4.1 Könsuppdelningen inom enkätundersökningens arbetsmarknad Enligt SCB:s lista med statistik av dem vanligaste yrkena bland kvinnor 201982 fanns
butikssäljare inom dagligvaror med, 65% av dem anställda var där kvinnor. Även inom yrket fanns det en tydlig könsskillnad inom anställningsvillkoren där deltidsarbete var betydligt vanligare bland kvinnorna, hela 73% av alla kvinnorna inom detaljhandeln arbetade deltid.
Sjukskrivningarna har ökat kraftigt inom detaljhandeln och det är också där antalet
sjukskrivningar är som störst inom handel. Den vanligaste orsaken till sjukskrivningarna är psykiska diagnoser, mellan 2010–2017 ökade dessa sjukskrivningar med hela 75%.
Kvinnorna blir sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser i mer än dubbelt så hög
utsträckning som männen. Den största anledningen bakom dessa sjukskrivningar tros ligga i arbetsgivarens bristfälliga bemanningsplanering samt strävan efter slimmade
arbetsorganisationer. 83
4.2 Utförande av enkätundersökning
Enkäten utformades online och kunde via en länk delas i en sluten Facebook-grupp för handelsanställda som alla arbetar på samma arbetsplats. I samband med att dem fick tillgång till länken förklarades syftet bakom enkäten samt varför svaren var viktiga för uppsatsen. Från första början var tanken att endast dessa anställda skulle få tillgång till enkäten men efterhand fick även andra handelsanställda från andra arbetsplatser, som finns i mitt kontaktnät, tillgång till enkäten. Därav inkom mer data med fler perspektiv samt erfarenheter som kunde
analyseras jämförelsevis med om all data kom från en och samma arbetsplats. Respondenterna fick sedan själva fylla i enkäten från sin dator eller smartphone där svaren sedan kom tillbaka anonymt. Samtliga frågor som ställdes i enkäten redovisas i Bilaga 1.
4.3 Resultat och sammanfattning av enkät
Resultatet av enkäten som nedan redovisas kommer i vissa fall redovisas helt i sin helhet medans det i andra fall kommer redovisas i en sammanfattad form som gjorts efter att all data bearbetats och sammanställts. Den lilla reduceringen som gjorts av den data som enkäten
82 SCB, Yrken I Sverige, 2021, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/(hämtad 21 september 2021
83 Handels, Handels om löner och arbetstider, 2021
https://handels.se/globalassets/kongress2021/rapporter/handels-om-loner-och-arbetstider_kongress2021.pdf ,54, (hämtad 21 september 2021).
samlat in syftar till att endast redovisa det som anses ha mest betydelse för uppsatsen och dess analys. 84
Totalt svarade 20 stycken handelsanställda på enkäten varav 4 stycken var män och 16 stycken var kvinnor med följande åldrar och anställningsform:
Antal män samt anställningsform:
25 år: 1 Timanställd: 0 Deltid: 0 Heltid: 1 45–55 år: 3 Timanställd: 0 Deltid: 0 Heltid: 3 Antal kvinnor samt anställningsform:
18–25 år: 4 Timanställd: 3 Deltid: 1 Heltid: 0 26–35 år: 3 Timanställd: 0 Deltid: 3 Heltid: 0 40–61 år: 9 Timanställd: 1 Deltid: 4 Heltid: 4
H = Heltid D=Deltid T=Timanställning JA Män H Kvinnor H D T
2 3 0 1 NEJ Män H Kvinnor H D T 1 0 3 1 DELVIS Män H Kvinnor H D T 1 1 5 2
Intressanta observationer var att de två männen som svarade att dem upplevt arbetsplatsen som trygg mot smitta arbetade på lagret och betonade att dem därav inte kände samma utsatthet. En annan kvinna som upplevde arbetsplatsen som trygg beskrev hur dem varje
84 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 34.
Huruvida anställda upplevde arbetsplatsen som säker/trygg mot att smittas av Covid-19
måndagmorgon hade ”coronamöte” där dem kunde lyfta eventuella osäkerheter och där arbetsgivaren sedan löpande vidtog åtgärder.
Av dem fem som svarade att dem inte upplevt arbetsplatsen som trygg nämnde alla den utsatthet dem känt i sitt arbete och ständiga oro som funnits att bli smittade av besökande kunder.
De nio som svarade att dem delvis känt sig trygga beskrev till största del att det berott på känslan av en utsatthet men att dem ändå tyckt arbetsgivaren gjort ett bra arbetsmiljöarbete som lett till att dem känt sig tryggare.
Vid frågan om de anställda upplevt arbetsgivarens arbetsmiljöinsatser som tillräckliga samt om dem känts trovärdiga är åsikterna blandade. De flesta svarar att dem tycker att
arbetsgivaren har gjort vad dem kunnat i och med deras förutsättningar. Vidare påpekar många att problemet istället ligger hos kunderna som saknar sunt förnuft och inte håller avstånd till de anställda utan som istället beskrivs som närgångna. Dem säger även att
arbetsgivaren uppmanat kunderna till att tänka på avståndet via rop i högtalaren, utsatta lappar i butiken samt tejp på golvet. Även uppsättning av skyddsglas i kassan som skall minska de anställdas utsatthet. De flesta tycker att arbetsgivarens insatser känts trovärdiga då dem upplever att arbetsgivaren gjort vad han eller hon kunnat, medans vissa inte tycker att dem känts trovärdiga. Två anställda beskriver att dem upplevt det som att arbetsgivaren gjort det som dem ”varit tvungna” att göra, att dem inte frågat de anställda hur dem upplevt situationen för att därefter vidta åtgärder. En annan tycker att det behövts mer raka direktiv vad som gäller på arbetsplatsen och vad som förväntas av de anställda.
Vid frågan vad dem hade velat se arbetsgivaren gjorde annorlunda svarar några att dem hade velat se att arbetsgivaren involverade de anställda mer, fråga hur dem upplever situationen för att sedan vidta åtgärder efter det. En nämner att dem hade önskat arbetsgivaren skapade något sorts kösystem utanför butiken för att undvika trängsel. En annan önskade att arbetsgivaren agerat hårdare mot kunderna som inte följde butikens uppmaningar. En annan hade velat se att arbetsgivaren uppmuntrade kunder till användning av munskydd.
Vid frågorna kring korttidspermittering svarade tre stycken att dem varit korttidspermitterade i perioder. Alla tre beskriver det som en bra eller helt okej upplevelse där en uppgav att ovissheten kring hur framtiden såg ut kändes jobbigt rent psykiskt. För dem som fick vara kvar på arbetsplatsen när kollegorna blev korttidspermitterade uppgav alla fjorton att arbetet blev betydligt stressigare. Flera beskriver en situation där arbetsuppgifter som flera anställda
tidigare hjälptes åt med nu fick utföras ensamt. Det blev mer arbete per anställd samtidigt som upplevelsen var att det va lika mycket jobb som vanligt. En annan beskriver det som en stor press och stress på dem kvarvarade anställda och att dåligt samvete uppstod vid
sjukanmälning.
Vid den sista, lite mer personliga frågan hur upplevelsen i stort varit att arbeta mitt under en pandemi svarar vissa att dem upplevt det i princip som vanligt bara att dem varit tvungna att tänka mer på avstånd, hygien och att inte prata lika mycket med kunderna. Många nämner dock att oron för att smittas funnits där på grund av den utsatthet som arbetets karaktär medför. Det som sticker ut mest är upplevelsen av stress som 15 av de tillfrågade 20 beskrev.
Vissa beskriver hur stressen resulterat i mer trötthet och att dem rent allmänt blivit mindre stresståligare. Vissa beskriver även att arbetets utsatthet lett till att dem inte känt sig trygga till att umgås med nära och kära för rädslan att smitta och att dem därav endast befunnit sig på arbetet eller hemma. Någon beskriver även en oro för arbetsplatsens lunchrum/toaletter då arbetsplatsen hade över 200 anställda.