När intervjuer görs till fenomenologiska studier, som syftar till att få en för djupad förståelse för upplevelsen av det levda fenomenet, är det av vikt att inta en reduktionistisk hållning (Giorgi 2009). Detta innebär att växla attityd från den ”vanliga” med ett kritiskt förhål lnings sätt, till en med veten uppmärksam närvaro. Vidare innebär det att inte som i var da gen referera till tidigare erfarenheter, utan att sätta sin förförståelse inom parentes och försöka att utan tolkning lyssna till/ förhålla sig till det som sägs, såsom det pre sen terar sig genom det insamlade mate rialet (ibid). Dahlberg m fl. (2008) har utvecklat begreppet och kallar det i stället för tyglande hållning vilket dels innebär en reduktionistisk hållning, men också att interagera och kommunicera med sina informanter på ett öppet frågande sätt för att fånga den levda erfarenheten (Dahlberg m fl. 2008). Detta görs för att öka tillförlitligheten. Lindseth & Norberg (2004) menar att det inte är för förståelsen som ska sättas inom parentes, utan att den kan vara till hjälp att fördjupa för ståelsen, men att värderandet och bedömandet av det sagda bör stå tillbaka och forskaren bör förhålla sig öppen så att informantens levda erfarenhet blir tydlig. Detta görs enklast genom att låta människor berätta om sina upplevelser (ibid). Upplevelsen av en förlossning har visat sig kunna förändras över tid (Waldenström 2003) vilket kan ha påverka resultatet i studie l. Ett kriterium för deltagande
i studien var att det inte skul le ha gått mer än tio år sedan kvinnan fött hem ma för att hon skulle kunna minnas sin förlossning. Minnen från förlossningar har visat sig kvarstå lång tid (Simkin 1992, Carl stedt & Fors sén 2003). Ett annat kriterium var att kunna tala svenska eller engelska, vilket skulle kunna ge ett bortfall, men det visar sig att kvinnor som föder hemma i Sverige i hög utsträckning kommer från något västeuropeiskt land (Hildingsson m fl. 2006), där språket vanligtvis inte utgör något hinder. Alla intervjuer utfördes dock på svenska.
Vid genomförandet av intervjuerna i föreliggande avhandling var kontexten väl bekant för intervjuaren, informanterna berättade om sina erfarenheter och som intervjuare var det lätt att uppleva en förståelse för informantens berättelse. Då var av vikt att inta en tyglande hållning och inte göra inpass som, ”jag förstår”, ”ja, så är det ju” eller komma med egna påståenden utan förhålla sig öppen och ”ovetande”, genom att ställa vidare frågor såsom ”vad menar du med det, vad betyder det för dig, vill du förklara lite mer om…”.
Genom kvinnornas och barnmorskornas berättelser under intervjuerna har djup gående beskrivningar framkommit av deras levda erfarenheter av att föda barn hemma respektive att bistå vid hemförlossning. Under analysprocesserna har den tyglande attityden beaktats genom att analysen har fått ta sin tid, för att inte alltför snabbt ”definiera det odefinierade”, utan att med ett öppet och respektfullt förhållningssätt låta det ta tid för fenomenet att ”presentera sig själv” (Dahlberg m fl. 2008).
Medförfattarna i studierna har olika relationer till materialet och har olika för förståelse, vilket ökar tillförlitligheten. I båda studierna har det funnits med arbetare som inte är barnmorskor och inte har någon erfarenhet av hemförlossning, vilket har gett värdefulla bidrag till studierna. Att ha arbetat med hemförlossningar har både för och nackdelar. Fördelarna är att ha en förtrogenhet med fenomenet och att det därför inte behöver ta tid att förklara detaljer av kontextuell art, utan att själva upplevelsen kan stå i fokus. Nackdelarna kan vara att förförståelsen färgar såväl intervjuer som analyser. Att tänka sig att förförståelsen helt kan sättas åt sidan och att bli helt blank inför ett fenomen låter sig inte göras (Giorgi 2009), men har lett till utmaningen att sätta den inom parentes under såväl intervjuer som analysarbete, och inte låta den leda till förutfattade slutsatser. En reflek terande och ”tyglande” hållning av förförståelsen har varit av stor vikt (Dahlberg m fl. 2008) utöver att hela tiden sträva efter reflektion och noggrannhet genom forskningsprocessens alla delar.
Kvinnornas upplevelser är beskrivna från Sverige från såväl förstföderskor som omföderskor. Upplevelser av att vara hembarnmorska har beskrivits av barn morskor i Norden i olika åldrar och med olika lång erfarenhet av att bistå vid hemförlossning. Detta variationsrika urval stärker giltigheten, liksom att resul taten är beskrivna med citat från informanterna.
Eftersom resultatet av fenomenologisk forskning handlar om mening med lev da erfarenheter kan den bli användbar endast om den berör människor (Lindseth & Nor berg, 2004). Resultatet blir användbart genom nya in sikter om om världen och oss själva i nya perspektiv. När ett fenomen ses med ny a ögon kom mer ens hand lan de också att förändras och det blir en utmaning att hjälpa andra till nya insik ter ge nom att skriva forskningsrapporter så att männis kor blir berörda (Lindseth & Nor berg, 2004). Resultaten måste ses i sitt kulturella sammanhang och kan därför inte direkt överföras till andra kontexter, där organisationen för hemförlossning ser annorlunda ut (Dahlberg m fl. 2008) men kan jämföras med studier från andra kulturer. Resultatet i studie I visar sig stämma väl överens med internationella studier (Janssen m fl. 2009, Christiaens & Bracke 2009, Juohki 2012) liksom resultatet i studie V (Cheyney 2008, Royal College Of Midwives 2011).