Familj, vänner och andra personer i ens omgivning

En annan faktor som påverkade elevernas motivation var personer i deras närmsta omgivning. Detta handlar framförallt om föräldrar och nära vänner som fanns där under tuffare perioder i skolan, men kunde även vara en danslärare eller förening. Den uppmuntran och stöd som eleverna uppfattade från omgivningen kunde vara avgörande under perioder av låg motivation och ork. För Dylan var det föräldrarna som var det avgörande skälet till att inte göra ett avbrott från gymnasiet. Föräldrarnas åsikt betyder mycket och de har alltid pushat för att skolan är viktig att slutföra för att få en så bra chans i livet som möjligt. Även Billie beskriver vikten av stödet från familjen; “mina föräldrar har varit väldigt motiverade

43

till att både jag och mina syskon ska lyckas bra i skolan. Så det tycker jag är jätteskönt, att det stödet finns för det är inte alla som har det”. Även Connie och Kim upplever ett stöd från sina föräldrar, genom att de inte försöker påverka sina barn utan låter dem själva avgöra vad som är bäst, något som Kim beskriver; ”mina föräldrar har alltid varit väldigt stöttande och sagt att det är upp till dig så länge du trivs, vi kan inte styra över dina beslut”.

För Robin som inte har lika starkt stöd hemifrån är det andra personer i den närmaste omgivningen som finns där; ”oftast så är mina vänner väldigt positiva och stöttar mig och föreningen stöttar mig mycket”. Föreningen, som är en organisation knuten till skolan, har också en direkt påverkan på skolarbetet eftersom ett krav för att fortsätta vara aktiv är att skolan sköts. Från att själv har varit medlem som liten är Robin idag en av ungdomsledarna. Detta har bidragit till en positiv utveckling i skolan, framförallt i det svenska språket, eftersom en hel del planering i föreningen görs skriftligt och att arbetet även innebär att prata med nya människor:

”Man har ett väldigt stort ansvar och jag har lärt mig mycket om att ta ansvar för barn och ungdomar. Jag har träffat olika människor som känns viktiga och det känns väldigt spännande (…) jag var väldigt blyg när jag var yngre, men nu har jag bevisat att jag vågar prata framför publik och det känns roligt.” (Robin)

En elev som står i kontrast till det stöd som ges från vänner utanför skolan är Kim, som upplever att en del av dem inte varit så positiva till valet att gå kvar på skolan. Till en början trivdes inte Kim själv på gymnasieskolan och svaret som oftast gavs till kompisar som såg negativt på skolvalet var; ”jag vet inte varför jag går här. Det blev fel sa jag. Men nu kan jag stå på mig och säga att det är en bra skola, punkt slut!”. En av anledningarna till att gymnasieskolan inte anses så populär att gå på, är att det sedan några år tillbaka har fått ett rykte om sig att vara en skola för elever som är ”respektlösa, farliga och kaxiga”. Andra skolor i grannkommunerna är mer eftertraktade, vilket Kim i början tyckte kändes jobbigt men idag har en helt annan bild av:

”När jag kom hit kändes det som att den här skolan inte har så hög status bland många. Om man går i [ortens namn] så har man inte så höga betyg och det var nog det jag ville fly från. Jag ville inte bli stämplad av andra så det var nog därför jag kände att jag inte vill gå här och att jag tappade motivationen till att försöka

44

(...) men nu känner jag att om jag hade bytt hade det inte spelat någon roll vad andra hade tyckt, för det är ändå mitt val.” (Kim)

Vad vänner utanför skolan hade för åsikt gav på så sätt ett visst inflytande över hur Kim tänkte om sin egen situation, vilket de allra flesta elever i vår undersökning bekräftar. Ett undantag är Tintin som inte anser att vänner vare sig stöttar eller påverkar känslorna till skolan; ”nej, vi snackar ju inte om skolan och sånt när vi är ute tillsammans”. Däremot så finns familjen som ett stöd och de är måna om att det ska gå bra i skolan.

”De vill att jag ska plugga i högskolan, men jag vill inte det, jag orkar inte. De vill också att jag ska ha bra betyg och de vet nu att det går bra för mig, nu när skolan har hjälpt mig med praktiken.” (Tintin)

Trots familjens omtanke så verkar de dock inte alltid varit närvarande vid exempelvis föräldramöten och utvecklingssamtal i skolan och Tintin har fått ta mycket eget ansvar för skolarbetet. Sammanfattningsvis kan personer i den närmsta omgivningen spela en avgörande roll för eleverna. Genom att vara omringad av personer som vill eleverna väl och uppmuntrar dem till att fatta självständiga beslut kan motivationen till skolan växa.

5.5.1 Analys

Människor i den närmaste omgivning kan ha en inverkan på motivationen till skolan, antingen på ett direkt eller indirekt sätt, vilket informanterna i denna undersökning har visat. Connie och Kims föräldrar stöttar sina barn i deras skolgång. Samtidigt så ges informanterna en stor frihet över att fatta sina egna beslut, vilket leder till en känsla av självbestämmande. Detta skapade en känsla av kontroll över sin egen framtid och sina egna val, vilket är grundstommen för att behovet av självbestämmande ska tillfredsställas (Ryan och Deci 2016, 11). Även Robin uttryckte att omgivningen kunde fylla behovet av självbestämmande och beskrev sin roll i förening med att “man har ett väldigt stort ansvar”. Här bottnar självbestämmandet i att organisationen ger Robin egna tyglar att själva axla uppgiften. Även behovet av kompetens uppfylls då föreningen visar att de tror på elevens förmåga att utföra uppgifterna. Detta är något som enligt Deci och Ryan (2000, 234) är centralt för att tillfredsställa behovet kompetens. Resultatet blev att Robin fick möjlighet att utvecklas i det

45

svenska språket, vilket i sin tur avspeglar sig i skolresultat och en ökad motivation. För Billie, Connie och Kim är det familjen som ger det största stödet, och deras positiva feedback leder till att de känner sig kompetenta och kapabla att klara av skolan.

Den sociala omgivningens stöd uppfyller också kravet av samhörighet. Hur engagerade föräldrar är i sina barns aktiviteter avspeglar också motivationsnivån till den specifika uppgiften, i det här fallet skolan (Deci och Ryan 2000, 235). För de elever som i denna undersökning inte har haft lika starkt stöd från sin närmsta omgivning, kunde andra personer fylla behovet av samhörighet. Som visat i avsnittet med lärare, skapade Tintin en nära relation med sin mentor. Genom att denne brydde sig om och var drivande i att skapa mål och visioner kunde en samhörighet skapas mellan dessa två individer. Detta tyder på att samhörighet och känslan av att känna sig inkluderad i ett sammanhang är en central komponent för elevers motivation. Liknande tankar kom även från Robin, som genom sin föreningsaktivitet blev en del av någonting större. Resultatet visar att stöd från familj, vänner eller övriga personer i omgivningen på så sätt tillfredsställer de tre medfödda behoven i SDT.

Kim uttryckte ett stort behov av att undvika känslor av skam inför sin omgivning, “jag ville inte bli stämplad av andra”. Detta är en central faktor i den yttre motivationstypen introjection där godkännande från andra står högt i kurs (Niemiec och Ryan 2009, 138). Känslan av skam hade en inverkan på Kims agerande, vilket i sin tur påverkade motivationen i en negativ riktning. Det var först när Kim ansåg, “att det inte spelar någon roll vad andra tycker” som motivationen gick mot att styras av en högre grav av upplevd inre motivation, som i motivationstypen identification (ibid). Detta på grund av att Kim idag ser skolan som värdefull och viktig att ägna sig åt och inte bara en statussymbol. Skolan ses som en väg till målet om en bra framtid. Identification är den ena av de två motivationstyper som i högre grad regleras av inre faktorer och därmed kan förknippas med den inre motivationen. Däremot kan Kims motivation inte benämnas som motivationstypen integration eftersom den fortfarande i viss mån styrs av att upprätthålla en självbild gentemot sin omgivning. Detta har visats i avsnittet om lärare vad gäller betygens betydelse för Kim. Även för de informanter vars föräldrar erbjuder ett stöd till självbestämmande skapas förutsättningen för en högre grad av frihet vilket leder till att motivationen går mer mot de två sista motivationstyperna, identification och integration. Den elev som visade på en större grad av kontrollerande mekanismer från sin omgivning är Tintin vars föräldrar sätter press, genom

46

sina höga förväntningar. Detta kan förknippas med motivationstypen introjection (ibid). Karakteristiskt för denna typ är att undvika känslor av obehag och en vilja att känna sig nöjd med sig själv, vilket Tintin uppfyller nu när föräldrarna anser att det går bra i skolan.