Tomas Lindvall (Intervju, 2012) som viktiga gröna mötesplatser i staden. Enköping har även angett fyra gestaltningskriterier för fick-parker och vad de anser karaktäriserar en fickpark. Dessa är:
Ѩ Mindre platser anpassad till sitt läge i stadsrummet eller som en park i parken.
Ѩ Tydlig rumslighet, oftast med klippta häckar.
Ѩ Växtmaterialet utnyttjas för att skapa upplevelser och dynamik.
Perenner ingår som en viktig del.
Ѩ Oftast inga eller minimala gräsytor - därför läggs särskild oms-org på de hårdgjorda ytorna.
Den stora variationen mellan fickparkerna, samt att de har sin egna unika karaktär är också något som enligt Lindvall karaktäriserar En-köpings fickparker (Intervju Lindvall, 2012).
- )ULGHJ¦UGVSDUNHQ
Efter ombyggnationer stod parken klar 1988 (Enköping kommun, parkinformation). Parken består av en bred variation av växtlighet, och är tydligt avgränsad med en strikt klippt häck. I mitten av parken finns porlande vatten i en cirkulär blomrabatt. En pergola med sitt-platser under är placerade så det porlande vattnet finns i blickfång.
Parken har två entréer, där den ena uppfattas som ”huvudentrén”
och är lokaliserad vid en gata, och den andra entrén är riktad mot en uppfart till en bostadsgård. Vid ”huvudentrén” finns en bronsstaty föreställande Enköpingsförfattaren Jan Fridegård.
Strikt klippt häck skapar ty-dlig avgränsning.
I och med all växtlighet, alla dekorativa element, och den avgränsade, omslu-tande känslan som skapats har platsen en karaktär av grön oas, och kan bidra med lugn och ro. Bildkälla: Enköping kommun.
Vid parkens entré står en staty. Bildkälla: Enköping kommun.
- 0XQNVXQGVN¥OODQ
I denna park finns ett pumphus som uppfördes under 1700 talet, men traditionen att hämta vatten från denna källa började redan på medeltiden och fortsatte ända in på 1900-talet (Enköping kommun, parkinformation). Framför pumphuset finns en rektangulär damm med sittmöjligheter på sidorna. Parken är belägen intill en större väg, och med bostadshus och Enköpings lasarett i närheten.
.·OQEDFNVSDUNHQ
På 1980-talet låg ett torp på denna plats, men i sammanband med nybyggnation år 1995 anlades denna fickpark. Parken är utformad som en blomsterträdgård, och som minne av torpet finns ett frukt-träd på platsen (Enköping kommun, parkinformation). En lekpark ligger i nära anknytning och är integrerad parken, fast samtidigt visuellt avskärmad med spaljéer. Kvadratiska blomrabatter skapar ett geometriskt rutnät och ger parken ett starkt koncept. Ett gam-malt träd där endast stammen är kvar finns i parkens bakgrund och fungerar som ett blickfång. Entréerna till parken är många, men ty-dligt artikulerade. Även denna park skapar en tydlig rumslighet med höga häckar och träd, samt spaljéerna som är placerade i parkens utkanter.
Vid den ena entrén är träd placerade i rader som med trädkronorna skapar ett tak och en effektfull korridor. I häcken finns ”gluggar” som gör att förbipasserande kan kika in och uppleva fickparken på håll.
Parken är väl avgränsad med en hög häck där besökare en-bart kan ta sig in genom två entréer i två olika vädersträck.
Den största delen av parken är gräsbelagd, gångvägarna består av marktegel.
Bildkälla: Enköping kommun.
Kvadratiska planteringar skapar ett geometriskt mönster.
Växtligheten på sommaren. Käl-la: Enköping kommun.
Spaljéer avgränsar parken mot om-givningen och skapar tydligt
arti-)LVNWRUJHW
Parken ligger intill det gång- och cykelstråk som löper längs En-köpingsån. Platsen byggdes om 1997, och har både park- och torg-karaktär. Namnet Fisktorget grundar sig i platsens historia, då tor-get under medeltiden fungerade som en marknadsplats (Enköping kommun, parkinformation). Parken är avgränsad mot vägen som går bakom parken med träd och buskage, och mer öppen och inbju-dande mot gång- och cykelstråket. Denna park har till skillnad från de andra parkerna i Enköping mer liv och rörelse då den är integrerad
'LVNXVVLRQ(QN·SLQJVƛLFNSDUNHU
Ett karaktärsdrag som Enköpings fickparker besitter är att de har starka koncept där varje fickpark får sin egna tydliga karaktär, vilket är en kvalitet som kan skapas med fickparker. Fridegårdsparken har t.ex. ett lugn och ro som Fisktorget inte har, då det ständigt är liv och rörelse i och med gång- och cykelstråket som löper förbi parken.
Kölnbacksparken har ett starkt koncept med de kvadratiska plant-eringarna och det rutnät som skapas, och Munksundskällan har en tydlig historisk prägel i och med det pumphus som finns i parken.
Enligt Lindvall (Intervju, 2012) är det lättare att parken håller i ett långsiktigt perspektiv om det finns en tydlig vision och ett tydligt tema med parken redan från början när man anlägger den. Ett annat karaktärsdrag med Enköpings fickparker är att varje fickpark inne-håller något slags kulturelement som förankrar parken i historien, samt att tre av parkerna innehåller en skulptur eller staty vilket till-sammans med den rika växtligheten poängterar fickparkens este-tiska prägel.
Enligt Tomas Lindvall (Intervju, 2012) är fickparkens möjlighet att visa på årstidsvariationerna en annan kvalitet som fickparker be-sitter, och som inte riktigt kommer fram lika tydligt i andra slags parker. I Enköping har stor möda lagts på fickparkerna, och det är en hög kvalitet på växtligheten som finns. Då fickparkerna har den omslutna karaktären med häckar som avgränsar skapas ett mik-roklimat som är gynnsamt för växter att trivas och överleva. Därför finns i fickparker stora möjligheter att arbeta med växtligheten, och då också visa på årstidsvariationerna.
Att anlägga en fickpark är ett sätt att höja en begränsad ytas potential (Intervju Lindvall, 2012). Fickparker kan bidra till en ökad variation i stadens gröna utbud. Som Lindvall uttrycker det blir fickparkerna i Enköping som gröna pärlor i en grön infrastruktur, och utplacerade
I parken finns en skulptur föreställande två hundar skapad av konstnären Sonja Petterson.
Bildkälla: Enköping kommun.
med ett stråk. I mit-ten av parken finns en cirkulär avgränsning upp och får mer torgkaraktär.
så de lockar till vistelse och rörelse mellan parkerna. Det som har varit viktigt i Enköping vid utformningen av parkerna har varit att visa på årstidsvariationen, att skapa en karaktär och att våga i ut-formningen, samtidigt som det är viktigt att hålla det enkelt då det är en väldigt begränsad yta det handlar om (Intevju Lindvall, 2012).
Enköping har lyckats hålla en hög kvalitet på sina parker, både när det gäller växtligheten och dess utformning. Fickparkerna har en ty-dlig karaktär och sticker ut från den övriga grönstrukturen i staden, och blir precis som Lindvall uttryckte det ”gröna pärlor” i staden.
Eskilstuna benämner sina fickparker som miniparker, och att de är en liten offentlig grönyta med högt prydnadsvärde (Eskilstuna kom-mun, 2006). Enligt dem är ytan mellan 500-1000m2 och Eskilstuna är därmed den enda kommunen av dem vi undersökt som angett ett ytmått för fickparken. Miniparken är ett grönskande rum och kan prydas av t.ex. konstbelysning, blomster eller vattenspel. Den är belägen 150-200 m från större målpunkter som t.ex. butiksstråk, eller från bostadshus. Minparken har en egen karaktär som stads-byggnadselement.
- 1\IRUV
Miniparken i Nyfors är belägen i ett hörn av den större parken Ka-jerdtparken, som har naturkaraktär, och ligger centralt i ett bostad-sområde. Miniparken blev klar 2009 och har fyra tydliga entréer i form av grusgångar, två från omgivande Kajerdtparken och två från den intilliggande gatan. Entréerna är tydligt markerade genom att markbeläggningen där man går är i grus och därmed utgör en kontrast till det intilliggande gräset. I mitten av miniparken finns
en rondell med grönska som pryder parken och runt den finns en grusgång. I miniparkens ytterkant finns det bänkar utplacerade med utblick över rondellen och bakom bänkarna är rhododendronbus-kar planterade, vilket ramar in rummet. Grusgången som finns runt rondellen är avgränsade med stenkant mot omgivande yta vilket skapar en tydlig avgränsning. Grusvägarna som utgör entréer från/
till den intilliggande parken är en naturlig övergång mellan fick-parken och grönområdet. Minifick-parkens karaktär skiljer sig tydligt från Kajerdtparkens karaktär med sin prydliga plantering.
Eskilstuna
Bildkälla: Eskilstuna kommun
VWHUPDOP
Miniparken i Östermalm blev klar 2010 och är placerad i en större park som ligger centralt i ett bostadsområde. I anslutning till mini-parken finns en lekplats. Parken har tydliga entréer på samma typ av sätt som miniparken i Nyfors. Mitten av miniparken utgörs av en deformerad rondell som tydligt är avgränsad mot omgivande grus-gång genom två anlagda rader av gatsten. Ytan består av en gräsyta där tre bänkar är placerade med utblick över den, samt planteringar i ytterkanten. Grusgången som går kring parkens mitt är avgränsad med två rader av gatsten endast i den del som ligger mot gatan, och den del av grusgången som är mot intilliggande park är i direkt kon-takt med gräsytan. Miniparken är således avgränsad i olika grad mot omgivningen. Grönska är det främsta som pryder miniparken, men det finns även stora stenar utplacerade runtomkring.
.Y1¦OPDNDUHQ
Miniparken i kvarteret Nålmakaren blev klar 2011. Det finns bostäder en bit bort från området men bara åt det ena hållet. I övrigt är det parkering och vägar som omger parken. Miniparkens utformning med stora trälådor och järnvägsräls har inspirerats av platsen historia som centrum för stadens kolimport. Det är de stora trälådorna i varierande höjd som avgränsar miniparken mot om-givningen. I lådorna finns det planteringar varvat med stenkross, och detta utgör en prydnad i parken. Trälådorna är uppradade i två rader på järnvägsräls och har en grusgång emellan sig som bildar en passage genom miniparken, och det går således att angöra parken från två håll. På två ställen upphör trälådorna och där har bänkar placerats istället, och under bänkarna förekommer det belysning som är den enda i miniparken. Vid miniparkens båda kortsidor an-gränsar gång- och cykelvägar.
6ODJVWD
Miniparken i Slagsta ligger i ett område som omges av bostäder, bilväg, mataffär, parkering och dagis. Parken ligger direkt i anslut-ning till ett gång- och cykelstråk, och är fortfarande ett projekt som pågår då det för närvarande (4 april) saknar planteringar, men plan-tering kommer tillsättas senare under våren. Förutom kommande plantering finns det buskträd. Miniparken avgränsas med en kant i någon form av metall, men även yta utanför kanten upplevs höra till parken, t.ex. gräsytan som ligger intill och som sedan avgränsas med gång- och cykelvägen. Ett konstverk i form av en bronsskulp-tur pryder miniparken, och även i denna park finns det bänkar. Det går en väg genom miniparken som har grus som markbeläggning, och det är genom den som parken angörs.
'LVNXVVLRQ(VNLOVWXQDVPLQLSDUNHU
Samtliga miniparker i Eskilstuna har tydliga avgränsningar och en urskiljande karaktär i omgivningen som den är placerad i. Det är dock bara miniparkerna i Nyfors och Östermalm som är placerade centralt i bostadsområden. Detta tillsammans med att den i Öster-malm ligger i anslutning till en lekplats och att den i Nyfors ligger som en del i ett gångstråk, bidrar till att det förmodligen även är dessa två parker som används mest frekvent. Detta stärks även av
intervjun med Cecilia Knutsson (Intervju, 2012) där det framkom-mer att miniparkerna i Kv. Nålmakaren och Slagsta har svagheter som grundar sig på deras placeringar och att de i Nyfors och Öster-malm har styrkor utifrån placeringen av dem. Knutsson påpekar hur viktigt det är att välja plats ”XWLIU¦QV¦K·JIUHNYHQWDQY¥QGQLQJVRP
möjligt” när en fickpark ska anläggas (Intervju, 2012).
Som Knutsson tar upp så höjer fickparker en plats kvalitet, samt att det ekonomiskt sett är ett bra alternativ då det är en stor insats på en liten yta. Att en fickpark höjer en plats kvalitet och att det är en stor insats på en liten yta märks väl i samtliga miniparker i Eskilstuna.
Miniparkerna uttryck visar på att utformningen av dessa är väl ge-nomarbetade med sina innehåll av prydnadsplanteringar m.m. samt tydliga avgränsningar, och att de avser att höja kvaliteten på platsen.
Så trots att placeringen av ett par miniparker kunde ha varit bättre så har åtminstone innehållet och utformningen av dessa blivit lyck-ade med tanke på dess syfte att höja en plats kvalitet.
Att anlägga miniparker i Eskilstuna är relativt nytt med tanke på att den första miniparken blev klar 2009. Anledning till att kom-munen har arbetat med just miniparker är för att behovet av att höja kvaliteten på platser har varit stort i Eskilstunas centrala delar (In-tervju Knutsson, 2012). Det är kanske därför som placeringen av miniparkerna inte alltid har blivit så bra då fokus har legat på att främst höja en plats kvalitet. Med placeringen av miniparken i Slag-sta t.ex. så säger Knutsson ” I SlagSlag-sta så är det den bäSlag-sta placeringen vi kunde hitta” (Intervju, 2012) och sedan visar de sig att om de fick ändra något med den miniparken så är det valet av plats eftersom den är för påkostad i förhållande till användningen av den.
Köping är den enda kommunen som hänvisar begreppet fickpark till dess ursprungliga namn pocket parks, och att betydelsen av fickpark kan variera (Köping kommun, 2010). En fickpark är en minipark i stadsmiljö och de associeras ofta med parker som har en karaktär av kultur och prydnad. En tydlig rumsavgränsning och mycket innehåll är det som en fickpark till största del syftar på.
.DUOVGDOVWRUJ
Karlsdals torg ligger i utkanten av centrum som ett avslut på en cen-tral gågata och utgör därför en del av ett viktigt rörelsestråk. Torget
9¦JWRUJHW
Vågtorget ligger i närheten av järnvägsstationen och är en kul-turhistorisk plats då det en gång i tiden fanns en våg där som vägde järnmalm. Mittemot platsen ligger ett museum. Torget har en tydlig avgränsning då markbeläggningen som endast är gatsten kontrasterar mot den intilliggande gräsytan och den asfalterade trottoaren. Mot gatan är torget även avgränsat med korta stolpar.
Miljön kan upplevas som bullrig då det saknas någon grönska som skärmar av bilvägen, och att järnvägen går alldeles bakom platsen.
Till torget hör även en liten väg ner till ån där det sedan finns sitt-platser. På torget finns en prydnad i form av en stor pump. Sittmöj-ligheter finns med utblick både över ån och torget. Den storskaliga entrén från gatan och platsens samt omgivningens öppna yta gör att platsen saknar rumskänsla.
Köping
är både avgränsat och integre-rat med omgivningen. Hälften av ytan omringas av en låg mur med buskar på/bakom och andra hälften är öppen mot intilliggan-de gata. Detta gör att fickparken har storskaliga entréer och flyter ut i omgivningen, vilket medför att fickparken känns större än vad den faktiskt är. I mitten av torget finns en fontän. Längs med den låga muren finns det bänkar och belysning. Buskar och buskträd är den grönska som förekommer på platsen. Markbeläggningen är as-falt med inslag av gatsten.
-¥UQY¥JVWRUJHW
Järnvägstorget ligger i anslutning till järnvägsstationen, det är bara en gata som skiljer dem åt. Det finns även bostäder i närheten på ena sidan av området. Järnvägstorget är placerad i en större park och ut-görs av en rondell som har en asfalterad gångväg kring sig. I mitten av rondellen finns en liten plantering som sedan omgivs av gräsyta.
Från det ena hållet utgör stationshuset en tydlig fond till järnväg-storget, och det är tydligt att torget är placerat utifrån detta. Själva parken omges av stora lindar och detta medför att järnvägstorget blir väldigt liten i förhållande till den större parken. Den asfalterade gångvägen och bänkarna skapar en avgränsning till den omgivande parken, men det saknas en rumskänsla.
'LVNXVVLRQ.·SLQJVƛLFNSDUNHU
Det som alla tre platserna har gemensamt är att de trots sina avgrän-sningar upplevs vara i väldigt stor skala och sakna rumskänsla till viss del. För Karlsdals torg handlar det om att fickparken i sig är en stor plats, speciellt i förhållande till de övriga inventerade fickparkerna.
Platsen är sedan helt öppen mot intilliggande gata vilket gör att dess avgränsning och därmed rumskänsla blir flytande. Vågtorget känns som en väldigt tom plats, vilket kan ha och göra med dess långa djup
och att bänkarna är placerade allra längs bort som om de har trängts undan, och bidrar tillsammans med att endast markbeläggningen avgränsar fickparken att platsen upplevs stor och tom. Vågtorget har också en väldigt öppen och bred entré som bidrar till avsaknad rumskänsla. För Järnvägstorgets del handlar det om att platsen är placerad i en större park som har väldigt höga träd kring sig och att Järnvägstorget har en obetydlig avgränsning i förhållande till den.
Detta medför att Järnvägstorget upplevs väldigt liten och saknar känsla för rum när den flyter in så pass mycket i den större parken.
Samtliga platsers läge är relativt utsatta för trafik, både biltrafik och tågtrafik, och därför upplevs platserna främst vara föremål för att titta på, och då delvis med tanke på deras historia. Det är endast Karlsdals torg som har ett vattenelement som kan distrahera ljudet från trafiken, men den ligger avsides som slutet på en gågata och frå-gan är hur många som använder platsen med tank på dess placering.
Köping kommun associerar fickparker med prydnad och mycket in-nehåll. Även om de inventerade platserna har någon form av pryd-nadselement så upplevs de bristfälliga på innehåll och prydnad. Dock så har Köping kommun gemensamma mål för samtliga inventerade platser som handlar om att utveckla/förstärka/prioritera prydnads-värdet (Köping kommun, 2010).
*UHHQDFUH3DUN
Denna “vest pocket park” anlades 1971 av Greenacre foundation och bygger på samma modell som sin “systerpark” Paley Park (PPS, Greenacre Park). Det finns många likheter mellan dessa två; hur de samspelar med sin omgivning, vattenfallet som ett blickfång och de mobila möblerna. Greenacre Park skiljer sig dock genom att använ-da olika nivåskillnader och “terrasser”, och skapar därigenom fler rumsligheter (The Cultural Landscape Foundation1, 2011). Parken har även en blomrabatt intill vattenfallet, som inte Paley park har, samt sittbänkar i sten längs sidorna av parken.
3DOH\3DUN
Paley Park brukar benämnas som en “vest pocket park”, och är belä-gen i Midtown på Manhattan. Parken stod klar 1967, och är känd som en av de minsta fungerande urbana parker. Parken är ett ex-empel på en lyckad och mycket omtyckt privatägd park, och finns med på PPS,3URMHFWIRU3XEOLF6SDFHV, lista för världens bästa parker (PPS, Paley Park). Parken är belägen mellan 3 byggnader och är ca en halvmeter upphöjd från trottoaren. Entrén består av breda, låga trappsteg som leder upp till parken samt ett järnstaket som avgrän-sar platsen och som stängs på kvällen. Vid den bakre väggen finns ett vattenfall som fungerar som ett dramatiskt blickfång för förbi-passerande och som pågrund av dess höga ljud stänger ute trafik-buller ur parken (PPS, Paley Park). Väggarna på sidorna av parken är täckta av murgröna. 17 stycken träd är placerade i parken, där 5 stycken är placerade utanför vid trottoaren, vilket gör att parken be-blandar sig med stadsrummet utanför och bjuder in till besök (The Cultural Landscape Foundation2, 2011).
-RWTMVEXMSRÁGOTEVOIVM2I[=SVO
En trädrad i trottoaren marknadsför parken för förbipasserade.
Dramatiskt vattenfall som blickfång
*UHHOH\6TXDUH3DUN
Parken är belägen i korsningen av Broadway och 6th Avenue vid Koreatown/Midtown på Manhattan, och har formen som en trian-gel. Parken fick ett rejält lyft när den renoverades 1999 av 34th Street Partnership, som underhåller parken än idag (34th Street Partner-ship, Public Space). Parkens namn kommer från den kända tidnings-förläggaren Horace Greeley, som arbetade för tidningen New York Tribune, och han står även som staty mitt i parken. I anslutning till parken finns en kiosk och offentlig toaletter med väldigt hög standard. Parken erbjuder flyttbara stolar och bord bland blomster-rabatter och träd som
skuggar på sommaren.
Buskage tillsammans med träd skärmar av parken mot
Buskage tillsammans med träd skärmar av parken mot