Fickpark i Lund
Den valda platsen är plats nummer 2 som är belägen på gatan Kat-tesund i nära anslutning till Stora Södergatan. Platsen har till skill-nad från de andra ytorna ingen specifik funktion, vilket har påverkat valet då det finns störst möjligheter att höja kvaliteten utan att något annat går förlorat. Platsen vid Stora Södergatan är den enda som fungerar som en passage, vilket gör att människors rörelsemönster kan integreras i fickparken på ett naturligt sätt. Platsen erbjuder således möjligheter som de övriga inte kan.
Följande sidor innehåller först en platsbeskrivning/analys av den valda platsen för att ta reda på platsens förutsättningar. Vi har fokuserat på rörelsestråk då tillgängligheten är en grundpelare för fickparker, samt en beskrivning av kommersiella verksamheter.
Förslaget presenteras sedan i form av ett koncept, illustrationsplan, sektioner samt perspektiv.
Kattesund
Staffans g ränd
Stora S öder
gatan
Yta för fickpark Entré Skyltfönster
Gångtrafik Cykelled Biltrafik
Platsbeskrivning
Den gata som platsen ligger på utgör ett gångstråk där bilar inte får färdas. Enligt en cykelkarta över Lund går även två cykelleder genom stråket (Stadsbyggnadskontoret i Lund och Lantmäteria-vdelningen ©, 2007). Kring den valda platsen finns det verksam-heter på bottenplan med stora skyltfönster mot gatan. Det finns även entréer, och då delvis huvudentréer, till byggnaderna kring platsen.
© Lunds Stadsbyggnadskontor
Trafik och verksamheter skala 1:1000
Platsen för fickparken avgränsas till en yta som möjliggör för cykeltrafik att passera norr om platsen utan hinder. Avgränsningen tar även hänsyn till de entréer som finns söder om platsen så att dessa kan angöras utan problem. Det handlar även om att skyltfönstren inte ska skymmas i alltför stor grad. Avgrän-sningen får vara som starkast mot cykeltrafiken för att skärma av trafiken, och svagare mot byggnaderna som ligger i söder och bredvid platsen eftersom dessa i viss mån redan ramar in platsen. Fickparken förses med två entréer för att kunna skapa en rörelse genom parken, och därför placeras entréerna i fick-parkens hörn som är närmast gatans mitt för att möjliggöra att rörelsen ska bli en naturlig del i rörelsemönstret för gångtrafiken genom gatan. I mitten av fickparken placeras ett element som får bli parkens fokuspunkt. I kontrast till rörelsen som kommer finnas genom parken, ska det även förekomma plats för
Koncept
Platsen sett från Stora Södergatan.
Konceptuell plan
Entré
Visuell tillgänglighet Vila
Avgränsning olika styrka Fokus-punkt Rörelse
© Lunds Stadsbyggnadskontor
© Lunds Stadsbyggnadskontor
Illustrationsplan
Sektion A-A skala 1:100
Sektion B-B skala 1:100
Sektioner
Avgränsningen mot gång- och cykeltrafik består av både ett buskage och en trädrad. Parkens fokuspunkt är ett prydnadselement med vari-erande höjd som har blomrabatter samt vattenelement för att maskera ljud från buller. Även spaljéerna som utgör en del av avgränsningen möjliggör för insyn men även för grönska i vertikalt led.1 2
Perspektiv 1. Perspektiv 2.
Perspektiv
Fickparkens placering bidrar till att den är väl tillgänglig både fy-siskt och visuellt, något som är viktigt för att fickparken ska up-plevas i hög grad. Den har god fysisk tillgänglighet eftersom platsen för fickparken ligger i en passage mellan två gator, och den kan då passeras i ett naturligt rörelsestråk. Den visuella tillgängligheten påverkas av att platsen är placerad centralt där den kan ses från flera butiksstråk. Fickparkens gröna väggar i form av buskage, träd och spaljéer skapar ett grönt rum som är avskärmat från stadens inten-siva miljö, och blir på så sätt en grön oas med plats för vila. En prob-lematik var i vilken grad gång- och cykeltrafiken skulle integreras i fickparkens miljö. Samtidigt som fickparken ska vara en lugn oas är det samtidigt viktigt att cyklister och gående får ta del av fickparken visuellt. Lösningen blev därför att möjliggöra för gångtrafiken att passera genom parken, och skärma av den mest intensiva trafiken, cyklisterna, som får passera bredvid parken.
Perspektivens synfält
Slutdiskussion
Att planera för en tät och hållbar stad betyder att grönskan måste tas i beaktande. Detta är inte synonymt med att behålla så mycket grön-ska som möjligt vid förtätning, utan det handlar om att utveckla och ta tillvara på grönskans kvaliteter. Att använda sig av fickparker som koncept vid förtätning är endast ett alternativ till att intensifiera grönskan i städerna. Som visats i uppsatsen finns det andra typer av gröna koncept än fickparker som är förenligt med en tät stad. Däre-mot är det endast fickparker som går samman med människans be-hov av parker och gröna områden, åtminstone utifrån Grahn, men i framtiden kan det dock vara intressant att studera samtliga olika gröna koncept. Detta för att se hur de tillsammans kan integreras i en tät stadsmiljö då de besitter olika egenskaper och kvaliteter som gör att de kompletterar den befintliga grönskan på skilda sätt. Att undersöka alla dessa gröna koncept mer djupgående har i denna up-psats varit omotiverat då det är viktigt att hålla en snäv avgränsning för att arbetet ska bli bra.
Fickparken kan inte tillgodose alla de hållbara värdena som grönska och gröna ytor kan tilldelas p.g.a. i huvudsak dess begränsade
stor-lek. Men det är inte heller meningen att fickparken ska ersätta andra typer av gröna ytor, utan den ska tillföra kvaliteter som fungerar som komplement i stadens hela grönstruktur. Det som denna up-psats syftar till är att visa just hur fickparkens kvaliteter på bästa sätt kan framhävas i stadsmiljön och vilken roll fickparken på så sätt kan spela i staden. Det finns många bra sidor med fickparken, men självklart finns det även dem som är mindre bra. Det handlar om att själva utformningen och placeringen av fickparker måste ta hänsyn till många saker som lätt kan bli fel, vilket påverkar fickparkens an-vändande negativt.
De förslagen som vi har utformat i Uppsala respektive Lund har grundats på de gestaltningsprinciper vi formulerat. Vi har inte dj-upgående angripigt platsens specifika situation och planerat utifrån den när vi arbetat fram förslagen, men det har inte varit syftet med våra förslag heller, utan förslagen har i huvudsak handlat om att tes-ta våra gestes-taltningsprinciper. Dettes-ta kan ses som en svaghet i vårt ar-bete då det kan ifrågasättas hur trovärdigt det är att våra förslag kan fungera i verkligheten med tanke på platsens förutsättningar i ett större perspektiv. Även de intervjuades svar på frågan “Vad tycker ni är det främsta man ska tänka på när man utformar en fickpark?”
visar på hur viktigt det är att analysera platsen och planera utifrån den, och även att planera utifrån invånarnas behov och önskemål.
Denna svaghet som vårt arbete besitter grundar sig i stor del på hur vi har valt att avgränsa oss i arbetet med tanke på de tidsramar vi har varit tvungna att anpassa oss till, med en större tidsram hade vi kunnat fördjupa oss i platsen på ett helt annat sätt och förslaget hade blivit mer förankrat i platsen. Det som vi dock ser som den största begränsningen till att förslagen är genomförbara är de ekonomiska resurserna. På grund av deras prydnadskaraktär med mycket grön-ska blir de inte bara dyra att anlägga utan även dyra att sköta.
Parker brukar ofta benämnas som viktiga offentliga mötesplatser,
men vi har dock inte behandlat denna aspekt så djupgående som vi hade velat. Detta är möjligtvis något som skulle kunna ha utvecklats, men vårt fokus har endast handlat om att undersöka fickparker som möjlighet att intensifiera grönskan i en tät stad, inte som offentligt mötesplats. Även här handlar det om hur vi har valt att avgränsa oss både med tanke på tidsramen och arbetets bredd. För att kunna ha med den sociala aspekten hade vi fått gå djupare in på platsen och haft med andra teoretiska utgångspunkter, vilket väsentligt hade påverkat uppsatsens bredd och fokus.
Intervjuerna blev ett bra komplement till inventeringarna, då vi kunde dra kopplingar mellan intervjusvaren och de platser vi besökt och på så sätt få ut mer information om fickparkerna. Vi påbörjade en intervju med en anställd på parkavdelningen i Köping kommun som tackade ja till att medverka, vi skickade iväg intervjufrågorna men fick sedan aldrig något svar tillbaka. Vid inventering uppfat-tades Köping kommun vara den kommunen som hade minst bra fickparker och därför hade det varit givande för oss om intervjun hade genomförts fullt ut för att vi på så sätt skulle få en större förståelse för varför det fungerar mindre bra som fickparker och ba-komliggande faktorer till det.
Syftet med arbetet har varit att ta reda på fickparkens kvaliteter och karaktär för att avgöra hur fickparken kan anpassas i en tät stad-smiljö. Det viktigaste resultatet i vårt arbete, som bidrar till att up-pfylla syftet, har varit gestaltningsprinciperna eftersom de utgör länken mellan teori och verklighet. Vid utformning av förslagen i Uppsala och Lund har dessa tagit utgångspunkt från gestaltning-sprinciperna för att få en fickparks karaktär. Förslagens resultat visar att gestaltningsprinciperna är väl utformade, eftersom de gestaltade ytorna har fått en tydlig fickparkskaraktär och vi själva anser att de färdigställda förslagen representerar en lyckad fickpark.
Referenser
Tryckta källor
Ahlström, Petra. (2011). )RWJ¥QJDURFKF\NHOWUDƛLNP¥QJGHUL/XQG 2010. Rapport 2010:97. Version 1.0. Lund, Trivector Traffic.
Bellander, Gunilla (red.). (2005). %ODQGVWDGHQ. Karlskrona, Bover-ket.
Tillgänglig på Internet:
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2005/
blandstaden.pdf
Boverket. (2004). ”+¦OOEDUVWDGVXWYHFNOLQJ”. Rapport. Karlskrona, Boverket.
Tillgänglig på internet:
http://www.boverket.se/ Global/Webbokhandel/Doku- ment/2004/hallbar_stadsutveckling_exempel_fran_fem_kom-muner.pdf
Boverket. (2010). 0¦QJIXQNWLRQHOOD\WRU.OLPDWDQSDVVQLQJDYEH
IRUVNQLQJVSURMHNWLQRPVDPK¥OOVYHWHQVNDSHUQD. Upplaga 2:4. Lund:
Studentlitteratur AB.
Eskilstuna kommun. (2006). *U·QVWUXNWXUSODQƛ·UVWDGVE\JGL(VNLO
VWXQDNRPPXQEskilstuna, Landskapsarkitekt Eivor Rudin, Pla-navdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen.
VLVNSODQHULQJ. Institutionen för landskapsplanering, Alnarp. Stencil 85:7
Jansson, Märit. (2012). Hela staden - Argument för en grönblå stadsbyggnad. Kunskapssammanställningen. 6WDGRFK/DQG. Nr 138.
Köping kommun. (2010). ,QYHQWHULQJDY.·SLQJVJU·QVWUXNWXUVDP
Lindholm, Gunilla. (2003). Vi ser inte staden för bara hus och parker. Gröna fakta. 1/2003.
Losos, Martin, Nordström, Tobias och Ståhle, Alexander. (2009).
8SSVDODVVSDWLDODNDSLWDO$QDO\VHUDYW¥WKHWFHQWUDOLWHWRFKXUEDQD
Lundgren Alm, Elisabet. (2001). 6WDGVODQGVNDSHWVREUXNDGHUHVXUV RP
JU·QVWUXNWXUHQVSRWHQWLDORFKV\QOLJJ·UDQGHLHQK¦OOEDUVWDGVXWYHFNOLQJ.
Diss. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola
Lundgren Alm m.fl. (2004). *U·QVWUXNWXUHQVV\QOLJJ·UDQGH HQ
ƛ·UXWV¥WWQLQJƛ·ULQWHJUDWLRQDYNXQVNDSHURPJU·QVWUXNWXUHQLVWDG
VSODQHULQJHQChalmers Tekniska Högskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola
Lövrie, Karl. (2003). 'HWJU·QDVRPLGHQWLWHWVVNDSDQGHVWDGVE\JJQDG
VHOHPHQW REMHNWNRQFHSWRFKVWUXNWXU. Diss. SLU, Sveriges Lantbruk-suniversitet. Uppsala: SLU, Sveriges LantbrukLantbruk-suniversitet.
Tillgänglig på Internet:
http://epsilon.slu.se/a423.pdf
Malmö stad. (2011). YHUVLNWVSODQƛ·U0DOP·6DPU¦GVXQGHUODG
3ODQVWUDWHJL. Malmö, Strategienheten vid stadsbyggnads kontoret m.fl. Malmö: Holmbergs tryckeri
Tillgänglig på Internet:
http://wp03.malmo.se/wp-content/uploads/2011/05/
gr%C3%B6n.pdf
Marcus, Clare Cooper & Francis, Carolyn (red.). (1998). People SODFHV GHVLJQJXLGHOLQHVIRUXUEDQRSHQVSDFH. 2 ed. New York: John Wiley
Nordh, H., Hartig, T., Hagerhall, C.M. & Fry, G. (2009). Compo-nents of small urban parks that predict the possibility for restora-tion. 8UEDQ)RUHVWU\ 8UEDQ*UHHQLQJ. Vol 8. s.225-235
Rådberg, Johan. (2003). Hållbar stad - kompakt eller grön?. Gröna fakta. 1/2003.
Seymour, Whitney North (red.). (1969). 6PDOOXUEDQVSDFHV WKH
SKLORVRSK\GHVLJQVRFLRORJ\DQGSROLWLFVRI9HVW3RFNHW3DUNVDQGRWKHU
VPDOOXUEDQRSHQVSDFHV. New York: Univ. Press
Stadsbyggnadskontoret i Lund och Lantmäteriavdelningen ©.
(2007) &\NHONDUWD·YHU/XQG. Lund: Wallin och Dalholm Boktryck-eri AB.
Uppdaterad på webben 2011.
Tillgänglig på Internet:
Lic.-avh. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm: KTH,
Kungliga Tekniska Högskolan.
Tillgänglig på Internet:
http://www.spacescape.se/pdf/as_lic_thesis.pdf
Ståhle, Alexader. (2009). Den gröna storstaden. Arkitekten. 3/2009:
64-69.
Tallhage Lönn, Iréne (red.). (1994). 6WDGHQVSDUNHURFKQDWXU. 1 uppl.
Karlskrona: Boverket.
Webbsidor
34th Street Partnership. Public Space. [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet:
http://www.34thstreet.org/bid-programs/public_space.html Hämtad: 2012-04-18
Enköping kommun. Parkinformation. [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet:
Malmö stad. 1\·YHUVLNWVSODQƛ·U0DOP·VDPU¦GVXQGHUODJ. [Elekt-ronisk resurs]. Tillgänglig på Internet:
http://wp03.malmo.se/#page-se-op-filmen Hämtad: 2012-04-12
Nationalencyklopedin. Sökord: Tillgänglighet. [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/tillg%C3%A4nglighet/327746?i_h_
word=tillg%C3%A4nglig Hämtad: 2012-05-11
PPS. GreenAcre Park. [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet:
http://www.pps.org/great_public_spaces/one?public_place_
id=70&type_id=0 Hämtad: 2012-04-18
PPS. Paley Park. [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på Internet:
http://www.pps.org/great_public_spaces/one?public_place_
id=69&type_id=0 Hämtad: 2012-04-18
The Cultural Landscape Foundation1. (2011). Greenacre Park. [Ele-ktronisk resurs].
Tillgänglig på Internet: http://tclf.org/landscapes/greenacre-park Hämtad: 2012-04-18
The Cultural Landscape Foundation2. (2011). Paley Park. [Elekt-ronisk resurs].
Tillgänglig på Internet: http://tclf.org/content/paley-park Hämtad: 2012-04-18
Intervjuer
Knuttson, Cecilia; Trädgårdsmästare Eskilstuna kommun. (2012) Intervju 2012-05-09
Lindvall, Tomas; Stadsträdgårdsmästare Enköping kommun.
(2012)
Intervju 2012-04-26
Bilagor
1. 9DGDQVHUQLNDUDNW¥ULVHUDUHQƛLFNSDUN"
På Enköping kommuns hemsida finns kriterier som beskriver fick-parkernas karaktär så som de utvecklats i Enköping. Dessa är:
- mindre platser anpassade till sitt läge i stadsrummet eller som en park i parken.
- tydlig rumslighet, ofta med klippta häckar.
- växtmaterialet utnyttjas för att skapa upplevelser och dynamik. Pe-renner ingår som en viktig del.
- oftast inga eller minimala gräsytor, därför läggs särskild omsorg på de hårdgjorda ytorna.
Det som kan kompletteras är att det är stora skillnader och variation mellan de fickparkerna som finns i Enköping, då alla har sin egna väldigt tydliga karaktär, samt att fickparker fungerar som gröna mötesplatser i staden. Även att vi försöker ha med vatten och konst
Intervjuer
Tomas Lindvall, stadsträdgårdsmästare Enköping kommun
på något sätt i dessa parker.
9LONHQYLONDIU¥PVWDIXQNWLRQIXQNWLRQHUI\OOHUHUDƛLFNSDUNHU"
En viktig funktion är att fickparkerna fungerar som spännande grö-na mötesplatser. Fridegårdsparken är en park som ger lugn och ro, samtidigt som det på Fisktorget är liv och rörelse konstant i och med det gång- och cykelstråket som löper längs ån. Att parkerna är så pass varierande ger möjlighet till att göra staden spännande. Sen får det inte glömmas att även fast parkerna är stadsnära så ger de möjlighet till livsrum för fauna.
7\FNHU QL DWW GH ƛLFNSDUNHU VRP YL LQYHQWHUDU KDU Q¦JUD V¥UVNLOGD
NYDOLWHWHUHOOHUEULVWHU"
Kvaliteterna är att de olika parkerna har olika karaktärer vilket skapar en stor variation mellan dem - det är kvalitet! En annan kvalitet är att fickparkerna också är synliga för de som passerar, och det är något som har tagits hänsyn till vid utformandet av fickpark-erna. I t.e.x. Munksundskällan, som har väldigt tydligt avgränsade häckar, så har det jobbats med ”gluggar” i häcken, så att människor som passerar kan se in. En annan viktig kvalitet som fickparker kan ge är visar på årstidsvariationen. Det är en styrka som fickparker kan bidra med och som inte riktigt kan komma fram tydligt i andra slags parker. Parkerna har även något för alla åldrar, t.e.x. Kölnback-sparken är integrerad med en lekplats som ligger precis bredvid, och i Munksundsparken finns det en damm som kan vara intressant om man är lite yngre, och så finns det lugna sittplatser för de äldre. Sva-gheterna är möjligtvis att de inte är så stora vilket gör att inte många människor ryms samtidigt i parken.
+XUKDUQLW¥QNWDQJ¦HQGHƛLFNSDUNHUQDVSODFHULQJLƛ·UK¦OODQGHWLOO
RPJLYQLQJHQ" UƛLFNSDUNHUQDS¦Q¦JRWV¥WWVWUDWHJLVNWSODFHUDGH"
Tanken är att man ser vilka ytor som är tillgängliga och att man ser vad som finns runtomkring. Man tittar på de faktiska förutsättnin-garna, vilka mötesplatser som finns i staden och hur människor rör sig. Parkerna ska spridas ut så att de fungerar som gröna noder i ett pärlband, utplacerade så att de lockar till vistelse och så att männis-kor rör sig mellan parkerna. Det skulle inte fungera på samma sätt om parkerna var för tätt placerade. Parkerna ingår i en större helhet, de ingår som gröna pärlor i en grön infrastruktur. Man måste ta hänsyn till det övriga gröna i staden.
9LONDƛ·UGHODUƛLQQVGHWPHGDWWDQO¥JJDƛLFNSDUNHUJHQWHPRWDQGUD
JU·Q\WRUVRPWH[VWDGVSDUNHUHOOHUVWDGVGHOVSDUNHU"2FKYDUƛ·UYDOGHQL
DWWDQO¥JJDMXVWƛLFNSDUNHU"
Att anlägga fickparker är ett sätt att höja en begränsad ytas kvalitet, mer än vad som kan göras med ”ordinarie” gröna ytor. Fickparker kan med andra ord höja en ytas potential. Fickparker kompletterar även den hela gröna strukturen i staden, där fickparker kan bidra till en ökad variation i stadens gröna utbud.
9DGW\FNHUQL¥UGHWIU¥PVWDPDQVNDW¥QNDS¦Q¥UPDQXWIRUPDUHQ
ƛLFNSDUN"
Den ursprungliga analysen är viktig, där man ska se efter hur den stora helheten blir men det övriga gröna i staden. Efter det kan man jobba med själva platsen så den blir en grön pärla. Man måste höra med kunderna, de som bor i Enköping och de som besöker, vad de
vill ha och vad de uppskattar. Det är viktigt att parken håller hög kvalitet redan från början, där man har en tydlig vision och ett dligt tema för parken, man måste ”höja ribban”. Om man har en ty-dlig vision och en hög kvalitet redan från början när man planerar parken så är det lättare att parken håller i ett långsiktigt perspektiv.
Det är viktigt att tänka igenom hela livscykeln för parken, och se vad parken har för utvecklingspotential. Genom att tänka ett steg län-gre kan man skapa förutsättningar för att parken kan utvecklas i ett senare skede, t.e.x. att ett konstverk kan sättas in. Samtidigt är det viktigt att man håller parken ”enkel” då det trots allt är en begränsad yta man jobbar med. Det är viktigt att tänka på årstidsvariationerna, karaktären och att man ska våga mer i utformningen!
Fickparker ger även möjlighet till ett bra mikroklimat, vilket gör att man har chans att våga med växtmaterialet mer. I en fickpark blir det en annan sak, häckarna som avgränsar parken ger en skydd-ande och bra atmosfär för växter att trivas. Bevattning är också en sak som ska finnas med. I Enköping är bevattning med i alla parker vilket möjliggör för en bra överlevnad för växterna och det bidrar även till en bra utvecklingsfaktor. På sommaren är det extra vik-tigt att fickparkerna har bevattning, så inte parkerna torkar ut, men också att de är fräscha så att gästerna vill ta sig dit.
9DGDQVHUQLNDUDNW¥ULVHUDUHQƛLFNSDUN"
Läs i våran grönstrukturplan på eskilstuna.se, s.31.
9LONHQYLONDIU¥PVWDIXQNWLRQIXQNWLRQHUI\OOHUHUDƛLFNSDUNHU"
Kajerdtparken, Nyfors: En plats som är i symbios med omgivningen som ger lite mer än vad den förut var, en naturbacke.
Östermalm: En grön lummig lunga i en väl använd park, skön sitt-plats intill leksitt-plats.
Kv. Nålmakaren: Plats för vila med historisk anknytning.
Slagsta: Ett smycke, en upplyftning av en förut tråkig miljö.
7\FNHU QL DWW GH ƛLFNSDUNHU VRP YL LQYHQWHUDU KDU Q¦JUD V¥UVNLOGD
NYDOLWHWHUHOOHUEULVWHU"
Kajerdtparken, Nyfors:Vackert läge, men brister i några av växtva-len Östermalm: Många funktioner samlade på platsen
Kv. Nålmakaren: Bra historisk anknytning, men bristande om-givning
Slagsta:Kvalitéhöjning av platsen trots dåligt läge, men något oroligt läge
Cecilia Knutsson, trädgårdsmästare Eskilstuna kommun
)LQQVGHWQ¦JRWPHGUHVSHNWLYHƛLFNSDUNVRPQLVNXOOHYLOMD¥QGUDS¦"
9DUƛ·UYDUƛ·ULQWH"
Kajerdtparken, Nyfors: De omgärdande planteringarnas växtval del-vis. Vi avvaktar för att se hur de artar sig.
Östermalm:
Kv. Nålmakaren: Bra grundidé, men utformningen jämkar inte med användandet av ytan och det dåliga rörelsemönstret på platsen. Än-dra placeringen är för kostsamt.
Slagsta: Val av plats, för påkostad med tanke på användandet.
+XUKDUQLW¥QNWDQJ¦HQGHƛLFNSDUNHUQDVSODFHULQJLƛ·UK¦OODQGHWLOO
RPJLYQLQJHQ" UƛLFNSDUNHUQDS¦Q¦JRWV¥WWVWUDWHJLVNWSODFHUDGH"
Kajerdtparken, Nyfors: Bra placering lokalt och i parken.
Östermalm: Bra placering lokalt och i parken.
Östermalm: Bra placering lokalt och i parken.