och medelstora olika förutsättningar och motsättningar.
Nedan presenteras interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot utifrån den studerade litteraturen om små-och medelstora företags arbete med miljöledningssystem.
4.1.1 Interna styrkor och svagheter
Att implementera ett miljöledningssystem i ett litet företag kan vara komplicerat då varje organisation står inför specifika utmaningar (Struwig & Lillah, 2017) med olika förutsättningar (Ammenberg, 2012) och de saknar ofta resurser och kompetens att arbeta med, administrera och rapportera miljöarbetet (Seiffert, 2008). Kunskap om miljö kan vara starkt kopplat till vilken attityd och beteende människan har
gentemot miljön, visar en studie i Kina av Liu, Teng & Han (2020). I studien undersöktes orsakssambanden mellan kunskap om miljö och pro-environmental behavior som resulterade i att en hög miljökunskap kan ha positiv effekt på attityder, beteenden hos människor kopplat till den omgivande miljön (Liu, Teng & Han, 2020). Den positiva effekten kan dock variera mellan kön, geografiskt läge och utbildningsnivå (Liu, Teng & Han, 2020). De som bodde i urbana miljöer visade lägre resultat på attityder och beteenden kopplat till miljö än de som bodde i mindre städer eller landsbygden (Liu, Teng & Han, 2020). En tydlig skillnad märktes också på utbildningsnivån där de med högre utbildning visade ett högre resultat (Liu, Teng
& Han, 2020). I en undersökning av Naturvårdsverket (2003) där ett 20-tal länder
