Fem varför?

Frågetekniken fem varför syftar till att identifiera rotorsaken till ett problem.

Tillvägagångssättet för fem varför inleds genom att forskaren fokuserar på ett problem och frågar varför detta uppstår. Orsakerna antecknas och därefter fortsätter processen med att forskaren frågar efter orsaken till följdproblemet som var orsaken till det ursprungliga problemet. Detta upprepas sedan till dess rotorsaken identifierats (Hill, 2005).

4.1.4 Orderplockprocess

Orderplock är aktiviteten då ett antal varor hämtas från ett lagersystem för att tillgodose flertalet olika kundorders (Dallari, Marchet & Melacini, 2009). Lumsden (2012) menar att definitionen av en plockprocess kan ta sin grund i huruvida uttag sker från hela eller delar av sortiment samt om plockaren samtidigt plockar till en eller flera orders. Dessa olika val leder fram till fyra olika kombinationer.

En order – del av sortimentet innebär att en order delas upp till flera orders för att anpassas mot olika zoner i lagret. Denna metod kallas zonplockning och vid tillämpandet av den arbetar plockarna inom en begränsad yta där de plockar den del av ordern som finns inom deras område (Lumsden, 2012).

En order – hela sortimentet, vid detta fall då en order plockas från hela sortimentet kallas det orderplockning. Tillvägagångsättet för denna metod är att en plockare förflyttar sig i hela lagret och plockar artiklarna som krävs till en specifik order. En nackdel med denna metod är att den har en låg plockningseffektivitet. Den är däremot fördelaktig genom att det är mindre risk för fel samtidigt som det blir enklare att rätta till de fel som sker (Lumsden, 2012).

Flera order – del av sortiment är en metod som även kallas artikelplockning. I denna metod plockas flera orders artikelvis. Fördelar med detta är framförallt att större volymer kan hanteras. Det ger även möjlighet att slutföra en order snabbare eftersom det är möjligt att använda flera plockare samtidigt (Lumsden, 2012).

Flera order – hela sortimentet innebär att varje plockare samtidigt plockar flera olika order och gör detta från hela sortimentet. Ett annat namn på denna metod är samplockning. Fördelen med samplockning är att förflyttningstiden per orderrad minskar men detta måste vägas mot nackdelarna i form av extra hanteringstid och behov av extra yta för sortering (Lumsden, 2012).

Mänsklig påverkan

Människor, som är de huvudsakliga aktörerna vid manuell orderplockning, påverkar och påverkas av de olika orderplocksdesigner de arbetar i. Mänskliga faktorer är den interaktion som sker mellan människan och systemet den jobbar i. Dessa faktorer kan

delas in i fysiska, psykosociala och mental aspekter vilka alla har en direkt inverkan på orderplockningens resultat (Grosse, Glock, Jaber & Neumann, 2015).

Det är svårt att helt undvika att det till någon order plockas fel delar. I många fall kontrolleras en plockad order för att försäkra om att inga fel skedde under plockningen.

Kontrollen kan ske på två sätt, antingen direkt av en plockare eller efter att ordern har nått någon form av depå där en inspektör granskar den. Kontrollen sker vanligen genom en visuell kontroll eller med någon form av teknologi, till exempel scanner. Då ett felplock har skett skapas ett behov av att korrigera detta. Felplock uppstår främst på grund av perceptuella fel eller felplacerade orders och objekt vilka i sin tur kan härledas till lagringsmetoder och deras design. Dåligt designade lagringsmetoder resulterar i problem rörande belysning, oljud, plocklistans design eller koordinationen mellan plockarna (Dallari, Marchet och Melacini, 2009).

4.2 Empiri

detta avsnitt sammanställs det empiriskt insamlade materialet från de fyra intervjugrupperna och fokusgruppen. Intervjuerna har ägt rum med personal från de tre avdelningarna Monteringen, Utlastningen och Förrådet samt med Avdelningschefen för logistik. De intervjuer som genomförts har haft en ostrukturerad utformning med fokus på tre områden; nämligen hur respondenterna upplever att tillbehörshanteringen fungerar i nuläget, vilka brister de ser i den nuvarande processen samt potentiella förbättringspotentialer. Avslutningsvis presenteras kvantitativ data som sammanställts från mailkonversationer mellan reklamerande personal och Tillbehörsplockaren.

4.2.1 Monteringspersonal

Vid intervjun med den Kvällsskiftsansvarige på monteringen framkom att den ansvarige i stora drag var nöjd med tillbehörshanteringen men upplevde att informationen var bristfällig. En brist som den ansvarige presenterade var att fel antal, både färre och fler, skruvar än vad som avsetts skickas. Dessa skruvar skickas i påsar, där varje påse innehåller antingen fyra eller sex skruvar. Efter att fönstret monterats nitas påsarna med skruvar fast på fönstrets utsida. Dessa skruvar räknas som tillbehör men följer inte standardflödet via förrådet till utlastningen. En annan brist som kan påverka huruvida rätt antal tillbehör skickas till kund är att montörerna är osäkra på vad som ska monteras och vad som ska skickas separat (Kvällsskiftsansvarig, 2015-03-25).

Vidare menar den Kvällsskiftsansvarige att de handtagslådor, se figur 8, som placeras innanför emballaget på lagerfönstren förvaras säkert på den platsen och aldrig faller bort. Däremot har den Kvällsskiftsansvarige många erfarenheter av att kunden, i detta fall ofta byggfirmor, kontaktar Företag X och säger att de inte fått några handtag till fönstren. Företag X ber då kunden kontrollera om handtagslådorna går att finna i exempelvis högen med emballage. I många fall finner då kunden handtagslådorna, i annat fall tvingas Företag X skicka nya handtag (Kvällsskiftsansvarig, 2015-03-25).

Personalen på förmonteringen som monterar handtag förklarade att i de allra flesta fall ska handtag monteras. Då uppsatsen författare diskuterade satslistornas utformning med personalen framkom att de var osäkra huruvida handtagen i fråga skulle monteras eller inte. Efter vissa tveksamheter förklarade personalen att de tolkat satslistorna som att handtaget skulle monteras (Förmonteringspersonal, 2015-04-13). Enligt Avdelningschefen för logistik (2015-04-13) skulle dessa handtag, enligt instruktionerna

I

på aktuella satslistan, ej ha monterats. Förmonteringspersonalen beskriver att de finner informationen lätt att misstolka och föreslår att den skulle ändras (Förmonteringspersonal, 2015-04-13).

Monteringspersonal med kunskap om plastmaskinen förklarade att anledningen till att det blev hål i plasten var att plasten fastnade i maskinen som då slet sönder plastningen.

Detta härleds till att när maskinen inte blir rengjord fastnar lite plast på rullbandet och detta byggs sedan upp mer och mer vilket skapar hålen. Rengöringen av maskinen sker manuellt av monteringsperonalen som kör plastmaskinen (Monteringspersonal, 2015-04-13).

I de fall plasten inte omslutit fönstret har det berott på att plastmaskinen haft för låg temperatur när plastningen skedde. Personalen presenterade två anledningar till att detta kunde inträffa. Antingen hade maskinen inte haft tillräckligt lång uppstartstid eller var maskinen felkalibrerad (Monteringsperonal, 2015-04-13).

Vid avlastningen av de plastade fönstren sker en handpåläggning på varje enskilt fönster. Monteringspersonalen förklarar att det i samband med denna avplockning finns goda möjligheter att kontrollera plastningen men att det skiljer mycket mellan olika individer ur personalen hur väl plasten kontrolleras samt vilka åtgärder som görs vid en dålig plastning (Monteringspersonal, 2015-04-13). Vid intervjun med monteringspersonal (2015-04-13) framkom även att de prioriterade att plastningen av yttersta fönstret på pallen skulle hålla god kvalitet. Detta motiverades med att det stoppar smutsen från de inre fönstren.

4.2.2 Förrådspersonal

Personalen på förrådet anser att tillbehörsplockprocessen fungerar bra. Däremot påpekar de att det sker viss mån av dubbelarbete och då främst mellan avdelningarna (Avdelningschef förråd & Inköpare av förrådsmateriel 1, 2015-03-25).

Avdelningschefen för förrådet (2015-03-25) menar att det är möjligt att felplock görs på förrådet, däremot anses det vara i en liten utsträckning om så är fallet.

Förrådspersonalen har förståelse för problematiken utlastningspersonalen beskriver med

utlastningen. Däremot anser de att det inte behövs någon kontroll på utlastningen då de på förrådet ska ha packat med allt. Därför anser de att en extra kontroll på utlastningen skulle vara dubbelarbete. På frågan hur eventuell kontroll skulle kunna se ut var de överens om att det vore relativt enkelt att lägga till information på lådan om att dagorders var inkluderade (Avdelningschef förråd & Inköpare av förrådsmateriel 1, 2015-03-25).

Ett problem Avdelningschefen för förrådet tog upp var att det finns stor risk för att felskick av tillbehör sker i form av att tillbehör som monteras på fönstret även kan skickas med som ett dolt beslag eller som dagorder. Även motsatsen kan ske då tillbehöret inte monteras på fönstret och inte heller skickas med som ett dolt beslag eller dagorder (Avdelningschef förråd & Inköpare av förrådsmateriel 1, 2015-03-25).

Medleveranslistan är listan som innehåller vilka dolda beslag som ska plockas och packas på förrådet. Denna lista innehåller produkter vilka inte ska plockas av Tillbehörsplockaren på förrådet. Alla handtag står med på listan även om en övervägande del handtag monteras. I dessa handtags beskrivning ingår texten

”monteras” för att visa att dessa monteras på monteringen. Även alla ventiler finns med på listan trots att tryckventiler monteras på monteringen. För ventiler finns det ingen beskrivning att de är monterade (Tillbehörsplockare, 2015-05-08).

4.2.3 Utlastningspersonal

Vid beskrivning av nuläget poängterade Avdelningschefen för utlastningen att det var viktigt att tillbehören fanns på plats i tid på utlastningen. Tillbehör för fönster som produceras mot kundorder ska vara hos utlastningen tre dagar innan leverans och tillbehör till lagerfönster ska vara på plats dagen innan leverans. I nuläget sker en stor mängd handpåläggning vid registreringen och informationsflödet. Personalen, vilka är vana att arbeta med systemet, tycker det fungerar bra men framhåller även att det sker mycket dubbelarbete till följd av det valda arbetssättet (Avdelningschef utlastning, Samordnare utlastning & Transportbokare utlastning, 2015-03-25).

Avdelningschefen presenterade de dolda beslagen som ett problematiskt ämne. De dolda beslagen saknar en egen position på följesedeln vilket medför att kunder har svårt att uppfatta att de har fått denna typ av tillbehör. Eftersom kunden tror att denne inte fått

tillbehören som beställts och Företag X saknar kvittens på att tillbehören faktiskt skickats gör detta att Företag X blir tvungna att skicka tillbehören återigen (Avdelningschef utlastning, 2015-03-25).

Även handtagen som levereras omonterade tillsammans med lagerfönstren anser Avdelningschefen att kunden har svårt att uppfatta. Detta leder till att kunden tappar bort handtagslådan i samband med att de bryter emballeringen (Avdelningschef utlastning, 2015-03-25).

Ett annat problem kopplat till de dolda beslagen och de tillbehörslådor dessa packas i uppstår då även dagorders packas i samma tillbehörslåda. Personalen på utlastningen har då ingen information om att ”dagorder-tillbehör” är inkluderade i lådan med dolda beslag utan det antas att så är fallet om de inte finner dagordern de söker på den plats den borde finnas på (Avdelningschef utlastning, Samordnare utlastning &

Transportbokare utlastning, 2015-03-25).

Under observationen med samordnaren (2015-04-13) på utlastningen framkom att emballeringen av lagerfönstren i vissa fall är bristfällig. På flertalet fönster som stod på lagret fanns hål i plasten och på andra fönster så var inte plasten till fullo omslutande.

Figur 16 nedan visar ett fönster vars plast inte omsluter fönstret helt.

I en demonstration visade samordnaren hur lite yttre våld kunde få handtagslådan att trilla ur plasten som ska sluta in den. I figur 17 till vänster har fönstrets plast ett stort hål.

Samordnaren såg en stor risk att handtagslådorna, vid transport och omlastning, trillar ur plasten och försvinner.

Enligt samordnaren på utlastningen (2015-04-13) ska fönstren kontrolleras vid avplockning från plastmaskinen och att det i samband med denna avplockning skulle vara tydligt om ett fönster var korrekt plastat eller ej.

Samordnaren (2015-04-13) anser att de skruvpåsar som nitas på de kundorderstyrda fönstrens ram har en utsatt placering, se figur 18.

Figur 17: Plastning med hål

Figur 18: Skruvpåsars position på fönster

Vid hantering av pall kan påsarna falla bort. Eftersom pallarna emballeras tidigt efter att de anlänt till utlastningen minskar dock utsattheten och risken.