Fattigdom

Som vi beskrev ovan i kapitlet om teori så kan fattigdom förstås på olika sätt. Fattigdom och barnfattigdom som teoretiska begrepp är enligt Rauhut svårdefinierade. Den främsta faktorn till detta är att olika definitioner och olika mätaspekter åskådliggör olika delar av ämnena (Rauhut, 2013a: 18). Problematiken som uppstår vid konflikter rörande definitioner är att frågan avstannar och därmed söks inte lösningar på de existerande problemen (Angelin & Salonen, 2012: 10).

Den vanligaste förståelsen av fattigdom är relativ fattigdom (Townsend, 1979: 59). Detta synsätt innebär att fattigdom inte enbart kan förklaras med endast ekonomi som påverkande faktor. Istället menar Townsend att fattigdom är beroende av flera faktorer såsom levnadsstandard och ett samhälles normer och värderingar (Townsend, 1979: 60). Ytterligare en viktig faktor i att ha en relativ förståelse av fattigdom är att det då, enligt Townsend, inte går att jämföra olika samhällen och tidsepoker. Den relativa fattigdomen är därmed applicerbar på olika kulturer och samhällsklasser (Townsend, 1979: 60).

I och med denna relativa förståelse av fattigdom så måste en komplettering från förskolans håll gentemot hemmet grundas i de olika familjernas levnadsförhållanden, vilket även sades av pedagogernas under fokusgruppen.

I andra områden där en jobbat så finns allt, barnen har massa extrakläder och sånt men de upplever att förskolan här i område Söder har ett stort fokus på att göra saker med barnen, att ge barnen upplevelser som man kanske inte gör i andra områden. Har ju att göra med förhållningssätt att bestämma sig för att förskola och skola ska vara gratis, så fort man ska betala så börjar det handla om prioriteringar.

I citatet ovan så beskriver en pedagog hur hon upplever skillnaden mellan olika förskolor i Malmö. Hon beskriver hur hon tidigare arbetade i en, enligt henne rikare del av Malmö, där barnen fick med sig det basala hemifrån. Förskolan behövde därför inte i just dessa situationer komplettera med exempelvis lånekläder eller andra materiella ting. Det går därför att komma till slutsatsen att förskolans komplettering skiljer sig mellan olika områden och olika förskolor. Förskolans roll som kompletterande är därmed även tidsberoende, då barn enbart går på förskolan i cirka fem år och sedan börjar nya barn skolas in. Även ett område generellt kan anses vara rikare så kan enskilda familjer ha sämre ekonomiska förutsättningar än andra. Detta tydliggör pedagogerna under samtalet:

Såklart finns det även familjer i stadsdelar som kan anses vara rika men de är fattiga, kanske blir mer synliga och svårare för dem än att bo i ett område där att vara fattig är normen. Vår skyldighet att se till att alla barn kan följa med på allt, vi får planera och tänka hur gör vi med de här barnen så att alla kan följa med.

Detta resonemang leder oss in på klassbegreppet i den aspekten att förståelsen av ekonomiskt kapital och kulturellt kapital är situationsbundna, något vi kommer att återkomma till nedan i analysen. Pedagogerna identifierade under fokusgruppen ensamstående samt nyanlända föräldrar som de mest utsatta grupperna för fattigdom. Som vi har beskrivit i kapitlet om tidigare forskning där vi beskriver att Malmö som stad har en hög andel barnfamiljer, där ensamstående och utrikesfödda föräldrar är i topp vad gäller utsatthet för fattigdom (Angelin & Salonen, 2012: 8, Stenberg, 2015: 5).

Ensamstående föräldrar, ett hem är en inkomst. Sen är det flyktingfamiljer. Men jag tror att det är just de ensamstående, pengarna räcker helt enkelt inte. Sen de andra familjerna kanske får socialbidrag och då är det uträknat hur mycket varje barn ska ha för att tillgodose allt det här. Vad jag vet från personliga erfarenheter är att det finns pengar men att det inte prioriteras.

Som citatet ovan beskriver så är åsikten att dessa två grupper bör, enligt pedagogerna, betraktas olika. Vi håller med dem i den tanken, då alla familj har olika behov och därför bör förskolan komplettera varje familj efter detta. Likt det Rauhut beskriver där individer som kan ha goda förutsättningar kan, på grund av olika faktorer, hamna i fattigdom (2013b: 53). Exempelvis kan en ensamstående mor som har en bra utbildning och ett välbetalt arbete hamna i fattigdom på grund av en sjukskrivning eller på grund av att hennes arbetsplats säger upp en stor del av sina anställda. Detta scenario kan vi tänka oss belysa den tanke som pedagogen vill uttrycka, nämligen att inte alla som befinner sig i fattigdom har kunnat påverka sin situation. Dock finner

vi det som motsägelsefullt att pedagogen uttrycker att ensamstående skulle ha mindre påverkan på sin situation än utrikesfödda föräldrar.

Vi ställde under fokusgruppen frågan om hur de tolkar begreppet barnfattigdom och utifrån vår syn så verkar det röra sig om en relativ förståelse. Exempelvis tog de upp bostad som en faktor i en individs upplevda fattigdom.

[Bostaden kan vara] självvald behöver inte bero på fattigdom, föräldrarnas val, sparar pengar på olika saker, vill bygga bostad i sitt hemland. Kan anses vara fattig även om man har ekonomiska tillgångar men de ska användas på andra saker.

Hjorts förståelse av begreppet fattigdom kan grundas i en avsaknad (Hjort, 2004: 14). Detta förstår vi som att avsaknaden kan skilja sig mellan individer och kan grundas på olika orsaker. För att exemplifiera så kan knapp ekonomi för en individ innebära fattigdom men för en annan så kan avsaknad av socialt umgänge innebära fattigdom. Vi tolkar denna definition som att det är yttre aspekter som påverkar individens känsla av fattigdom, det vill säga att fattigdom är något som individen utsätts för och är bortom dennes inflytande.

Vidare beskrev pedagogerna hur yttre faktorer kan påverka hur en familj betraktas utifrån, det vill säga att en familj som anses vara fattiga inte nödvändigtvis inte behöver ha sämre ekonomi. Det verkar vara av vikt för pedagogerna att se till barnets perspektiv rörande barnfattigdom och även till barnens behov.

Känsla av barnfattigdom för just det barnet även om det kan finnas pengar. Avund exempelvis. Trångboddhet har alltid varit en effekt eller symptom på fattigdom även rent historiskt, barnet inte alltid haft eget rum eller en plats att leka eller ta hem kompisar – leder till en social utsatthet och utanförskap.

Som citatet beskriver så växlar pedagogernas förståelse mellan absolut och relativ

fattigdomsförståelse. Till skillnad mot relativ fattigdom, som vi beskrev ovan, så innebär absolut fattigdom att som individ inte kunna tillgodose sina basala behov (Rauhut, 2013a:

17, Halleröd, 1991: 45-46). Denna definitionen fokuserar på inkomster och utgifter, för att exemplifiera innebär det att en individ befinner sig i absolut fattigdom om hon har lägre inkomst än 50-60 procent av landets medianinkomst (Salonen, 2002: 19). I denna definitionen så ignoreras därmed faktorer som kan ha en påverkan på en individs ekonomi, såsom arbetslöshet, sjukdom eller utbildning. Så det verkar därmed inte så lätt

som att enbart hitta rätt definition av barnfattigdom utan att båda definitionerna fyller en roll i den allmänna förståelsen. Även om pedagogerna främst uttryckte en dragning åt den relativa förståelsen så verkar den absoluta förståelsen av begreppet följa med omedvetet. Enligt vår tolkning verkar absolut fattigdom vara en generell bild som samhället har, det vill säga att även om det finns förståelse för att en person inte enbart är fattig på grund av en orsak så tenderar fattigdom att oftast sluta i en brist på ekonomiskt kapital.