Olika mätinstrument och skalor
En av översiktens begränsningar är att de identifierade studierna använt sig av olika sätt att mäta både inflytandet och barnens hälsa. En del studier har använt sig av självskattnings-formulär som barnen och lärarna fick fylla i, andra studier har använt sig av oberoende observatörer som studerat barnens och lärarnas beteende och ytterligare några studier har intervjuat barnen och lärarna. I de sällsynta fall där samma mätinstrument använts (såsom ett självskattningsformulär) för att mäta en viss variabel (såsom ångest), har inte heller samma skala använts av olika forskare i de olika studierna. För att få en systematik i denna mångfald av mätinstrument och skalor klassificerades variablerna därför i fyra olika hälso-dimensioner utan hänsyn till mätmetod. Detta tillvägagångssätt medgav en enhetlig begreppsapparat som gick att tillämpa på alla de identifierade studierna. En nackdel med metoden är dock att vissa mätinstrument lättare ger upphov till snedvridna resultat än andra. Det kan exempelvis vara lättare för en elev att ge osanna uppgifter om eleven besvarar ett självskattningsformulär än om eleven blir intervjuad eller observerad. En annan nackdel är att vissa skalor ger mindre pålitliga resultat (har sämre reliabilitet). Dessa problem kan dock inte förklara studiens huvudresultat – ett positivt samband mellan in-flytande och hälsa.
Olika utformning av inflytandet
En annan av översiktens begränsningar är att inflytandet utformats på olika sätt i de identi-fierade studierna. I sex fall av tio är det faktiska inflytandet ”direkt” (Mancini, et al., 1976;
Martinek, 1978; Martinek, et al., 1977; Richter & Tjosvold, 1980; Schempp, et al., 1983;
Tjosvold & Santamaria, 1978), med vilket avses att det tydligt framgick hur barnen fick utöva sitt inflytande. I exempelvis Richter och Tjosvolds studie fick barnen bestämma vilket ämne och vilka aktiviteter de skulle ägna sig åt under de följande fem veckorna i samhällsvetenskap. I fyra fall av tio är inflytandet däremot ”indirekt” (Fry & Addington, 1984; Marcon, 1992; Scott, 1994; Solomon, et al., 1996), med vilket avses att det inte exakt framgår hur barnen fick inflytande, utan snarare att skol- eller klassrumsklimatet gynnade sådana möjligheter. I exempelvis Solomon och medarbetares studie fick lärarna i experimentskolorna genomföra ett undervisningsprogram som skulle öka klassrummets
”sense of community”, och idén med detta var bland annat att det skulle gynna barnens möjligheter till inflytande, eftersom det skulle underlätta samverkan mellan eleverna och mellan eleverna och lärarna samt utveckling av elevernas demokratiska och prosociala värderingar. Det är svårt att veta om de indirekta utformningarna av inflytande gynnar barns hälsa på samma sätt som de direkta utformningarna av inflytande, men de är sanno-likt mindre kraftfulla. Detta är en fråga för framtida forskning att avgöra. I denna rapport gick det dock inte att ta ställning i frågan, eftersom författarna rapporterade effekter på olika sätt som gör att de är svåra att jämföra.
Olika lärare
En tredje begränsning är att lärarna i vissa studier varit desamma under perioder med och utan ökat inflytande (t.ex. Mancini, et al., 1976; Martinek, 1978; Schempp, et al., 1983), medan andra studier haft olika lärare för barn med ökat inflytande och barn utan sådant inflytande (t.ex. Fry & Addington, 1984; Marcon, 1992; Martinek, et al., 1977). I förra fallet är det svårt att veta om lärarna betett sig på samma sätt oberoende av vilka barn de undervisat och i det senare fallet är det svårt att veta om lärarna i ena gruppen varit likvärdiga lärarna i den andra. Om en lärare exempelvis betett sig ”varmt” i inflytande-gruppen, men ”kallt” i gruppen utan inflytande är det möjligt att detta påverkat barnen och bidragit till hälsoutfallen, trots att det var inflytandet/bristen på inflytandet man ville mäta effekterna av. I några studier har man funderat över detta problem och försökt föregripa det (Richter & Tjosvold, 1980; Solomon, et al., 1996), medan man i de flesta fall inte gjort det (se bilaga 1, kolumn 7, för mer information).
Olika förutsättningar hos barnen
En fjärde begränsning i de identifierade studierna är att ungefär hälften av dem inte har kontrollerat för barnens olika intellektuella förutsättningar att uttrycka sitt inflytande innan exponeringen påbörjades (t.ex. Martinek, et al., 1977; Schempp, et al., 1983;
22 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Tjosvold & Santamaria, 1978). Det är tänkbart att gruppen som fått ökat inflytande bestått av mer kognitivt utvecklade barn än gruppen utan inflytande. De skillnader som tillskrivs variation i inflytandet skulle då kunna förklaras av skillnader mellan barnen vid studiens start. Hälften av studierna har dock varit utformade så att försöks- och kontrollgrupperna har varit likvärdiga vid studiens början. Detta talar för att huvudfynden i denna översikt inte kan förklaras av brister i jämförbarhet mellan eleverna i experiment- och kontroll-grupper.
Olika exponerings- och uppföljningstider
En femte begränsning i de identifierade studierna är de olika exponerings- och upp-följningstiderna. Vissa studier har mätt effekterna av inflytande efter en knapp timmes exponering, medan andra mätt effekterna av inflytande efter månader eller år (för mer information se kolumn 6, bilaga 1). En fördel med kort exponeringstid är att det sannolikt ökar möjligheten att påvisa effekter. De långsiktiga effekterna av barns inflytande är dock intressantare (se t.ex. Solomon, et al., 1996). Det är möjligt att barn som fått större in-flytande i skolan klarar sig bättre som vuxna eftersom de tränats i samarbete, i att ta ansvar för det egna lärandet och har fått ta del av demokratiska och prosociala värderingar (se Solomon, et al., 1996). Än så länge verkar det dock saknas studier som följt upp individer i vuxen ålder som exponerades för ökat inflytande i skolan som barn. Detta återstår dock för framtida forskning att utreda.
Olika utgångsläge
I studierna analyseras barns hälsa i skolsituationer där barnens inflytande varierar.
Studierna visar att hälsan i allmänhet blir bättre om inflytandet ökar. En tänkbar förklaring till detta fynd kan vara att barnen i utgångsläget hade påtagligt lite inflytande. De flesta studier är genomförda i USA. En internationell jämförelse tyder på att barn i USA upplever mindre inflytande i skolan än barn i Sverige (World Health Organisation, 2000).
Vidare är flera studier genomförda på 1970- och 1980-talen. Det är troligt att barn har mer inflytande i skolan i dag än de hade då och därför är det möjligt att de gynnsamma effekterna av ökat inflytande inte skulle vara giltiga i dag, eftersom barn i Sverige sanno-likt har mer inflytande än de hade vid utgångsläget i de redovisade studierna. Skolverkets attitydundersökningar talar dock emot denna tolkning. Den senaste redovisningen visar att elever önskar kunna påverka sin situation i skolan avsevärt mer än de har möjligheter till (Skolverket, 2004). Exempelvis anger 76 procent att de vill kunna påverka reglerna i skolan, medan endast 24 procent upplever sig ha denna möjlighet. Resultatet i denna över-sikt förefaller därför vara tillämpbart även i Sverige år 2004.
En styrka i studierna är att barnen har stor socioekonomisk och etnisk spridning, vilket innebär att förutsättningarna att generalisera resultaten till svenska förhållanden är goda.
Däremot kan vi bara generalisera dem till barn mellan 4 och 12 år, eftersom vi inte kunde
identifiera några studier på äldre barn (ungdomar). En annan styrka i redovisade studier är att huvuddelen utförts som kontrollerade experiment vilket medger god säkerhet för slut-satserna.