Scope 3 Standard för indirekta utsläpp

Scope 3 Standard, i denna studie kallad modellen för indirekta utsläpp, är publicerad av The Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol som är ett samarbete mellan the World Resources Institute, WRI och the World Business Council for Sustainable Development, WBCSD. Dessa två organisationer har förenat ett nätverk med varierande intressenter som inkluderar företag, icke-statliga organisationer och regeringar som har till syfte att hantera klimatförändringen. GHG Protocol är globalt sett det mest använda redovisningsverktyget för företagsledningar och statliga organisationer gällande att förstå, mäta och hantera växthusgaser. GHG Protocol utformar trovärdiga och effektiva program för att ta sig an klimatförändringen, vilka bistår företag ett underbyggande underlag vid beslut i klimatfrågan. Modellen för indirekta utsläpp är utvecklad från original standarden GHG Reporting Standard som publicerades första gången år 2001 (WRI & WBCSD, 2011, s. 4).

GHG Reporting Standard delar in ett företags verksamhet i två scope, scope 1 och scope 2. Scope 1 beskriver utsläpp från företagets operativa verksamhet, som företaget har full kontroll över. Scope 2 beskriver företagets energiproducenters utsläpp vid generering av energi till företaget (GHG Protocol, 2012). Den nya utsläppsmodellen innefattar även en tredje dimension, scope 3 som ska användas i kombination med GHG Reporting Standard (WRI & WBCSD, 2011, s. 4). Ett exempel på GHG Protocols relevans och goda kvalité är att GRI:s riktlinjer är baserade på GHG Reporting Standard (GRI, 2013 s. 57). GHG Reporting Standard är även ISO certifierade som ISO 14064-1:2006, vilket indikerar att GHG Protocols har en hög kvalité, trovärdighet samt stöd från merparten av standardiseringsorgan i världen (ISO, 2014).

4.2 Bakgrund

Modellen för indirekta utsläpp är studiens teoretiska undersökningsmodell.

Tillämpningen av modellen beror på studiens syfte att studera och beskriva Polarbröd utifrån en livscykelanalys. Modellen är intressant som undersökningsmodell då den är relativt ny på forskningsområdet och ger en ny dimension till hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas.

4.3 Innehåll

Modellen för indirekta utsläpp är utformad för att beskriva utsläpp som genereras från ett företags totala värdekedja och syftar bistå företaget med ett verktyg för att kunna förstå, mäta och minska sina växthusgaser (WRI & WBCSD, 2011, s. 5). Enligt modellen finns det sex växthusgaser som obligatoriskt ska redovisas av ett företag så dessa anses vara mest relevanta. De växthusgaser som modellen belyser är koldioxid, metan, kvävedioxid även kallat lustgas, väte-fluor-kol-föreningar även kallat freoner, per- och polyfluorerad förening och svavelhexanfluorid. Dessa växthusgaser följer

Kyotoprotokollets riktlinjer kring vilka utsläpp som bidrar till den negativa klimatpåverkan och därmed anses modellens fokus på dessa vara adekvat (WRI &

WBCSD, 2011, s. 6).

Modellen för indirekta utsläpp är uppdelad i tre olika områden; scope 1, scope 2 och scope 3. Dessa områden koncentrerar sig på olika delar i ett företags värdekedja för att synliggöra den miljöpåverkan som dessa områden gör orsak till. Nedan beskrivs modellens tre områden.

Figur 5. Beskrivning av scope 1, scope 2 & scope 3. Källa: (WRI & WBCSD, 2011, s. 28)

Det tredje och mest oerfarna området, scope 3, har utvecklats för att visa hur ett företag kan ta ökat ansvarstagande och utveckla en större transparens för att således minska företagets ryktes och associationsrisk. Modellen menar att detta ska genomföras genom att belysa den miljöpåverkan som sker utanför företagets kontroll, en miljöpåverkan som kallas för indirekta utsläpp. Utanför företagets kontroll finns aktiviteter hos både leverantörer och kunder, vilka indirekt sammankopplas med företagets verksamhet då dessa är en del av företagets värdekedja. Sålunda finns en risk för att företagets intressenter associerar dessa utsläpp med företagets varumärke, vilket kan ge en stor inverkan på företagets fortlevnad. Ett företags medvetenhet kring hela sin värdekedja och de utsläpp som där sker, är följaktligen av stor relevans (WRI & WBCSD, 2011, s.

12).

Modellen avser med ovanstående resonemang bistå företag för att utveckla denna medvetenhet, vilket ska ske genom identifikation av den indirekta miljöpåverkan samt kommunikativt arbete. Vidare menar utsläppsmodellen att det är av vikt för företaget att reducera den indirekta miljöpåverkan som finns i värdekedjan för att minska ryktes och associationsrisken. Dessutom menar WRI & WBCSD (2011, s. 12) att en förhoppning finns att efterfrågan på produkter med lägre växthusutsläpp kommer accelerera i takt med att fler företag tillämpar modellen.

4.4 Syfte

Modellen syftar att tillföra vägledning och riktlinjer för att vara behjälplig hos ett företag då beslutsfattande angående klimatpåverkan ska ske. Modellen ämnar skapa en förståelse för vilka indirekta utsläpp som finns i värdekedjan och förstå den påverkan som dessa gör sig skyldiga till. Målsättningen är att företag i framtiden ska inkludera värdekedjans utsläpp och påverkan på ett naturligt sätt i sin verksamhet och ta dessa aspekter i beaktning vid verksamhetens inköp, försäljning och produktion. Modellens ramverk kan utgöra en rättvis inventering i företagets hela livscykel och därmed kan företaget utforma ett underlag som kan användas för att utveckla framtida strategier för

Scope 1

hur företagets kommunikativa information ska visualiseras (WRI & WBCSD, 2011, s.

4-5).

Ytterligare syftar modellen stärka företagets bild av dess sanna växthusgasutsläpp, då företag som endast belyser den egna verksamhetens miljöpåverkan ger en orättvis bild av verkligheten. Genom att uppträda ärligare leder detta sålunda till en mer ärlig kommunikation med företagets intressenter och en ökad transparens. Modellen ämnar med detta resonemang att ge företaget ett ökat förtroende från samhället och dess aktörer (WRI & WBCSD, 2011, s. 30-31).

Genom modellen kan företaget identifiera möjligheter som finns för att reducera utsläpp, upprätta mål och rapportera om sina framsteg till intressenter vilket således kommer ge företaget en ökad möjlighet att stärka sin marknadsposition och konkurrenskraft (WRI & WBCSD, 2011, s. 14). Följaktligen kommer företagets intressenter att skapa en större medvetenhet angående klimatfrågan vilket gör det enklare för företaget att stärka sina relationer till dessa. Tillämpning av modellen kan i linje med detta skapa en gemensam förståelse för utsläppsrelaterad information för hela värdekedjans aktörer, med en identifikation kring möjligheter att reducera dessa samt ett belysande av vilka fördelar som detta kan innebära. Aktörerna förväntas då öka sitt intresse av hållbara försörjningsflöden och ett engagemang till förändrat beteende.

Modellen kan även fastställa vart i värdekedjan de störta utsläppen sker, för att ge företaget indikationer om vart störst arbete bör läggas (WRI & WBCSD, 2011, s. 14).

4.5 Målgrupp

Modellen riktar sig till alla typer av företag och organisationer och ämnar vara användarvänlig och uppdaterad, och ett utvecklande av modellen sker kontinuerligt för att kunna anpassas till nya användare. Modellen beskriver tydligt hur den kan tillämpas stegvis och hur den kan användas som ett underlag i företagets verksamhet (WRI &

WBCSD, 2011, s. 6).

En tillämpning av modellen skapar en bättre förståelse för företagets hela värdekedja vilket gör att företaget aktivt arbetar mot en hållbarare livscykel. En eventuell framtida regelförändring kan påverka ett företags verksamhet avsevärt genom exempelvis koldioxid eller energiskatt, och genom en tillämpning av modellen kan företaget enklare planera inför en sådan framtida förändring. Modellen kan implementera ett nytt tankesätt och strategiskapande för att i framtidens förändring fortsatt arbeta effektivt och lönsamt (WRI & WBCSD, 2011, s. 12).