Tillbehörsplock

I anslutning till registreringsstationen finns fem hyllor som representerar veckans arbetsdagar.

Figur 10: Daghyllor

Figur 11: Till vänster: Dolda beslag på planeringslista Till höger: Tillbehörslåda

Dessa beslag återfinns tillsammans med övriga tillbehör, som har en egen orderrad, på aktuell daghylla. Dolda beslag kan vara paketerade i lådor, som kallas tillbehörslådor, alternativt i undantagsfall ligga löst på hyllan. Truckföraren går till aktuell daghylla och hämtar de tillbehör som är kopplade genom ordernummer till den order som behandlas.

Tillbehören registreras på planeringslistan och placeras tillsammans med huvudprodukten på pallen. Dessa planeringslistor har skrivits ut på utlastningens kontor för att sedan sorteras in dagvis i de pärmar som finns vid registreringsstationen (Avdelningschef förråd, 2015-02-23; Avdelningschef utlastning, 2015-02-23).

3.2.5 Lagring

Härnäst transporteras pallen till utlastningens emballeringsstation.

Figur 12: Till vänster: Emballeringsstation Till höger: Dörr med tillbehör som emballerats

Hela pallen emballeras här in och vikt läggs också vid att tillbehören inte ska kunna trilla av pallen. Därefter transporteras pallen till en av dagzonerna, där blir den stående fram till dagen innan leverans. Under kvällen och natten innan leveransdagen sker en sortering av de pallar som står i dagzonerna. De sorteras efter leveransadress och placeras sedan i avlastningszonerna. De gula rutor som kan skådas i figur 13 nedan är dagzoner. Mellan dagzonerna och den plats lastbilarna anländer finns ytterligare gula rutor som kallas avlastningszoner. Efter att pallarna sorterats efter leveransadress placeras de i avlastningszonerna i väntan på lastning.

Figur 13: Dagzoner

När föraren till det fordon som ska transportera pallarna anländer går denne först till utlastningens kontor. Föraren letar vid anslagstavlan upp den leverans denne ska hämta och signerar densamma. Därefter tar föraren en följesedel, från en hylla bredvid anslagstavlan, och lämnar denna till personalen vid lastningszonen som då lastar fordonet. Följesedeln är skapad utifrån den information som registrerats på planeringslistorna vid registreringsstationen (Avdelningschef utlastning, 2015-02-23;

2015-03-12).

3.2.6 Förråd

Förrådet bistår produktionen med materiel. Förrådet har också som uppgift att tillse att

Tillförseln av tillbehör inleds med att Tillbehörsplockaren skriver ut veckobehovet av tillbehör från affärssystemet. Detta görs veckan innan tillbehören ska levereras. Det finns två typer av tillbehör, de kallas internt dagorders och dolda beslag. En dagorder innebär att tillbehöret finns som en artikel på egen rad på en order.

Figur 14: Planeringslista med dolda beslag och dagorder

Dolda beslag innebär däremot att tillbehöret ej har en egen rad utan precis som figur 14 ovanför illustrerar endast återfinns på en planeringslista som en påminnelse om att någon form av tillbehör ska plockas från daghyllorna.

Beroende på vilken typ av tillbehör som behandlas följer två olika tillvägagångssätt. Om det är en dagorder inleder Tillbehörsplockaren med att gå ut på förrådets lager och plocka ihop ordern. Därefter rapporterar denne status 33 i affärssystemet, vilket betyder att tillbehöret enligt systemet nu finns på utlastningen. Härnäst tar Tillbehörsplockaren

de tillbehör som behandlats och kör ut dem till daghyllorna vid utlastningen där de placeras på avsedd daghylla.

Om det är dolda beslag inleder Tillbehörsplockaren med att plocka ihop ordern i en låda, som internt kallas tillbehörslåda. Därefter kontrolleras om det finns dagorders med samma ordernummer som den order som behandlas. Om det finns sådana dagorders packas de ned i tillbehörslådan och dagordertillbehören rapporteras sedan upp i status 33 i affärssystemet. Oavsett om det finns dagorders med samma ordernummer eller inte är nästa steg att placera tillbehörslådan på en pall där den lagerförs fram till leveransveckan. Tidigt den första dagen på leveransveckan kör Tillbehörsplockaren ut pallen med tillbehörslådor till utlastningens daghyllor. Tillbehörslådorna placeras därefter ut på avsedd daghylla (Avdelningschef förråd, Inköpare av förrådsmateriel 1 &

Tillbehörsplockare, 2015-02-23; 2015-03-12).

3.3 Analys

detta avsnitt skapas, utifrån stegmodellen som presenteras i Genomförande av processkartläggning och det empiriskt insamlade materialet, en processkarta över Företag X tillbehörsplockprocess. Inledningsvis presenteras processkartan och följs sedan av en beskrivning av kartans aktiviteter.

I analysen presenteras en processkarta som illustrerar tillbehörsplockprocessen samt förklarande text till varje aktivitet. En vital del för att företag ska lyckas är att alla inblandade i en process förstår processen och dess syfte (Jacka och Keller, 2009). För att den enskilda individen ska förstå syftet med det egna arbetet och arbetets samband till processen är en visualiserande processkartläggning ett lämpligt verktyg att använda (Ljungberg & Larsson, 2012; Paradiso & Cruickshank, 2007). Av denna anledning har uppsatsens författare försökt hålla processkartan enkel och förklarande. Den har även kompletterats med enkla och tydliga beskrivningar av de illustrerade aktiviteterna. En svårighet vid en processkartläggning är att endast kartlägga nuläget och inte beskriva hur processer ”borde vara” eller inkludera förbättringspotentialer (Ljungberg & Larsson, 2012; Paradiso & Cruickshank, 2007). Detta har funnits i åtanke vid kartläggningen och vid ett antal tillfällen har respondenter ombetts att inte sväva iväg med beskrivningar om ett önskat tillstånd.

Vid processkartläggningens genomförande har tillvägagångssättet följt den metod som presenteras i avsnitt 2.10 Genomförande av processkartläggning. Vid den empiriska insamlingen har en processpromenad tillämpats på det sätt som Ljungberg och Larsson (2012) samt Rother och Shook (2003) rekommenderar. Detta är en tidseffektiv metod då den möjliggjort för intervjuer under tiden vandringen skett och personer med god kunskap om de specifika aktiviteterna kunde frågas ut. Enligt Ljungberg och Larsson (2012) kan en nackdel med processpromenader vara att kartläggningen blir vinklad. För att undvika denna problematik användes i de fall det var möjligt flera olika respondenter. Kartläggningen återkopplades även till respondenterna för att säkerställa att missuppfattningar inte skett.

I

I figur 15 nedan presenteras den processkarta som konstruerats efter metoden som presenteras i avsnitt 2.10 Genomförande av processkartläggning.

Figur 15: Processkarta

3.3.1 Montering

Fönster klart på montering

Tillbehörsplockprocessen inleds med att de monterade fönstren hämtas från monteringslinjen av en truckförare.

Lagerfönster?

Den första beslutspunkten berör huruvida fönstren producerats mot lager eller kundorder. Om fönstren är producerade mot lager transporteras de till Emballering av fönster. Är de däremot producerade mot kundorder transporteras de till Registrering av fönster.

Emballering av fönster

Lagerfönstren emballeras styckvis och innanför emballaget placeras ett standardiserat handtag. Fönstret transporteras sedan till Lagring på utlastningen.

3.3.2 Förråd

Utskrift av orders från affärssystem

Förrådsaktiviteterna inleds med att Tillbehörsplockaren skriver ut orders som motsvarar veckobehovet av tillbehör ur affärssystemet.

Dolda beslag?

Beroende på om ordern som Tillbehörsplockaren ska behandla är en dagorder eller dolda beslag följer två olika flöden. Om det är en dagorder följer punkten Plockning. Är det däremot dolda beslag följer punkten Plockning Packas i tillbehörslådor.

Plockning Packas i tillbehörslådor

I denna aktivitet plockas de dolda beslagen och packas ned i tillbehörslådor.

Dagorders med samma order nr?

Härnäst kontrolleras om det finns dagorders med samma ordernummer som de dolda beslag som behandlas. Om det finns det följer aktiviteten Dagorders inkluderas och packas i tillbehörslåda. Om det inte finns sådana dagorders följer aktiviteten Tillbehörslåda placeras på pall.

Dagorders inkluderas och packas i tillbehörslåda

I denna aktivitet plockas och packas de dagorders som ska inkluderas i tillbehörslådan. I samband med att dagorders plockas uppstår även behovet av att rapportera status 33.

Under rubriken Rapporterar status 33 beskrivs vad som sker.

Tillbehörslåda placeras på pall

Efter att ordern, med dolda beslag och eventuella dagorders, packats i en tillbehörslåda lagerförs lådan på en pall fram tills leveransveckan. Vid leveransveckans början transporteras pallen ut till utlastningens Daghyllor.

Plockning

Vid behandling av en dagorder plockas de tillbehör som återfinns på ordern.

Rapporterar status 33

Efter att ordern plockats rapporteras den upp i status 33, vilket enligt systemet innebär att ordern finns tillgänglig på utlastningen. Därefter transporteras den fysiskt ut till utlastningens Daghyllor.

3.3.3 Utlastning