Utsläppsmodellens lämplighet .1 Affärsmål 1

Resultatet från studien visar att Polarbröd anser att ingen av dagens försörjningsflöden är hållbara. Detta medför en vilja att förstå och identifiera hur dessa resursflöden kan ersättas till en hållbar kontext. Denna vilja som vi kan se hos Polarbröd genomsyrar hela företaget och medför en ständig strävan efter hållbarhet i hela sin värdekedja. WRI & WBCSD (2011, s. 12) belyser hur viktig denna vilja är för att modellen ska anses lämpad för ett företag och en implementering av utsläppsmodellen anses utifrån studiens resultat därför vara lämplig för Polarbröd.

Studiens resultat synliggör hur Polarbröd från företagets begynnelse implementerat en överskjutande resurseffektivitet i verksamheten, vilket följaktligen gjort Polarbröd till en innovativ organism och pionjärer i hållbarhetsfrågan. Dessa egenskaper är så djupt rotade i företaget att de genom företagets ägarstruktur fått utrymme att bli realiserade i företagets DNA. Således indikerar detta Polarbröds otvivelaktiga vilja för ett ytterligare fördjupat hållbarhetsarbete med en penetrerande insyn i hela sin värdekedja. Vidare reflekteras hur Polarbröd utifrån denna vilja utformat sina affärsmål som innebär att år 2022 vara koldioxidneutrala, vilket vi menar i stor omfattning motsvarar den vilja som modellen efterfrågar för att vara lämplig (WRI & WBCSD, 2011, s. 12). Slutsatsen identifierar att Polarbröd ser vilka risker det innebär att stanna kvar i ohållbara strukturer, och därtill identifierar möjligheter för att ställa om till uthållig försörjning.

8.1.2 Affärsmål 2

Studiens resultat visar Polarbröds vilja att engagera partners i hållbarhetsfrågan. För att åstadkomma en förändring påvisas Polarbröds medvetenhet kring vikten av att påverka aktörer i hela sin värdekedja, vilket sålunda leder Polarbröds framåtanda och avsikt i företagets kommunikativa inflytande. Studiens resultat påvisar tydligt hur Polarbröd i sin resa mot uthållig försörjning oumbärligt måste engagera sina aktörer för att fortskrida sitt eget hållbarhetsarbete. Utan samarbeten med sina intressenter skapas hinder för Polarbröds fullföljande av ambitionen om att bli koldioxidneutrala till år 2022. Slutsatsen visar att ett engagerande av partners i värdekedjan är ett absolut krav för att Polarbröd i framtiden ska kunna utveckla sitt hållbarhetsarbete och studiens resultat visar hur Polarbröds vilja att skapa detta engagemang präglar företagets arbetsprocess. Vidare är slutsatsen att Polarbröds vilja för att engagera sina partners går i linje med vad standardens andra affärsmål anför och modellen på så vis är lämplig för Polarbröd (WRI & WBCDS, 2011, s. 12).

8.1.3 Affärsmål 3

Studiens resultat visar att Polarbröd har en vilja för att reducera sin miljöpåverkan och att de på mest effektivt sätt gör detta genom målsättning och uppföljning av dessa mål. Ett tydligt exempel på hur detta arbetssätt är implementerat i företaget är de hållbarhetsmål som

verksamheten ämnar uppnå till år 2022. Sålunda är det av relevans för Polarbröd att skapa en konkret medvetenhet kring hur de ska arbeta för att skapa en förändring i sina hållbara led.

Komplexiteten som föreligger för att gå mot uthållig försörjning tillåter inte ett mållöst handlande utan riktning. För att minimera ett planlöst agerande förefinnes det relevant för Polarbröd att arbeta med målsättande och uppföljning för att besvara de uppsatta målen.

Utsläppsmodellens lämplighet för Polarbröd anses därför vara ansenlig då modellen belyser att företaget bör ha en vilja till att skapa mål för hur värdekedjans miljöpåverkan kan reduceras (WRI & WBCDS, 2011, s. 12).

Resultatet från studien påvisar att Polarbröd i likhet med modellen i vissa fall använder sig av kvantitativ verktygsuppföljning men resultatet visar även att Polarbröds arbetsprocess i andra fall avviker från det modellen rekommenderar. Resultatet visar att Polarbröds uppföljande av sin miljöpåverkan inte appliceras konsekvent utan att Polarbröd utifrån miljömålet anpassar sin arbetsstruktur för att på mest relevant sätt följa upp målet. Slutsatsen kan dras att modellens utformning i sin enformighet inte till fullo lämpar sig för Polarbröds verksamhet.

Polarbröd är i behov av flera olika uppföljningsverktyg och således kan modellen bistå med ett verktyg där det passar Polarbröd. Slutsatsen är följaktligen att modellens utformning, ur denna aspekt, är bristfällig i sin lämplighet för Polarbröd, då modellen menar att samma uppföljningsverktyg ska användas för att följa upp samtliga aktiviteter inom värdekedjan (WRI & WBCDS, 2011, s. 12). Vidare kan en justering i modellen öka lämpligheten för att stämma överens med Polarbröds uppföljningsarbete.

Studiens resultat visar att det är viktigt för Polarbröd att agera istället för att rapportera eftersom rapportering och uppföljning inte alltid ger ett effektivt resultat. Sålunda är det för Polarbröd inte av största relevans att rapportera och följa upp sin miljöpåverkan. Studiens resultat visar att Polarbröds fokus ligger i att agera och att finna hållbara lösningar snarare än extern rapportering.

Studiens resultat visar att Polarbröd på sin väg till uthållig försörjning vill verka hållbart inom många fler dimensioner än att endast reducera sina klimatpåverkande utsläpp.

Utsläppsmodellens lämplighet är därför i stor omfattning bristfällig ut denna aspekt, då modellen endast lyfter upp växthusgasutsläpp som problemet i hållbarhetsfrågan. Polarbröd anser växthusgasutsläppen viktiga, men endast som en beståndsdel av problematiken.

Ytterligare är flera av de utsläpp som modellen belyser inte relevanta för Polarbröds miljöarbete eftersom dessa utsläpp utifrån Polarbröds vetskap inte existerar inom företagets värdekedja. Modellens utformning är således inte tillräckligt skräddarsydd för Polarbröd, vilket inte är konstigt då modellen ämnar passa alla typer av företag. Slutsatsen innebär sålunda att modellen borde ge det rapporterande företaget större utrymme för att anpassa modellen utefter företagets specifika behov. Emellertid finns det fördelar att hämta för Polarbröd om de skulle välja att belysa sin värdekedjas frånvaro av dessa växthusgaser, tack vare att bröd har en mindre klimatbelastning än andra livsmedel, vilket ger Polarbröd ett hållbarare utgångsläge i miljöproblematiken jämfört med andra branscher.

WRI & WBCDS (2011, s. 11) menar att det är viktigt att belysa alla kategorier som finns i ett företags värdekedja men att företaget sedan inom dessa kategorier kan välja att prioritera de aktiviteter som gör utlopp för den största miljöpåverkan. Resultatet visar att det är av låg prioritet för Polarbröd att synliggöra alla kategorier som finns i hela dess värdekedja, eftersom Polarbröd anser sig ha störst ansvarsskyldighet inom sin kärnverksamhet och därför menar att dessa aktiviteter är högre prioriterade än aktiviteter utanför kärnverksamheten. Slutsatsen innebär således att modellen bör ge företaget en större möjlighet att prioritera mellan

kategorierna samt ge företaget möjligheten att eliminera kategorier som inte ingår i företagets kärnverksamhet. Förslagsvis menar vi utifrån Polarbröds prioriteringar att modellens lämplighet kan öka genom en utveckling av dess struktur. Vi menar att modellen bör utveckla en ny dimension i ramverket för de kategorier som inte kan härledas till kärnverksamheten.

Denna dimension menar vi kan kallas för scope 4 vilken skulle inkludera de aktiviteter som befinner sig utanför företagets kärnverksamhet vilka vi i denna studie valt att kalla för supportaktiviteter.

Resultatet visar ytterligare korrelerande mönster i hur Polarbröd gör prioriteringar för att arbeta mot uthållig försörjning. Företagets fokus ligger som ovan nämnt på de aktiviteter som kan härledas till kärnverksamheten eftersom Polarbröds största ansvarstagande ligger inom dessa kategorier. Vidare visar studiens resultat på ytterligare prioriteringar av de aktiviteter inom kärnverksamheten som gör utlopp för den största miljöpåverkan vilka resulterat i organisationens hållbarhetsmål. Slutsatsen innebär således att Polarbröd i linje med sin ansvarsskyldighet prioriterar kärnverksamheten och de aktiviteter som inom denna kärnverksamhet är den största orsaken till miljöutsläpp. Modellens lämplighet för Polarbröd anses därför god i linje med hur modellen rekommenderar att företaget bör prioritera de områden i sina aktiviteter som ger orsak till störst utsläpp (WRI & ABCDS, 2011, s. 12).

Slutsatsen visar att modellen ur ett mer övergripande perspektiv måste anpassas efter Polarbröds verksamhet för att bli mer lämplig. I ett praktiskt fall som Polarbröd som har tidsbegränsade resurser finns det alltid en avvägning mellan hur mycket tid företaget har till extern rapportering gentemot aktivt agerande. Följaktligen påvisas att en bedömning måste göras mellan rapportering och att faktiskt arbeta framåt.

8.1.4 Affärsmål 4

Studiens resultat visar att Polarbröds intressenter i flera fall har bristande kunskap kring hållbarhetsproblematiken vilket hindrar Polarbröds hållbarhetsarbete på flera håll. Polarbröd har därmed skapat en vilja till att informera dessa intressenter om hållbarhetsfrågan för att ackumulera intressenternas kunskap inom området. Det finns inga tecken på att Polarbröd undanhåller information gentemot intressenterna då studiens resultat snarare indikerar en motsatt strävan då Polarbröd genom sitt stora engagemang tar plats i hållbarhetsdiskussioner och samtal. Således motsäger sig inte Polarbröd en vilja till transparens, om ännu inte bekräftar den. Modellen menar att företagets vilja till att öka sin transparens är vitalt för dess lämplighet och således kan modellens relevans betvivlas då Polarbröds största fokus inte ligger på att skapa transparens genom offentlig rapportering (WRI & WBCSD, 2011, 12).

Resultatet från studien visar på vikten av att stärka informationen till intressenterna för att kunna bedriva hållbarhetsarbete i en fortsatt målmedveten riktning framåt. Informationen som ges till intressenter idag varierar beroende på vilken intressent som ska informeras och studiens resultat indikerar att intressenter inom de prioriterade arbetsområdena informeras mer aktivt. För att utsläppsmodellen ska anses lämplig ska en vilja finnas hos företaget för att öka informationsflödet till sina intressenter vilket således stämmer överens med Polarbröds vilja till ökad kommunikation (WRI & WBCSD, 2011, 12). Ergo finns det incitament för att modellen passar Polarbröds verksamhet men med skillnaden att Polarbröd i första hand inte söker modellens metodiska utformning. Polarbröds kommunikationsstrategi går idag inte i linje med modellens omfattande informationsteknik eftersom företaget inte finner det relevant att rapportera kvantitativt trots dess starka vilja att kommunicera externt med sina kunder.

Polarbröds övertygelse om att hållbarhetsfrågan är under utveckling påvisas i resultatet och även en förhoppning om att Polarbröd då kommer att vinna acceptans och legitimitet från

företagets kunder. Vidare förväntas Polarbröds varumärke då förknippas med företagets hållbarhetsarbete och på sådant vis skapa en äkta genuinitet för företaget. När denna samhällsmässiga förändring kommer att ske är ovisst men Polarbröd vill då vara långt mer framskridna än sina konkurrenter i hållbarhetsfrågan. Således antas Polarbröds rykte inkluderas i kundernas bild av Polarbröd vilken kommer innebära att Polarbröd uppfattas som ett genuint företag som levererar kvalité och som tar ansvar.

Studiens resultat visar att Polarbröd inte anser att det är centralt att skapa denna förändring genom andra medel än samhällets naturliga omformning vilket förklarar Polarbröds något svala inställning till att rapportera kvantitativt. Vidare finner vi att denna inställning även kan bero på den tidskrävande process som kvantitativ rapportering innebär där återigen en bedömning måste göras för att överväga resurskrävandet som rapporteringen kräver gentemot att aktivt agera. Modellen belyser att företaget bör ha en vilja till att öka sitt rykte i relation till dess intressenter genom kvantitativ rapportering vilket visar på en motstridighet jämfört med Polarbröds prioriteringar (WRI & WBCSD, 2011, 12). Att Polarbröd vill informera sina intressenter är uppenbart men om denna kommunikation är mest lämpad att utföra genom den indirekta utsläppsmodellen är diskutabel.

8.2 Utsläppsmodellens bidrag för att uppnå hållbarhetsmålen

Studiens resultat visar att Polarbröds hållbarhetsarbete leder till kostsamma investeringar och således måste priset på produkten mest logiskt höjas i framtiden för att balansera upp dessa kostnader. Eftersom produktens pris därför får en definitiv roll i hållbarhetsarbetet innebär detta att företagets kunder placeras i en avgörande maktposition. Utan kundernas accepterande av en prishöjning kommer Polarbröds försäljning att sjunka vilket föranleder ett hot mot Polarbröds fortsatta existens. Således kan slutsatsen visa att det är av central vikt för Polarbröd att vinna kundernas acceptans och legitimitet för att i framtiden kunna bedriva sitt hållbarhetsarbete i samma tilltagande utveckling som de har för avsikt att göra.

Polarbröds idag lönsamma organisation förutsätter kundernas legitima acceptans och således kan vi dra slutsatsen att Polarbröd idag erhållit kundernas legitimitet i relation till produktens pris. I den stunden Polarbröd vill höja sitt pris skapas ett legitimitetsgap vilket innebär att Polarbröds kunder måste få en ökad legitimitet för företaget. Modellen kan genom sin struktur användas som ett verktyg för att tydliggöra informationsflödet till dessa kunder, och på sådant sätt skapa en stärkande förståelse för Polarbröds speciella ansvarstagande. Modellen leder till ett synliggörande av Polarbröds hållbarhetsarbete och ansvarstagande i miljöfrågan, vilket centralt kommer föranleda kundernas ökade förståelse för Polarbröds arbete med hela företagets livscykel. Slutsatsen är sålunda att denna förståelse ger kunderna en tydligare bild av Polarbröds innovativa arbete, vilket således kommer leda till en accepterande legitimitet och en ökad förståelse för en prishöjning.

Utsläppsmodellens roll som ett verktyg för att nå Polarbröds hållbarhetsmål anses med ovanstående resonemang bidra till en tydligare kommunikation till företagets kunder. Ett konkret synliggörande av Polarbröds ansvarsfulla arbete menar vi skapar en naturlig association till det Polarbröd vill förknippas med, och således en acceptans från företagets kunder. Slutsatsen är följaktligen att modellen kan stärka kundernas förtroende och uppfattning för att associera det Polarbröd gör med den direkta definitionen av vad ett ansvarstagande arbete i själva verket innebär.