Resultaten i denna översikt kan bara generaliseras till skolsammanhang eftersom de identifierade studierna enbart studerat barns inflytande i skolan. Vi kan således inte säga att inflytande är bra för barns hälsa i andra sammanhang, såsom i familjen, i socialtjänsten, i en domstol eller inom andra arenor där barn verkar. Dessutom kan vi bara generalisera resultaten av översikten till barn i åldersgruppen 4–12 år, eftersom vi inte kunde identifiera några studier som undersökt hälsoeffekterna av inflytande hos äldre barn (ungdomar). Ett skäl till båda dessa två fynd kan vara den sökstrategi som användes i föreliggande rapport, exempelvis att fokus lades på faktiskt inflytande till skillnad från upplevt inflytande. Det finns en omfattande forskningstradition inom det psykologiska området som studerat begrepp såsom upplevd kontroll (eng. perceived control) och självbestämmande (eng.
self-determination) och dessa begrepps betydelse för barns hälsa. I denna översikt exkluderades dock dessa studier eftersom vi ville undersöka det faktiska inflytandets betydelse för barns hälsa (trots att upplevd och faktisk kontroll sannolikt är starkt korrelerade med varandra). Ett skäl till vår avgränsning är att resultat i form av ökad upplevd kontroll kan vara svåra att tolka. Om ett samband påvisas mellan upplevd kontroll och god hälsa kan det tolkas på flera sätt. En möjlig tolkning är att upplevd kontroll avspeglar faktisk kontroll och att denna faktiska kontroll leder till bättre hälsa. En annan möjlig tolkning är dock att upplevelse av kontroll och självrapporterad god hälsa avspeglar ett allmänt välbefinnande. Detta välbefinnande kan vara bestämt av förhållanden som ligger utanför den situation som analyseras. Exempelvis kan förhållandet i hemmet påver-ka välbefinnandet och därigenom en upplevelse av kontroll i skolan, utan att upplevelsen av kontroll i skolan har sin grund i faktiskt inflytande. Av dessa skäl har vi avstått från att analysera den litteratur som behandlar upplevd kontroll. Vi inkluderade inte heller sök-orden engagement eller power trots att dessa ord sannolikt också är kopplade till faktiskt inflytande.
Det är anmärkningsvärt att endast tio välkontrollerade studier av inflytandets effekter på barns hälsa kunde påvisas. Det är också förvånande att endast ett fåtal studier påträffades från 1990-talet och att ingen studie påträffades från 2000-talet, inte minst med tanke på att Barnkonventionen tillkom 1989. Återigen kan en orsak till detta resultat vara den sök-strategi som användes, men det kan knappast vara hela förklaringen. Vi ägnade stor tid åt att förstå hur begreppet inflytande används på barn- och ungdomsområdet för att därigenom kunna använda lämpliga sökord. Det är därför sannolikt att vi lyckats identi-fiera de flesta kvantitativa studierna inom området. Man hade också kunnat förvänta sig att studierna skulle komma från andra länder än USA. Av de identifierade studierna var 9/10 24 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
från USA trots att USA är en av de två länder i världen (det andra landet är Somalia) som inte har antagit Barnkonventionen.
Barns inflytande är ett abstrakt begrepp som beskriver en del av ett barns relation till sin omgivning, främst till vuxna i barnets närhet. I en relation påverkar parterna varandra, barnet påverkar den vuxne och den vuxne påverkar barnet. Därför är det möjligt att en given grad av inflytande kan vara ändamålsenlig i en relation, men kan ha motsatt effekt i en annan. Mot denna bakgrund kan det verka omöjligt att generellt besvara frågan om barns och ungdomars hälsoeffekter av ökat inflytande. Därför är det anmärkningsvärt att de redovisade studierna uppvisar ett enhetligt mönster där ökat inflytande nästan genomgående förefaller ha gynnsamma effekter. Det är möjligt att detta enhetliga mönster hänger samman med att samtliga studier är gjorda i skolan. Barn är ålagda skolplikt.
Således är skolan en institution som inte bygger på barns frivilliga deltagande. Inom en sådan verksamhet är det inte oväntat att barn i allmänhet kan dra nytta av ett ökat in-flytande.
Några analyser tyder på att ökat inflytande inte främjar barnens hälsa. Vanligen redovisas ingen säkerställd effekt, men i några fall är effekten negativ. I denna översikt påvisades de negativa effekterna av ökat inflytande på barns fysiska hälsa. Det är möjligt att dessa effekter uppkom därför att barn som fick utökat inflytande valde att avstå från att delta i vissa idrottsaktiviteter som skulle ha gynnat deras motoriska färdigheter. Fyndet går sannolikt att generalisera. Ett ökat inflytande för barn kan ha negativa effekter. Därför upp-står frågan om vilken grad av inflytande som gynnar barns hälsa. En total kontroll från de vuxna är inte lämplig och inte heller en total kontroll från barnens sida. Det förefaller där-för lämpligt att empiriskt söka studera vilken grad av inflytande som är optimal där-för olika grupper av barn i olika sammanhang.
Slutligen, den kanske viktigaste slutsatsen är att det behövs mer forskning som undersöker olika aspekter av frågan om barns och ungdomars inflytande. Sedan Barnkonventionen ratificerades i Sverige år 1990 har mycket hänt på det nationella lagstiftningsområdet, men kunskap om dess praktiska genomförande ligger efter och har inte utvecklats på samma sätt (för en aktuell översikt, se Regeringens skrivelse 2003/04:47). De aktörer i samhället som omfattas av dessa lagar behöver mer stöd för att kunna genomföra sitt arbete på ett bra sätt som både gagnar barnen och osäkra vuxna som arbetar med barn- och ungdomsfrågor.
Ett sätt att nå sådan kunskap är med hjälp av framtida forskning. Några förslag på frågor som skulle kunna belysas framgår i föreliggande rapport.
Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Tretton år senare konstaterar Thomas Hammarberg, som deltog i utarbetandet av Barnkonventionen och var medlem av den FN-kommitté som övervakade konventionens efterlevnad 1991–1997, att knappast någon stat som hittills rapporterat till FN-kommittén (har) kunnat peka på några mer djupgående reformer i linje med artikel 12 (2002, s. 14). Det finns således stort utrymme
för förbättringar, i synnerhet eftersom den tillgängliga forskningen tyder på att barns hälsa och välbefinnande påverkas positivt av deras möjligheter till inflytande.
Medverkande
Pia Wennerholm Juslin, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, har gjort litteratur-sökningen och haft huvudansvar för utformningen av texten. Sven Bremberg, expert i barns och ungdomars hälsa vid Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för ut-formningen av studien och medverkat vid formuleringen av texten. Ingrid Israelsson Olsson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, Kjell Granström, professor vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, och Pia Milton, enhetschef vid Statens folkhälsoinstitut, har granskat texten och givit värdefulla synpunkter.
26när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Referenser
Bandura A. Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioural change. Psychological Review 1977;84:191-215.
Bandura A. Self-efficacy: the exercise of control. New York: Freeman; 1997.
Bergman LR, Magnusson D, El-Khouri BM. Studying individual development in an interindividual context: a person-oriented approach. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates; 2003.
Bukatko D, Daehler MW. Child development: a thematic approach. 3rd ed. Boston, Mass:
Houghton Mifflin Company; 1998.
Flekkoy M. The Scandinavian experience of children’s rights. In: Franklin B, editor. The handbook of children’s rights: comparative policy and practice. London: Routledge;
1995:176-87.
Franklin B. The case for children’s rights: a progress report. In: Franklin B, editor. The handbook of children’s rights: comparative policy and practice London: Routledge;
1995:3-22.
Fry PS, Addington J. Comparison of social problem solving of children from open and traditional classrooms: a two-year longitudinal study. Journal of Educational Psychology 1984;76:318-29.
Hammarberg T. Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Skriftserien Regeringskansliet UD-info, september 2002. Stockholm: Utrikesdepartementet; 2002.
Hart RA. Children’s Participation: From tokenism to citizenship, Innocenti essays, no. 4.
Florence, Italy: UNICEF International Child Development Centre, 1992.
Inhelder B, Piaget J. The growth of logical thinking from childhood to adolescence. New York: Basic Books; 1958.
Kirshner B, O'Donoghue J, McLaughlin M. Youth Participation: Improving institutions and communities. New Directions in Youth Development. San Francisco, CA: Jossey-Bass; 2002.
Maddux JE. Self-efficacy: the power believing you can. In: Snyder CR, Lopez, SJ, editors.
Handbook of positive psychology. New York: Oxford University Press; 2002:277-87.
Mancini VH, Cheffers JTF, Zaichkowsky LD. Decisionmaking in elementary children:
effects on attitudes and interaction. The Research Quarterly 1976;47:80-5.
Marcon RA. Differential effects of three preschool models on inner-city 4-year-olds. Early Childhood Research Quarterly 1992;7:517-30.
Martinek TJ. Decision-sharing in elementary school children: effects on body-concept and anxiety. Perceptual and Motor Skills 1978;47:1015-21.
Martinek TJ, Zaichkowsky LD, Cheffers JTF. Decisionmaking in elementary children:
effects on motor skills and self-concept. The Research Quarterly 1977;48:349-57.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Regeringskansliet, Social-departementet.
Regeringens skrivelse 2003/04:47. Utveckling av den nationella strategin för att för-verkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringskansliet, Socialdepartementet.
Richter FD, Tjosvold D. Effects of student participation in classroom decision making on attitudes, peer interaction, motivation and learning. Journal of Applied Psychology 1980;65:74-80.
Roche J. Children’s rights: participation and dialogue. In: Roche J, Tucker S, editors. Youth in society: contemporary theory, policy and practice. London, UK: Sage Publications;
1997:49-58.
Schempp PG, Cheffers JTF, Zaichkowsky LD. Influence of decision-making on attitudes, creativity, motor skills and self-concept in elementary children. Research Quarterly for Exercise and Sport 1983;54:183-9.
Scott KP. Effects of an intervention on middle school pupils’ decision making, achieve-ment, and sex role flexibility. Journal of Educational Research 1994;77:369-75.
Skolverket. Attityder till skolan. Stockholm: Skolverket; 2004.
Solomon D, Watson M, Battistich V, Schaps E, Delucci K. Creating classrooms that students experience as communities. American Journal of Community Psychology 1996;24:719-48.
28 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Thomas N, O’Kane C. Experiences of decision-making in middle childhood: the example of children ”looked after” by local authorities. Childhood 1999;6:369-87.
Tjosvold D, Santamaria P. Effects of cooperation and teacher support on student attitudes toward decision making in the elementary science classroom. Journal of Research in Science Teaching 1978;15:381-5.
U.S. Preventive Services Task Force. Guide to clinical preventive services. 2nd ed.
Baltimore, MD: Williams & Williams; 1996.
World Health Organisation. Health behaviour in school-aged children: a WHO cross-national study (HBSC) intercross-national report. Copenhagen, DK: World Health Organisation; 2000.
Bilagor
Bilaga 1. Sammanfattade beskrivning av de studier som har analyserats Författare, år, land Utformning av infl ytandeStudietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelningUtfallsmått på barnetUppföljnings- tidÖvriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Fry & Addington, 1984, Kanada.
Öppna klassrum till skillnad från traditionella lärarstyrda klass- rum stimulerar barns infl ytande. I öppna klassrum är det emotionella klimatet varmare, elevers valmöj- ligheter bredare och lärarens roll är konsulterande snarare än kontrollerande.
Kontrollerad studie utan randomi- sering. För- och efter- mätning.
Från en pool bestående av 30 klassrum, 15 öppna och 15 traditionella, valdes 200 barn ut från 8 klassrum av vardera sorten: öppna och traditionella. Från dessa 200 barn med medel-åldern 9,5 år valdes 60 barn från de öppna klass-rummen ut, 35 pojkar och 25 fl ickor. Dessa matchades sedan med 35 pojkar och 25 fl ickor från traditionella klassrum med medelåldern 9,7 år. Totalt bestod alltså stickprovet av 120 barn. Vid tvåårsuppföljningen (medelålder 11,7 år) kvarstod endast 40/60 barn från de öppna klassrummen. Dessa matchades med 40 av 60 barn från de traditionella klassrummen.
Sociala mått (sättet på vilket barnet närmade sig andra människor, impulsivt beteende, socialt engagemang, social alienering). Psykologiska mått (säker- het angående sin egen förmåga, förmåga att dela andras känslor, känslor av att duga till, verklighets- uppfattning, social själv- känsla, självcentrering). Problemlösningsförmåga (förmåga att orientera sig med avseende på problem, förmåga att identifi era problem, förmåga att ta hänsyn till hinder och alternativ vid problemlösning, effektivitet i att utvärdera utfall samt omsorgs- fullhet).
2 år Barnen Barnen i de båda grupperna matchades enligt SES, verbal förmåga och social anpassningsnivå. Ytterligare ett kriterium var att de skulle ha samma lärare under de följande två åren. Lärarna Lärarnas under- visningsstil verifi erades av tio oberoende observa- törer som bedömde lärarnas öppenhet och restriktivitet under början, mitten och slutet av en lektion.
Resultaten visar att eleverna i de öppna skolorna gynnades mer än barnen i de traditionella skolorna i termer av social, psykisk och intellektuell hälsa.
Interventionen vars syfte var att jämföra barn med mer eller mindre infl ytande i skolan visar att barn med mer infl ytande gynnas hälso- mässigt.
32 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Författare, år, land Utformning av infl ytande Studietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelning Utfallsmått på barnet Uppföljnings- tid Övriga kommentarer
ResultatInfl ytandets betydelse Mancini, Cheffers & Zaichkow- sky, 1976, USA.
I en infl ytandegrupp fi ck barnen tillsammans med läraren delta i besluts- fattandet på idrotts- lektionerna (angående valet av apparatur, val av aktiviteter vid varje station, i vilken ordning aktiviteterna skulle genomföras, om de ville/inte ville delta i aktiviteterna och hur tiden skulle fördelas mellan de olika aktiviteterna under lektionen). I en lärarstyrd grupp fattade läraren alla beslut med avseende på motsvarande situationer.
Randomi- serad kontrollerad studie. Endast efter- mätning.
505 barn i åldern 5–9 år från samma skoldistrikt deltog i studien. Könsfördelning framgår inte. Barnen fördelades slumpmässigt till de båda grupperna.
Attityder (Human Movement Attitude Scale).
6 månaderBarnen Barnen hade samma SES. Lärarna Samma sex lärare under- visade båda grupperna av barn. Lärarnas undervisnings- stil verifi erades med ”Cheffers Adaptation of the Flanders’ Interaction Analysis System”.
Resultaten visar att barnen med ökat infl ytande uppvisade en positivare attityd till idrottslektionerna än barnen utan infl ytande; 5–6- åringar var mer positiva än 7–8- åringar, som i sin tur var mer positiva än 9–10-åringar.
Inventionen vars syfte var att jämföra barn med och utan infl ytande på idrotts- lektionerne visar att barn som får in- fl ytande över idrotts- undervisningen gynnas socialt av detta, och att yngre barn generellt sett gynnas mer än äldre barn. Det är dock svårt att veta om dessa barn var mer positiva initialt jämfört med kontrollgruppen – ingen förmätning gjordes vilket minskar säkerheten i slut- satserna.
Författare, år, land Utformning av infl ytandeStudietyp Studiepopulation Antal/ålder/ könsfördelning
Utfallsmått på barnetUppföljnings- tidÖvriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Marcon, 1992, USA.Fem grupper av barn identifi erades med hjälp av klusteranalys av lärarnas självbe- dömda undervis- ningsstil och av dessa valdes de tre mest distinkta grupperna ut. En grupp kallades ”child-development- oriented” (CD) eftersom barnen i stor utsträckning fi ck styra sitt eget lärande (infl ytande- gruppen), en annan grupp kallades ”academically directed” (AD) eftersom lärarna i stor utsträckning styrde barnens lärande och en tredje grupp kallades ”middle- of-the-road” (M) eftersom den bestod av lärare som tillämpade båda de ovan nämnda strategierna.
Kohort- studie. Endast efter- mätning.
Ur en pool bestå- ende av 97 CD, AD och M-klass- rum på 42 skolor valdes 51 klassrum slumpmässigt ut. Barnen valdes slumpmässigt ut ur de 51 klassrum- men med ca. 115 barn per modell (N = 345). Totalt 295 enkäter returnerades av 43 lärare på 39 skolor. Det slutgiltiga stickprovet bestod av 17 CD-lärare (N = 96 barn), 16 AD-lärare (N = 92 barn) och 10 M-lärare (N = 107 barn). Dessa totalt 295 barn var i genom- snitt 58,4 månader gamla (4–5 år) varav 50 % var fl ickor.
Generell utveckling och adaptation (Vineland Adaptive Behavior Scales). Instrumentet består av fyra delskalor som mäter: kommu- nikation (Communi- cation), färdigheter i det dagliga livet (Daily Living Skills), socialisation (Socialization) samt motorisk utveckling (Motor Develop- ment). Generella skol- prestationer (Early Childhood Progress Report, GPA). Detta instrument mäter prestation/betyg i fyra skolämnen: matematik/natur- vetenskap (math/ science), verbala färdigheter (verbal), sociala färdigheter (social) och fysiska färdigheter (physical skills).
1 årBarnen Varje distrikt i kommunen representerades av åtminstone ett klassrum av varje typ. Detta stratifi erade stickprov hade en geografi sk spridning i hela staden och var representativt för olika SES och administrativa samt lokala variationer inom skolsystemet. I stickprovet hade 91 % afro-amerikanskt ursprung. De fl esta i stickprovet hade subventionerad lunch (71 %) vilket tyder på låg SES. Lärarna Lärarna fi ck göra bedömning- arna av barnens generella utveckling och adaptation samt deras generella skolprestationer. Lärarna informerades aldrig om sitt klassrums klassifi kation. Ut- värderingen som genomfördes en månad innan skolans slut ut- fördes av forskningsassistenter inom projektet som inte kände till klassrummens klassifi kation. Denna procedur verifi erade klassrummens klusteranalys- klassifi kation på alla klassrum utom tre M-klassrum.
Resultaten visar att den generella utvecklingen och adaptationen generellt sett var lägre hos M-barnen än hos CD- och AD-barnen. Ingen skillnad förelåg dock mellan CD- och AD-barnen på detta mått. Den generella skol- prestationen var också generellt sett lägre hos M-barnen än hos CD- och AD-barnen i alla uppmätta skol- ämnen. Dessa skillnader var signifi kanta för medelbetygen (GPA). Skillnaden mellan CD- och AD-barnen var också signifi kant och visade att CD- barnen var bättre än AD-barnen i alla uppmätta skolämnen.
Studien vars syfte var att undersöka om barn med mer eller mindre infl ytande i för- skolan gynnas mest hälso- mässigt visar att barnen med mest infl ytande generellt sett gynnas mest. Det är dock svårt att veta om ”infl ytande- barn” var mer utvecklade och hade bättre akademiska prestationer initialt jämfört med de andra två grupperna – ingen för- mätning gjordes vilket minskar säkerheten i slutsatserna.
34 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Författare, år, land Utformning av infl ytande Studietyp Studiepopulation Antal/ ålder/könsfördelning Utfallsmått på barnet Uppföljnings- tid Övriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Martinek, 1978, USA.
I infl ytandegruppen fi ck barnen till- sammans med läraren delta i beslutsfattandet på idrottslektionerna och läraren stöttade eleverna i denna process. I den lärarstyrda gruppen fattade läraren alla beslut med avseende på idrottsunder visningen.
Kontrol- lerad studie utan randomi- sering. För- och efter- mätning.
Barnen som var 7–8 år för-delades till en av två grupper, en lärarledd grupp (N = 46, 41 % pojkar) och en infl ytan- degrupp (N = 53, 51 % pojkar).
Kroppsupp- fattning (Body Concept; Osgood’s semantic differential technique). Ångest (General Anxiety Scale for Children).
10 veckorBarnen Barnen rekryterades från en offentlig skola med 250 elever där de fl esta hade medel/hög SES. Lärarna Samma sex idrottslärare instruerade barnen i båda grupperna. Varje lektion varade i 40 min. Lärarnas undervis- ningsstil verifi erades med ”Cheffers Adaptation of the Flanders’ Interaction Analysis System”.
Resultaten visar ingen skillnad mellan grupperna med avseende på förbättrad kroppsuppfattning. Generellt sett hade dock fl ickor bättre självuppfattning än pojkar. 8-åringarnas ångest reducerades av den lärarstyrda undervisningen, medan 7-åringarnas ångest reducerades av infl ytande.
Inventionen vars syfte var att jämföra barn med och utan infl ytande på idrottslek- tionerna visar inga skillnader i termer av kroppsuppfatt- ning, men lägre ångestnivå hos 8-åringar utan infl ytande och hos 7-åringar med infl ytande. Martinek, Zaichkow- sky & Cheffers, 1977, USA.
I infl ytandegruppen fi ck barnen till- sammans med läraren delta i beslutsfattandet på idrottsundervis- ningen och läraren stöttade eleverna i denna process. I den lärarstyrda gruppen fattade läraren alla beslut med avseende på idrottsundervis- ningen. Dessutom in- gick en kontrollgrupp som inte fi ck någon intervention.
Randomi- serad kontrol- lerad studie. För- och efter- mätning.
Gruppen ur vilket stick- proven drogs bestod av 600 barn i åldern 5–9 år. 106 barn (57 % pojkar) fi ck den lärarstyrda undervisningen, 124 barn (52 % pojkar) ingick i infl ytandegruppen och 115 barn (50 %) fi ck ingen intervention.
Motoriska färdigheter (Body Coordina- tion Test). Självupp- fattning (Martinek- Zaichowsky Self-Con- cept Scale).
10 veckorBarnen Barnen rekryterades från en offentlig skola och hade liknande SES och kulturell bakgrund. Lärarna Nio idrottslärare deltog i undervisningen av barnen. Båda behandlingsgrupperna hade sin egen lärare under interventionsperioden och fi ck idrottsundervisning 2 x 45 min. en gång per vecka. Lärarnas undervisningsstil verifi erades med ”Cheffers Adaptation of the Flanders’ Interaction Analysis System”.
Inventionen vars syfte var att jämföra barn med och utan infl ytande på idrottslek- tionerna visar att barn som får infl ytande över idrottsunder- visningen gynnas psyko- logiskt medan barn som inte får infl ytande gynnas fysiskt.
Författare, år, land Utformning av infl ytandeStudietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelningUtfallsmått på barnetUppföljnings- tidÖvriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Richter & Tjosvold, 1980, USA.
En grupp fi ck elev- infl ytande medan en annan grupp inte fi ck det. I infl ytandegruppen bestämde barnen vilket ämne och vilka aktiviteter de skulle ägna sig åt under de följande 5 veckorna i samhälls- vetenskap och läraren stöttade barnen i denna beslutsprocess. Om de inte kunde komma fram till ett gemensamt beslut efter 45 min. togs ett majoritetsbeslut. I den lärarstyrda gruppen fattade läraren själv besluten (som var exakt detsamma som ”tvillingklassen” kommit fram till).
Randomi- serad kontrol- lerad studie (på klassrums- nivå). För- och efter- mätning.
Alla elever (N = 304) i åldern 7–9 år från två skolor och 10-åringar från en annan skola medverkade i studien. Ett (av två i varje årskull) klassrum fördelades slumpmässigt till infl ytandegruppen, medan det andra klassrummet fi ck ingå i den lärarstyrda gruppen. Könsfördelning framgår inte.
Attityder (Attitudes toward School and Social Studies; the Tennenbaum Child Attitude Scale). Interaktion med klasskamrater (Observed peer interaction in terms of aggression, indirect aggression and/or approach). Intern motivation (Observed motiva- tion to work on classroom activities in terms of task-relevant and non-task-relevant activities). Skolprestationer (Achievement test).
5 veckorBarnen En av skolorna bestod mest av barn med låg SES och den andra med barn av mellan/ hög SES. Inom varje årskull rangordnades eleverna efter sina betyg i läsförståelse; de med udda nummer fi ck ingå i ett klassrum och de med jämna nummer i ett annat. Även beteendeproblem och kön balanserades ut. Lärarna 14 frivilliga lärare deltog i ett träningsprogram innan inter- ventionen påbörjades där de bl.a. fi ck instruktioner om att vara sakliga i undervisnings- situationerna och varken uttrycka värme eller kyla. De blev slumpmässigt fördelade till undervisningsgrupperna och var ovetande om studiens hypoteser.
Inventionen vars syfte var att jämföra barn med och utan infl y- tande visar att elevinfl ytande har gynsamma effekter på barns sociala, psykologiska och interlek- tuella hälsa.
36när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Författare, år, land Utformning av infl ytande Studietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelning Utfallsmått på barnet Uppföljnings- tid
Övriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Schempp, Cheffers, & Zaichkow- sky, 1983, USA.
I infl ytandegruppen fi ck barnen delta i beslutsfattandet avseende planering, genomförande och utvärdering av idrottsundervis- ningen och läraren stöttade barnen i denna process. I den lärarstyrda gruppen fattade läraren alla beslut i motsvarande beslutssituationer. Dessutom ingick en kontrollgrupp som endast fi ck den vanliga undervis- ningen.
Randomi- serad kontrol- lerad studie. För- och efter- mätning.
208 elever i åldern 5–9 år del- tog i studien. I den lärarstyrda gruppen deltog 83 elever, i gruppen med ökat infl ytande deltog 65 elever och i kontroll- gruppen ingick 60 elever. Könsfördelning framgår inte.
208 elever i åldern 5–9 år del- tog i studien. I den lärarstyrda gruppen deltog 83 elever, i gruppen med ökat infl ytande deltog 65 elever och i kontroll- gruppen ingick 60 elever. Könsfördelning framgår inte.