Eftersom det redan finns boplatsområden med dateringen bronsåldern, kommer jag inte att hävda att det inte finns bronsåldersboplatser på Gotland. Frågan för mig kvarstår, varför dessa inte är sedda som boplatser, eller varför man inte har publicerat dem som boplatser. Idagsläget går det att söka i FMIS över Visby och få fram både Terra Nova och ett nybyggt ställe i kvarteret Volontär i Visby som boplatsområden i FMIS. På de olika undersökningsområdena har det framkommit att alla är möjliga boplatser, därav bör de utredas närmare för en bättre verifiering om de är boplatser eller inte. Bland annat bör man se närmare på om de nämnda och tagna kolproverna, som inte var daterade vid skrivandet av rapporterna, har blivit
daterade. Jag tror att till utgrävningarna behövs det finnas klara definitioner för anläggningar, något som även bör redovisas i varje rapport är vilken av definitionerna som har använts. Samt att även använda sig av fler källkritiska aspekter då prover tas och hur anläggningar bedöms. Trots att kokgroparna skiljer sig från härdarna på undersökningsområdena, har det varit diffusa definitioner och beskrivningar i utgrävningsrapporterna.
Då definitionen boplats är generell, är det frågan om definitionen inte behöver specificeras mer, dock bör den definitionen kanske inte bli för begränsad och skilja mellan olika områden. Möjliga boplatser bör även undersökas närmare, som t ex fornborgar, samt man bör även ta hänsyn till de rituella platserna i landskapet, med kulthus och rituella härdar. I uppsatsen har det framkommit att det finns olika boplatskriterier, FMIS kriterier för en boplats var den definition som kom att användas i denna studie. Tyvärr visade sig denna definition vara så generell och den tillät att alla undersökningsområden kunde uppfylla kriteriet för att vara en boplats. Den jämförelse som jag skulle göra mot andra platser utanför Gotland gjordes enbart i en mindre skala. Detta eftersom bronsåldern på Gotland inte direkt har någon motsvarighet på fastlandet; det saknas bronsåldersdaterade hus och naturen är annorlunda.
9.SAMMANFATTNING
Möjliga bronsåldersboplatser på Gotland har benämnts i utgrävningsrapporter, dessa har blivit undersökta i denna uppsats, för att se närmare på om de kan vara möjliga bronsåldersboplatser. Utifrån information av undersökningsområdena har en komparativ analysstudie gjorts, genom att jämföra FMIS definition av en boplats och själva undersökningsområdena. Boplatsdefinitionen och kriterierna för en boplats är ganska generella i många fall, medan vissa boplatsdefintioner inte går att applicera på det gotländska materialet, då några hus från bronsåldern inte är funna på Gotland. Förutom boplatser har även härdar och kokgropar studerats på de olika undersökningsområdena, detta för att se vad som skiljer dem åt både i definition och i verkligheten. Kokgroparna verkar ha ett större djup än själva härdarna. På undersökningsområdena har olika anläggningstyper dokumenterats och i många av rapporterna skiljer sig dessa definitioner emellan varandra.
Många av de utgrävningar som har gjorts, är utförda under tidspress och dåliga väderförhållande, detta har i sin tur påverkat själva dokumentationen av platserna. Den äldsta utgrävningen som finns med i uppsatsen är från 50-talet och den yngsta är från föregående år 2009. Med nya sökningar i FMIS har det framkommit fler platser i bland annat Visby, där det finns skrivet om boplatser. Genom nya definitioner på vad som är boplats, kanske det skulle kunna framkomma bronsåldersboplatser på Gotland. Det har även diskuterats om andra platser i landskapet, som kulthus, rituella platser och fornborgar. Kanske är det inte bara själva boplatserna som man borde studera vid sökandet efter boplatser.
10.REFERENSER
Arnberg A., 2007, Där människor, handling och tid möts: en studie av det förromerska landskapet på Gotland. Diss. Stockholm, Stockholms universitet
Binford L. R., 1983, In pursuit of the past. Decoding the archaeological record, Thames and Hudson, New York
Björhem N. & Magnusson Staff B., 2006, Öresundsförbindelsen & arkeologin. Långhuslandskapet. En studie av bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Malmöfynd nr 8. Malmökulturmiljö.
Bradley R., 1998, The significance of monuments: on the shaping of human experience in Neolithic and Bronze Age Europe, Routledge, London
Burenhult G.(red.), 2003, Arkeologi i Norden. 1. Stockholm: Natur och kultur, andra tryckningen, Borgå Finland Burenhult G.(red.), 2005, Arkeologi i Norden. 2. Stockholm: Natur och kultur, andra tryckningen, Finland Carlsson D., 1979, Kulturlandskapets utveckling på Gotland: en studie av jordbruks- och
bebyggelseförändringar under järnåldern = The development of the cultural landscape on Gotland : a study of changes in agriculture and settlement during the iron age. Diss. Stockholm : Univ, Nyköpning
Chang C., 1992, Archaeological landscapes: the ethnoarchaeology of pastoral land use in Grevena province of northern Greece. In Eds. Rossignol J. & Wandsnider L., 1992, Space, time, and archaeological landscapes, Plenum Press. New York
Dewar R.E. and McBride K.A., 1992, Remant settlement patterns. In Eds. Rossignol J. & Wandsnider L., 1992, Space, time, and archaeological landscapes, Plenum Press. New York
Emanuelsson U., 1997, Samspelet mellan landskapets utveckling och människans produktionsmetoder. I Larsson B. M.P, Morell M. Och J. Myrdal Red., 1997, Agrarhistoria, Lts förlag. Stockholm
Fågelfors H., 1997, Växtodlingssystem-uppkomst och utveckling, I Larsson B. M.P, Morell M. Och J. Myrdal Red., 1997, Agrarhistoria, Lts förlag. Stockholm
Gerdin A-L., 1981, Terra Nova-Yttre Furulund, I Gotländskt Arkiv, Visby s.184-188
Gröhn A., 2004, Positioning the Bronze Age in social theory and research contexts, Almqvist & Wiksell International, Stockholm
Hallin G.,2002, Kummel, skepp och koksten. -en studie om bosättningsområden och social struktur under bronsåldern på Gotland, Nykopia Global Print AB, Solna
Hallström, 1971, Boplats och gravar på Nygårdsrum i Vallstena. I Gotländskt Arkiv, Visby, s.114-115. Hansson H., 1927, Gotlands bronsålder. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, Stockholm
Hodder I., 1988, Reading the past. Current approaches to interpretation in archaeology, third reprinting, Cambridge University Press, Great Britain
Johansson Å., 1985, Bebyggelsemönster på bronsålderns Gotland, Handledare; G. Burenhult, påbyggnadskurs i arkeologi, Stockholms Universitet.
Kristiansen K., 1998, Europe before history, New studies in archaeology, Cambridge University Press, Great Britain
Kristiansen K. & Larsson T. B., 2008, The rise of bronze age society. Travels, transmissions och transformations, third printing, Cambridge University Press, United kingdom
Larsson T. & H. Lundmark, 1982, Bebyggelsemönster — en utgångspunkt vid studier av förhistoriska samhällen, I Fornvännen 77, Stockholm
Lindquist M. och Wickman-Nydolf G., 1987, Härdar på fastigheten Duss 1:3 Bro sn på Gotland. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetes gotlandsundersökningar RAGU. Dnr 1133/91, 391-823-87
Lindquist S-O. 1974, The development of the agrarian landscape on Gotland during early iron age, In Ed Myhre B., Norwegian archaeological review. vol 7, No. 1, 1974. Universitets förlaget, Oslo
Lundqvist, Gösta, 1965, C 14-dateringar från Gotland = C 14-datings from Gotland. Stockholm
Manneke P. & Zerpe L.., 1996, Arkeologiska förundersökningar och undersökningar, Skjutfältet 1:2, Tofta socken Gotland, ISSN 1104-9448, UV Visby rapport 1999:18, Dnr 421-5514-1996
Manneke P., 1999, Dnr 5815/93, Arkeologisk förundersökning och undersökningar. Sindarve 1:28,
Boplatslämningar och gravar från äldre järnålder och bronsålder, Hemse socken, Gotland, ISSN 1104-9448, UV Visby rapport 1999:39
Martens J., 2001, Kogegruber i syd og i nord-samme sag? Består kokegrubefelter bare af kogegruber? I Gustafson L., Heibreen T. & J. Martens, 2005, De gåtfulle kokegroper. Kulturhistorisk museum fornminneseksjonen. Kokegropseminaret 31 november 2001, Varia 58, Oslo
Munthe, H., Post L. von & H. J. Ernhold, 1925, Gotlands geologi: en översikt. Sveriges Geologiska
Undersökning ser C. Avhandlingar och uppsatser No 331. Årsbok 18 (1924) No , Kungl. Boktryckeriet P.A. Nordstedt & Söner, Stockholm
Nilsson, P-E., 1981, Om bronsåldersgravars läge på Gotland, B-kursuppsats vid kulturgeografiska intuitionen vid Stockholms Universitet.
Nydolf N-G., 1986, Kv. Buntmakaren. RAGU, 4325-7, 153-86, 1986.06.19
Olausson M., 1995, Det inneslutna rummet : om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse, Studier från UV Stockholm, Riksantikvarieämbetet, arkeologiska
undersökningar. Stockholm
Olsen B., 2003, Från ting till text. Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning, Studentlitteratur, Lund Parknert K., 1995. I Skuggan av rösen och skeppssättningar; Bronsåldersbygden på Gotland. Uppsats fördjupningskurs i Arkeologi. Stockholms Universitetet/Högskolan på Gotland.
Pettersson A-M., 1982, Rapport angående undersökning av svarta fläckar och 2 stensättningar å fastigheterna Burs 1:39 och Burs 1:40 i Norrlanda sn, Gotland, Visby 1982-10-12.
Pettersson A-M., 1996, Arkeologisk utredning och förundersökning. Lilla Ryftes 1:3, prästgården 1:1. Fole socken. Gotland. Boplatslämningar, odaterade. UV Visby rapport 1996:21. utredning dnr; 220-4177-92, förundersökning dnr 220-1680-93
Pettersson M., 2006, Djurhållning och betesdrift : djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Riksantikvarieämbete, Stockholm
Påhlsson I., 1977, A standard Pollen diagram from Lojsta Area of Central Gotland. In Ed. Köningsson L.K, 1997, Societas Upsaliensis pro geologia quaternaria. Uppsala. STRIAE vol 3
Runesson G., Skriftig uppgift via mejl. 21 maj 2010. gunilla.runesson@hgo.se
Rydh S., 1964, St. Vikers. Lärbro socken, Gotland. Gravfältet (utom röset, anl 14/62). Anläggningsrapporter samt fyndförteckning
Sabatini S., 2007, House urns, a European late Bronze Age trans-cultural phenomenon, Dept. Of archaeology, University, Gotarc. Series B, Gothenburg archaeological theses, Göteborg
Sardén Johansson E., 2009, Att Synliggöra det Osynliga - GIS som verktyg i sökandet efter bosättningsområden från bronsåldern på Gotland. Kandidatuppsats, Högskolan på Gotland.
Silvén U., 1954, Bronsåldersboplats och skeppssättningarna vid St. Bjers, Stenkyrka socknen. Gotländskt arkiv, Visby. s.13-32
Skoglund P., 2005, Vardagens landskap-lokala perspektiv på bronsålderns materiella kultur, Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o No 49, Almqvist & Wiksell International, Stockholm
Stenberger M., 1945, Det forntida Gotland, I: s.44-107, red Stenberger M., Boken om Gotland, Centraltryckeriet Esselte, Stockholm.
Streiffert J., 2001,På gården : rumslig organisation inom bosättningsytor och byggnader under bronsålder och äldre järnålder, Riksantikvarieämbetets förl. Göteborg, Institutionen för arkeologi, Univ. Stockholm
Svensson N-O., 1999, Deglaciation och strandförskjutning i Norden, I: red. Burenhult G., 2003, Arkeologi i Norden 1, s. 168-169, Stockholm: Natur och kultur, andra tryckningen, Borgå Finland
Swanström E., 1995, Kv. Kittelflickaren, raä 110, Visby 32:3, Follingbo, Härdar från bronsåldern, UV Visby rapport 1999:8, dnr 4725/95
Thörn R., 2001, Kokgropsrelationer, In Gustafson L., Heibreen T. & J. Martens, 2005, De gåtfulle kokegroper. Kulturhistorisk museum fornminneseksjonen. Kokegropseminaret 31 november 2001, Varia 58, Oslo
Victor H., 2002, Med graven som granne. Om bronsålderns kulthus, Elanders Gotab AB, Stockholm
Victor H., 2006,Bronsålderns kulthus – ett dateringsproblem i en komplex miljö. I Raä, Kulthus & Dödshus. Det ritualiserade rummets teori & praktik, Grahns tryckeri, Lund
Wennersten M., 2005, Boplatslämningar, Ekes 1:5 II, Duss 1:4, dnr 220-4551-2001 Wickman-Nydolf G., 1987a, Kv. Kakelugnsmakaren 13, 1987.09.24
Wickman-Nydolf G., 2000, Arkeologisk slutundersökning vid Ihregravfältet. Norrbys 2.1, Lärbro sn, Gotland. Länsstyrelsens beslut 220-1715-00.
Wickman-Nydolf G., 2003a, Särskild undersökning. Kisslings 1:8, 1:9, 1:11. Stora Ryftes 1:19, 1:29. Fole socken Gotland. Dnr 200-792-01
Wickman-Nydolf G., 2006, Särskild undersökning. Gimbrings 1:6, Havdhem socken. Gotland. Dnr 431-3231-05 Wickman-Nydolf G., 2008, Särskild undersökning. Härdar och stolphål. Raä 88. Butrajvs 1:8, 1:15. Skadad grav, raä 94:1. Munkebos 1:15. Norrlanda socken. Gotland. Dnr 431-4034-05
Widerström P., 2002, Arkeologisk förundersökning, Lokrume annex-Eriks, Bro socken Gotland, Dnr 220-3683- 01
Öst L., 1976, Det kan vara arkeologisk sensation. Första bronsåldersboplatsen. Gotlands Allehandla 5 november 1976
Österholm I:, 1982, RAGU, Bro, Duss 1:4, 1982.05.13.
Österholm I., 1991, Fristående forskningsprojekt. Bronsåldersröset vid Bönde i Lau. I Gotländskt Arkiv, Visby, s.262-263.