Fastlandet och Gotland

Gotland skiljer sig från fastlandet genom att vara en ö. Liksom vissa andra forskares undersökningsområden på fastlandet, har även de haft bekymmer med att inte ha tydliga synliga boplatser. Dvs. att boplatserna inte är synliga förrän man gräver upp marken och finner de spår som finns under marktäcket. De boplatser som är funna på fastlandet skiljer sig ganska mycket mot de gotländska, eller egentligen kanske inte, då det inte finns några dokumenterade bronsåldersboplatser på Gotland.

Streiffert har beskrivit om husen på boplatser i Halland, och hans studier har visat på att det under bronsåldern verkade vara en oregelbunden hushållstruktur med härdar, kokgropar och fynd spridda över stora områden. Han visade även på att husen hade en öst-västlig orientering, där fyndkoncentrationer påträffades utanför husen (Streiffert, 2001, s.22ff). På undersökningsområdena har det sällan påträffats några djupa kulturlager, än mindre och bara i något enstaka fall har det påträffats stolphål. Förmodligen finns det kanske en stolphålsrad som går att tolka till någon huskonstruktion; St. Vikers, med en stolphålsrad på 11 m. Stolphålsraden hade en nord-sydlig orientering och låg inte långt från ett gravfält och det uppvisades inga större fosfatvärden på den platsen.

Anna Gröhns studier i Skåne har visat på att husen har haft en bred datering, därav är det svårt att se vilka hus som är samtida med varandra. Husen på Gröhns undersökningsområde tycks ha haft en ingång som inte direkt ledde in till bostadsdelen, och alla husen verkade ha en lång kontinuitet (Gröhn, 2004, s.258ff). På Gotland går det inte att säga något om husen, då det inte finns något direkt daterat bronsåldershus. Arnberg som studerade förromerska landskapet på Gotland såg, att ofta kunde det gå att se äldre lämningar inne i stengrundshusen, detta är något som har gjort att hon har tolkat det som att husen hade en längre kontinuitet (Arnberg, 2007).

7.DISKUSSION

Boplatskriteriet och själva definitionen av en boplats har varierat inom den litteratur som har studerats. I några av fallen är definitionen väldigt specifik, medan den är mer generell i andra. Petterssons definition av boplats kan ha en grund av att hon har kunnat studera bostadshus på boplatserna (Pettersson M., 2006). Det finns inga dokumenterade bronsåldershus på Gotland och detta skulle innefatta att det inte finns några boplatser på Gotland med den definitionen.

Många av de utgrävningsrapporter som jag har studerat har tolkat anläggningar utifrån kriterier som är diffusa, troligtvis har de inte heller har haft samma kriterier. Det står sällan någon beskrivning om vilka kriterier som de har utgått ifrån då tolkningen gjordes. Kriterierna för härd och kokgrop är diffusa och ganska svåra att skilja från varandra. Det som skulle vara bra är att diskutera vidare om härd eller kokgrop är en säker boplatsindikation. De benämningar som finns i utgrävningsrapporter är oftast gjorda under dåliga väderförhållanden och pressade tidsplaner. Även tolkningarna bör ha påverkats av detta, då begränsad tid till undersökning och utgrävning samt dokumentation bör ha påverkat tolkningen. Speciellt när en utgrävning har skett under enbart några dagar på ett större område, med endast en arkeolog. Samt det har varit under dåliga förhållanden som undersökningen gjordes, kan dokumentationen ha blivit påverkad av detta.

De undersökningsområden som inte hade någon bronsåldersdatering har valts ut genom sökning i samma mappar på arkivet, som de andra undersökningsområdena, eller så hittades platserna genom sökning i FMIS med fritexten boplats. Dateringarna som är gjorda på undersökningsområdena är utförda på olika sätt, och tagna i olika kontexter. I många fall finns

det ingen dokumentation om var provet är taget. Dessa dateringar har i många fall visat sig vara osäkra, en del har till och med troligtvis blivit kontaminerade. Undersökningsområdena har analyserats och det har framkommit att alla kan betecknas som boplatser enligt FMIS definition. Kanske borde jag inte ha valt FMIS då den visade sig vara så generell. Men varför jag har kvar den i studien är dels för att påvisa hur generell definitionen och kriterierna är, då alla undersökningsområden passade in. Om FMIS definition används i studien innebär det att alla undersökningsområden är boplatser enligt den. Det fanns 20 stycken som var daterade till bronsåldern, med absolut datering och även datering via fynd. Ett fynd i form av ett föremål är inte en verifiering för att människor har bott på fyndplatsen, fyndet kan ha blivit tappat under en förflyttning.

De som inte hade någon datering till bronsåldern har valts att ha med i studien för att se hur de undersökningsområdena passade till kriterierna för boplats. Då dessa uppfyllde kriterierna har jag valt att tolka det som de undersökningsområdena är boplatser, däremot vill jag inte utan närmare undersökning säga att de är bronsåldersboplatser. Utan mer undersökningar på områdena och dateringar går det inte att säga att de är bronsåldersboplatser. Det går inte heller att hävda att dem inte är det, för trotts det inte finns någon datering till bronsåldern, och att det även kan finnas andra dateringar till andra perioder utesluter det inte att det är en ny boplats som överlappar en gammal boplats. Därför vill jag hävda att det inte på undersökningsområdena går att falsifiera att de inte är några bronsåldersboplatser, däremot går det att verifiera möjliga bronsåldersboplatser.

Ett urval gjordes på några undersökningsområden som mest troligen är rituella platser, där undersökningsområdena inte går att knyta direkt till några direkta boplatsanläggningar. Sedan är det inte bestämt att platser med många härdar är resultat av rituell aktivitet. Utan det kanske är bevis på att platsen är använd mycket, eller är använd under en lång period. Den kanske även blev använd i omgångar, som en icke-permanent boplats. Som tidigare nämnts har permanenta boplatser färre spår än mobila (Dewar & McBride, 1992). Jag har många gånger funderat på om det kan vara lämningar av mötesplatser, dessa större fält med härdar och kokgropar. Denna hypotes har redan formulerats av Kristiansen (Kristiansen, 1998), om befästa platser dit folk kom från centralområden där de mötte folk från periferiområden. Kristiansen har tidigare fört en diskussion om dessa transaktioner, även tillsammans med

Larsson. Dessa transaktioners hypoteser har de behandlat på sitt material och nästan alla människor under bronsåldern ska har haft kontakt med varandra, även den ”orörliga bronsåldersbonden” som de har sett i tidigare forskning, menar de hade kontakt med andra samhällen (Kristiansen och Larsson, 2008).

I de olika undersökningarna som är gjorda på fastlandet, kan det ses att de har utförts med olika bakgrunder och med olika motiv och inriktningar. När de ser på samma material, är de inriktade på andra områden, tidsperioder och andra frågeställningar. T ex har Olausson inriktat sig på att se på fornborgar i det uppländska landskapet, medan själva bygden kommer lite i skymundan i hans studie. Däremot låter han inte fornborgarna få tolkas enbart till försvarsanläggningar, utan säger att det är kontexten och uppbyggnaden av vallen som avslöjar användningsfunktionen. Fornborgarna enligt Olausson är även inneslutna rum som inte vem som helst fick komma in i (Olausson, 1995). I motsats till Olausson är Petterssons studie mer funktionell på Östergötlands betesdriftslandskap, där landskapet har undersökts utifrån betesdriftens perspektiv. Petterssons tolkningar och hypoteser skapas utifrån inriktningen på betesdriften. I hennes studie verkar istället gravarna få en mindre roll samt även boplatserna, till förmån för herden (Pettersson M., 2006). Det är många olika inriktningar i den valda litteraturen, där inriktningen onekligen påverkar tolkningen av landskapet. Sabatini (2007), Victor (2002, 2006) och Bradley (1998) ser på det rituella landskapet och på hur landskapet blir en del av det rituella livet. Som Sabatini nämner finns det få avbildningar av hus på bronsåldershällristningar och detta har hon tolkat som att de var en del av landskapet (Sabatini, 2007). Streiffert har däremot valt att se på landskapet funktionellt, detta påverkar hans studier utifrån att han kanske kommer att missa de rituella platserna i landskapet (Streiffert, 2001). Liksom den postprocessuella arkeologin vill jag tolka det som att alla har någon form av tidigare erfarenhet och det påverkar tolkningen sedan av materialet.

I denna studie av bronsåldersboplatser på Gotland har det hela tiden framkommit nya frågor i stil med den hermeneutiska teorin, där ny kunskap har alstrat nya frågor. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa metoder i insamlandet av information, och mätningar har utförts på landskapsvariabler inom de olika undersökningsområdena. För analysen av denna information har jag valt att se komparativt på materialet, hur det skiljer sig mot varandra. Jag

har en utbildning inom naturvetenskap och därför kommer många av mina metoder att utgå från det mer kvantitativa hållet, med beräkningar och undersökningar på hur själva materialet ser ut. Genom studierna av utgrävningsrapporterna framkom det för mig, att det finns så mycket mer att beskriva om dessa platser än vad som har framkommit genom rapporterna.

Landskapsvariablarna i denna undersökning valdes delvis ut genom studierna som gjordes i min kandidatuppsats, där jag såg hur det skiljde sig mellan jordartsfördelningen, samt att det fanns likheter. Sedan gick det även där att se att undersökningsområdena hade en närhet till vatten, vare sig det var torv eller vattendrag. De flesta av undersökningsområdena hade en närhet till torven, samt låg mellan spannet av 50-60 m ö h med eller i spannet 10-30 m ö h. Ingen av undersökningsområdena är påträffade mellan de tidigare gjorda strandlinjerna som symboliserar den yngre respektive äldre bronsåldern, dvs strandlinje Hansson och Uggarde. Man bör kunna finna fler möjliga boplatsområden i närheten av vatten och de borde inte befinna sig under strandlinje Hansson, dvs inte i havet. Vad som dessa beräkningar på undersökningsområdena egentligen ger är siffror, men även information om att dessa platser har en tendens att vara ganska lika varandra. Kanske skulle de kunnat ha varit mer olika om de inte var på en begränsad yta som Gotland, eller kanske är det så att likheterna mellan variablerna är något som visar på att platserna kanske var mycket medvetet valda i forntiden?

Varför jag valde FMIS definition av boplats, beror på att det är denna definition som arkeologer ute i fält främst bör använda sig av. Därav borde de även kommit fram till samma resultat som jag att undersökningsområdena uppfyller kriterierna för en boplats enligt FMIS, så borde det ha varit nämnda som boplatser.

8.RESULTAT OCH SLUTSATSER

Boplatsbegreppet och boplatsdefinitionen är som tidigare nämnts ett ganska brett område, det finns olika definitioner och nästan varje forskare har gjort en ny definition för sin forskning. De snävare definitionerna går mest troligen aldrig att applicera på det gotländska materialet då det saknas bostadshus från bronsåldern. FMIS definition av en boplats är dock för bred och innefattar alla undersökningsområden i denna uppsats.

Kokgroparna på undersökningsområdena skilde sig mot härdarna med djupet, ett resultat som även andra arkeologer har observerat på andra platser. Djupet på kokgroparna var aldrig mindre än 0,2 m, medan det fanns härdar som var det. Inget av undersökningsområdena har längre än 3 km till vatten, även med torvområden inräknade. De flesta av undersökningsområdena återfinns på jordarterna grus och moränmärgel. Troligtvis var det ett fuktigare klimat under bronsåldern, vilket kan ha inneburit mer våtmarker. I sökandet efter boplatser bör inte de rituella platserna glömmas bort, kanske finns det möjligen kulthus och rituella platser från bronsåldern på Gotland. St. Bjärs i Norrlanda och Nygårdsrum i Vallstena, har spår efter möjliga kulthus från bronsåldern. Kanske har även fornborgarna kunnat börjat användas redan under bronsåldern, som tecken på detta är bland annat Vasstäde i Hablingbo.

På några av undersökningsområdena hade härdar och kokgropar påträffats i direkt anslutning till gravar. En del av dessa tolkades som rituella platser, och då inte som boplatser, trots FMIS definition. Enbart en direkt lämning av möjligt hus har påträffats på ett av undersökningsområdena, St Vikers i Lärbro, där det påträffades en stolphålsrad.