Familjeägd struktur

Både Villavonga & Amit (2006, s. 414) och Barbera & Moores (2013, s. 972) menar att lite tidigare forskning gjorts på familjeföretag då det ansetts vara svårt att erhålla trovärdig information från dessa. Vidare belyser Barbera & Moores (2013, s. 972) att ytterligare mindre forskning gjorts för att undersöka familjeföretagets påverkan över verksamheten. Barbera & Moores (2013, s. 973) menar dock att familjeföretag har en stark inverkan på verksamhetens effektivitet och strategi. Det belyses att det specifikt är familjens individer som påverkar företaget, och knappast familjens ekonomi. Vidare anses företagets storlek centralt, och Barbera & Moores (2013, s. 973) menar att desto större familjeföretaget blir, desto mindre blir familjens inflytande.

Enligt Villalonga & Amit (2006, s. 390) är ett familjeföretag en organisation vars strategi och mål influeras av familjemedlemmar genom ägarandelar eller styrelseposter.

Vidare menas företagets själva ägandeskap identifiera huruvida företaget är familjeägt eller inte. Ytterligare en egenskap som belyser ett familjeföretag är då själva förvaltningen av företaget sköts genom familjen. Det anses även relevant hur länge företaget existerat sedan grundandet av företaget och i hur stor utsträckning familjens aktieägande innefattas (ibid).

Holt & Popp (2013, s. 903) argumenterar i samma linje som Villavonga & Amit (2006, s. 390) och menar att det som utmärker ett familjeföretag jämfört med andra företag är delaktigheten och närheten som finns i företagets ägande och verksamhet. Vidare menar Memili el al. (2013, s. 1294) att familjeföretag arbetar med mångfasetterade syften och mål. Pukthuanthong (2013, s. 43) menar att ett familjföretag ofta har färre skiljaktiga åsikter vilket leder till en minskad ”agency cost” och sålunda troligtvis ett större utrymme för den enskilde aktieägarens åsikt. Det faktum att ägarna dessutom innehar affektiva relationer menar Pukthuanthong (2013, s. 44) leder till ett effektivare arbete.

Lumpkin et al. (2010, s. 241) menar att ett familjeföretags framgång till stor del kan beskrivas av företagets tidshorisont för beslutsfattande och handlande. Vidare menas att familjeföretag i jämförelse med icke familjeägda företag, har mer tid och ett större intresse för att arbeta med företagets långsiktiga fortlevnad. Detta menas bero på att familjeföretag fokuserar på att framgångsrikt driva företaget vidare till framtida generationer (ibid). Vidare anses det viktigt för familjeföretag att föra företagets arv vidare vilket ger starka indikationer på företagets långsiktiga agerande. Det tidsspektrum och långsiktiga tänkande som ett familjeföretag utifrån dessa aspekter innehar associerar företagets agerande till en större försiktighet och ett mindre risktagande, för att säkra företagets fortlevnad (Lumpkin et al, 2010, s. 242).

Kappes & Schmid (2013, 547) instämmer i ovanstående resonemang och menar att ett familjeföretags främsta motivation ligger i en långsiktig lönsamhet. Anledningen till detta menas vara att framtida generationens ägare påverkas av företagets agerande idag.

Således anses ett familjeföretags nytta till stor del påverkas av vilka framtida konsekvenser agerandet kommer att generera för företaget. Detta gör att företaget ges möjlighet till långsiktiga investeringar som ett icke familjeägd företag inte har potential för (Kappes & Schmid, 2013, s. 547-548). Vidare är familjeföretag mindre känsliga för ett vinstreducerande i verksamheten och även mindre konjunkturkänsliga. Ytterligare anses familjeföretag mindre påverkade av företagets kassaflöde vilket även påverkar företagets investeringar.

Leitterstorf & Rau (2014, 751) menar att ett familjeföretag har både ekonomiska och icke-ekonomiska mål. Företaget är på grund av sin ägarstruktur beredd att offra ekonomiska vinster för att nå icke-ekonomisk nytta. Vidare menas att familjeföretagets agerande direkt kopplas ihop med företagets ägare och att denna anledning genererar ett handlande med företagets rykte i större fokus. Spriggs et al. (2013, s. 181) menar att socialt emotionella faktorer påverkar ett familjeföretag eftersom företaget erhåller en affektiv vinst genom verksamheten. Denna emotionella vinst anses bestå från social status, rykte, personlig tillfredställelse, en fortsatt kontroll över företaget samt karriären för företagets nuvarande och framtida generationer. Vidare menas att företaget aktsamt värnar om dessa vinster så högt att ökade kostnader för företaget kan tas till för att upprätthålla den känslomässiga vinsten. Dock anses dessa egenskaper även utgöra familjeföretagandet unikatet och framgång (ibid).

3.2 Livscykelanalys

För att beskriva de miljö- och resurskonsekvenser som en aktivitet ger upphov till kan en livscykelanalys användas. Syftet med analysen är enligt Lindfors et al. (1995, s. 38) att ge en helhetsbild av en process från dess början till dess slut. Processens början brukar kallas dess vagga och processens slut brukar kallas för dess grav och dessa utgör processens systemgränser. Med detta menas att de aspekter hos processen som ska tas

hänsyn till under en livscykelanalys är de som ligger mellan processens vagga till grav.

För att skapa en produkt som uppfyller sin funktion behövs enligt Lindfors et al. en rad aktiviteter och dessa kallas för produktens process. Livscykelanalysen beskriver dessa aktiviteter och undersöker vilka miljömässiga konsekvenser som dessa aktiviteter ger upphov till.

Ett applicerande av livscykelanalysen som metod för att beskriva ett företags processer är ett vanligt hjälpmedel för att beskriva ett företags totala miljöpåverkan menar Lindfors et al. (1995, s. 40). Dock är det viktigt att komma ihåg att analysen endast är en modell som förenklar verkligheten. Således kräver analysen kompletterande arbete för att kunna fungera i en praktisk verklighet (ibid). Livscykelanalysens tillvägagångssätt kan delas upp i olika delar där metodens första anhalt är att fastställa studiens mål och omfattning. Här besvaras vilka frågor som ska vara centrala under analysen och vilket system som ska användas. Vidare används dessa frågor och studiens fastställda mål för att utforma analysens bas. Nästa fas i livscykelanalysen är enligt Lindfors et al. att analysera de processer som ligger inom de valda systemgränserna. I detta skede fastställs företagets materialflöden såväl som utsläpp i luft och vatten. Det slutliga stadiet av analysmetoden innebär att beskriva den miljöpåverkan som företaget gör orsak till. Rent praktiskt görs detta genom att dela in företagets miljöpåverkan i olika kategorier för att lättare klassificera företagets utsläpp. Just klassificeringen och karaktäriseringen av företagets utsläpp är en avgörande faktor för att en studie ska få kallas för en Livscykelanalys (Lindfors et al, 1995, s. 40).

3.3 Sammanfattning

De teorier som beskrivits i detta kapitel avser ligga som underlag för att undersöka vilka incitament Polarbröd har för att arbeta med hållbarhetsfrågor. Legitimitetsteorin och intressentteorin argumenterar för att ett företag påverkas av sina intressenter och dessa intressenters förväntningar vilket sålunda leder till ett förändrat agerande. I linje med studiens deduktiva ansats är det intressant att undersöka hur dessa teorier har möjlighet att förklara Polarbröds agerande i hållbarhetsfrågor. Vidare kan dessa teorier verka som ett underlag för att studera Polarbröds agerande och vilka utomstående faktorer som kan tänkas påverka detta.

Vidare är Polarbröds ägarstruktur unik i sitt slag och därför är det intressant att undersöka hur denna aspekt kan påverka företagets strategiska beslutsfattande och operationella verksamhet utifrån familjeföretagsteorier. Genom ovanstående teorier är det intressant att undersöka varför det är viktigt för Polarbröd att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur företaget väljer att arbeta med dessa frågor. Teorierna kan hjälpa oss att förstå vilka hinder företaget stöter på i sitt arbete och varför dessa uppstår.

Dessa teorier kan förklara Polarbröds intressen och målbildande för att kunna styrka undersökningsmodellens lämplighet.

Figur 4. En sammankoppling av den teoretiska referensramen och modellen för indirekta utsläpp.

Miljöstyrning

Intressentmodellen

Familjeföretag

Livscykelanalys

Modellen för indirekta

utsläpp