Fickparker: Gröna möjligheter i den täta staden

FICKPARKER

Gröna möjligheter i den täta staden

Elin Eriksson & Sofia Karlsson Kandidatarbete 15 hp

Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona 2012-08-18

Sammanfattning

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grön- struktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utveck- las för rekreation och grönska, och denna motsättning ”tätt” kontra

”grönt” är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering.

Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtät- ning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet. Frågan är vilka gröna kvaliteter fickparken kan bidra med i strävan efter en tät och hållbar stad, och hur den då ska utformas samt placeras för att dessa kvaliteter ska komma fram på bästa möjliga sätt.

Fickparkens läge har en väsentlig betydelse för dess tillgänglighet.

Det är i de mest intensiva stadsmiljöerna som människor rör sig som mest, och det är i denna miljö som fickparken har störst möjlighet att effektivt tillföra stadslivet ett värde med tanke på dess funktion

den främsta betydelsen, snarare än kvantitet, kan fickparken anpas- sas till ytmässigt begränsade stadsrum och ändå uppfylla sitt syfte.

Därmed är det av stor vikt att parkens innehåll är väl genomarbetat med grönska och prydnadselement så som blomsterplanteringar.

Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan fickpark som grönt kon- cept tillgodose hållbarhetsaspekterna ekonomi, hälsa, attraktivitet, livskvalitet och klimat, som tar sin utgångspunkt från de tre kat- egorierna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, i olika hög grad. Det är främst de attraktiva värdena i en stad som fickparken kan tillgodose med tanke på dess estetiska utformning. Men de at- traktiva värdena hänger starkt samman med de ekonomiska då en attraktiv stad främjar ekonomin, vilket gör att även denna aspekt tillgodoses väl av en fickpark.

Fickparkens karaktär och egenskaper samt dess värde i en hållbar utveckling framkom genom litteratur samt metodkombination av inventeringar och intervjuer. Utifrån detta formulerades gestalt- ningsprinciper för fickparker som, avslutningsvis i arbetet, prövas genom förslag på fickpark i Uppsala respektive Lund.

Förord

Detta är ett kandidatarbete som omfattar 15 högskolepoäng och är skrivet vid Blekinge Tekniska Högskola våren 2012. Vi vill tacka Boje Hultman för handledning genom arbetets gång. Detta arbete hade dock inte gått att genomföra utan stöd från våra underbara pojkvänner Billy och Olof. Tack!

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund . . . .1

Problemformulering . . . .2

Syfte och Frågeställningar . . . .2

Avgränsning . . . .3

Saklig . . . 3

*HRJUDƛLVN . . . 3

Arbetets upplägg . . . .4

Grönska i staden 5 Grönska och historiska stilideal . . . .5

Grönska och den täta staden . . . .6

Integrering av grönska i den täta staden . . . .9

Behov av parker och gröna områden . . . 10

Sammanfattande diskussion . . . 12

Metod 13

Inventering av fickparker . . . . 14

Syfte . . . 14

Urval . . . 14

7LOOY¥JDJ¦QJVV¥WW . . . 15

,QYHQWHULQJVIU¦JRU . . . 15

6YDJKHWHURFKVW\UNRU . . . 16

Intervjuer . . . . 17

Syfte . . . 17

8UYDORFKWLOOY¥JDJ¦QJVV¥WW . . . 17

Intervjufrågor . . . 17

6YDJKHWHURFKVW\UNRU . . . 18

Litteratur . . . . 19

Urval . . . 19

Källkritik . . . 19

Begrepp och teoretiska utgångspunkter 21 Begreppsförklaringar och förhållningssätt . . . 21

.RQFHSWXHOOJU·QVWUXNWXU . . . 21

*U·QVND . . . 22

Gröna koncept . . . 22

Tillgänglighet . . . . 22

+¦OOEDUVWDGVE\JJQDGRFKXWYHFNOLQJ . . . 23

Grönstrukturens betydelse ur ett hållbarhetsperspektiv . . . . . 23

Grönskans tillgänglighet . . . 25

Hållbarhet och tillgänglighet - betydelse för arbetet . . . 26

Fickparker 27 Introducering till konceptet . . . 27

Fickparker i Sverige . . . . 28

Enköping . . . 28

(VNLOVWXQD . . . . 32

Köping . . . 35

Inspiration fickparker i New York . . . . 37

Diskussion inventerade fickparker . . . . 39

Fickparkens karaktär och värde 41 Karaktären i en tät stadsmiljö . . . 41

Läge och tillgänglighet . . . . 41

Storlek . . . 42

Utformning och innehåll . . . 43

Gestaltningsprinciper . . . . 44

Fickparkens gröna värden i en hållbar stadsbyggnad . . . . 45

Ekonomi . . . . 45

+¥OVD . . . . 45

/LYVNYDOLWHW . . . 45

Attraktivitet . . . . 45

Klimat . . . 45

6OXWVDWVHU . . . 46

Förslag för fickparker 47 Geografisk avgränsning utifrån tillgänglighet . . . 47

Dokument . . . 48

Möjliga ytor . . . 48

8SSVDOD . . . 49

/XQG. . . 50

Fickpark i Uppsala 51 Platsbeskrivning . . . . 52

Koncept . . . 52

Illustrationsplan . . . 54

Sektioner . . . . 55

Perspektiv . . . 56

Fickpark i Lund 57 Platsbeskrivning . . . . 58

Koncept . . . 58

Illustrationsplan . . . 60

Sektioner . . . . 61

Perspektiv . . . 62

Slutdiskussion 63 Referenser 65 Bilagor 69 Intervjuer . . . . 69

7RPDV/LQGYDOOVWDGVWU¥GJ¦UGVP¥VWDUH(QN·SLQJNRPPXQ . . . 69

&HFLOLD.QXWVVRQWU¥GJ¦UGVP¥VWDUH(VNLOVWXQDNRPPXQ . . . 71

Inventeringar . . . 73

New York . . . 73

Enköping . . . 75

(VNLOVWXQD . . . . 78

Köping . . . 80

Inledning

Bakgrund

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå håll- barhet. Stadsidealet handlar om den täta, effektiva, funktionsblan- dade staden. Enligt Alexander Ståhle (2009) handlar inte frågan OM städer ska förtätas, utan HUR. Fler och fler väljer att bosätta sig i staden, där de ökade möjligheterna för konsumtion är en stor at- traktionskraft. Det är det urbana livet som lockar. Detta betyder att priserna på bostäder kommer öka ju mer centralt beläget bosättnin- gen är. Markvärdena kommer stiga i centrum, vilket ökar incita- menten att exploatera dessa ytor maximalt eftersom det genererar högre vinster för fastighetsägarna. Ett annat motiv till varför städer förtätas grundar sig i en ekonomisk förklaring. I en stads centrala delar är tillgängligheten som störst, vilket gör att företag inom kul- tur- it och tjänsteindustrin kommer konkurrera om dessa attraktiva lägen. Detta gör att markpriserna kommer drivas upp i centrum.

Förtätning sker redan världen över, dock på olika sätt. Men ett ge-

mensamt problem världen över är den konflikt som uppstår mellan grönytor och bebyggelse vid förtätning, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska.

Att det finns gröna element i staden är en självklarhet (Jansson, 2012). Grönska ger många viktiga värden till staden och dess in- vånare, och dessa värden är viktiga att ta vara på. Men att förtäta en stad behöver inte innebära en försämring av de gröna inslagen i staden. Att det blir mindre grönyta/person kan inte direkt kop- plas till hur människan upplever sig ha tillgång till grönska (Ståhle, 2005). Stora gröna områden ger självklart värden till staden som inte är ersättbara, men små gröna ytor kan också ge höga värden.

Det brukar även argumenteras för att det är en positiv egenskap om det finns varierade parkmiljöer i en stad.

Malmö stad är en inspirationskälla till hur gröna stadsrum kan skapas samtidigt som staden växer inåt. Malmö stad har till deras nya översiktsplan, ÖP2012 (planförslaget ska ställas ut hösten/

vintern 2012/2013), arbetat fram olika strateriger (0DOP·VWDG1\

·YHUVLNWVSODQ ƛ·U 0DOP·  VDPU¦GVXQGHUODJ). En av dessa strategier benämns “Strategier för en grönare stad” och utgår från att det är av stor vikt att staden både är tät och grön för en långsiktigt hållbar utveckling, och att det även har betydelse för stadens attraktivitet (0DOP·VWDG). I strategin för en grönare stad presenteras det hur grönska kan integreras i den täta staden, och att grönskan des- sutom måste få ta plats på fler sätt än vad den gör idag för att det ska vara möjligt att bygga både tätt och grönt. Det handlar om att både förtäta med grönska och att utveckla befintliga grönytor.

Grönska ger viktiga värden för människan i staden och den måste få finnas. Frågan är hur grönstrukturen kan anpassas till idealet om den täta staden, vilka lösningar som ger grönskans värde men sam- tidigt tillåter en hög exploatering. Förtätning som strategi vid stad- sutveckling innebär ett hot mot de gröna områdena i staden efter- som flera av dessa är potentiella ytor för ny bebyggelse. Det skapas ofta motsättningar mellan ”tätt” och ”grönt” vid förtätning, och detta är ett problem eftersom både en tät stad respektive en grön stad in- nebär en hållbar utveckling. För att kunna skapa en stad som både är tät och grön, som är viktigt för att skapa en hållbar stad, krävs att man ser lösningar istället för problemen.

Syftet med detta arbete är att visa på hur grönska kan integreras i den täta stadsmiljön, dvs. vilka lösningar som finns för att skapa en hållbar stad som både är tät och grön, och som tillgodoser män- niskans behov av grönska i staden. Genom en fördjupning inom ett av dessa områden ska arbetet visa mer ingående hur en typ av grönt koncept kan användas i en befintlig tät stadsstruktur för att bidra till en hållbar utveckling, och hur detta kan se ut.

För att uppnå syftet har vi följande frågeställningar:

Ѩ Vilka lösningar finns det för att integrera grönska i en tät stad?

De två följande berör fickparken som alternativ till att införa grön- ska i en tät stadsmiljö:

Ѩ Vad har fickparken som koncept för kvaliteter, och vad har den för betydelse i en hållbar utveckling?

Problemformulering

Syfte och Frågeställningar

Ѩ Var i staden ska fickparker placeras, och hur ska den utformas för att uppfylla sitt syfte på bästa möjliga sätt?

När vi närmare började undersöka fickparker fick vi klart för oss att det inte finns någon allmängiltig förklaring vad en fickpark är eller hur dessa ser ut. Därför berör våra frågeställningar även:

Ѩ Vilka generella gestaltningsprinciper kan ställas upp för fick- parker?

Vi kommer övergripande att behandla olika gröna möjligheter som går att anpassa i en tät stadsstruktur. För att arbetet inte ska bli allt- för omfattande har vi valt att fördjupa oss i fickparker. Detta gör att vi får ett fokus i arbetet som bidrar till att vi kan gå djupare in i fick- parkens möjligheter. Vi har även en tidsram som vi måste förhålla oss till, som också har fått påverka arbetets omfattning.

De geografiska avgränsningar som förekommer i arbetet berör valet av städer att genomföra inventeringar samt förslag i. Hur avgrän- sningen för inventeringen av fickparker har gjorts tas upp i metod- kapitlet under ,QYHQWHULQJDYƛLFNSDNHU. Den sista delen i arbetet be- handlar de två förslagen på fickparker i Uppsala och Lund. Genom förslagen prövar vi de gestaltningsprinciper som är en del av ar- betets resultat. Dessa gestaltningsprinciper hade likväl kunnat prö- vas i ett förslag som i fler förslag än två. Anledningen till att just två fickparker gestaltas är att möjliggöra för individuella delar i arbetet.

Förslagen är således enskilt utformade och båda visar på hur fick- parker kan utformas med hänsyn till gestaltningsprinciperna.

Eftersom fickparker är en strategi för att införa grönska i täta stad- smiljöer, som tätt hänger samman med hållbar stadsutveckling, måste förslagen vara förankrade i städer som arbetar med hållbar- het och då även förtätning. Hållbarhet är något som präglar många städers utveckling i Sverige idag, och det är svårt att hitta någon stad som inte är inriktad på hållbar utveckling. Därför finns det många alternativa städer att jobba utifrån med tanke på den hållbara stadsutvecklingen. För att kunna begränsa vårt urval tog vi hjälp av Boverkets rapport +¦OOEDUVWDGVXWYHFNOLQJH[HPSHOIU¦QIHPNRPPX

ner (Boverket, 2004) som är framtaget i samband med ett uppdrag som bl.a. berörde hållbar utveckling, där en strategi för detta skulle utarbetas.

De fem kommuner som rapporten behandlar är Lund, Eksjö, Eskils- tuna, Uppsala samt Umeå och “KDUYDOWVXWƛ·UDWWVSHJODYDULDWLRQHQ

RFK P¦QJIDOGHQ KRV GH VYHQVND NRPPXQHUQD”. Underlaget till rap- porten utgörs av översiktsplaner och fördjupningar av dessa, både dokument som är antagna och som fortfarande är samrådshandlin- gar. Dessa kommuner blev vårt första urval, och sedan skulle vi välja två av kommunerna. Alla de fem kommunerna behandlar hållbar utveckling och ett bostadsbyggande som förespråkar förtätning, så därför fick det slutliga urvalet påverkas av deras tillgänglighet för hur nära till hands de ligger. Detta eftersom inventeringar och åter- kommande besök behöver göras och vi har en begränsad tidsram att förhålla oss till. De två städer som slutligen valdes blev Uppsala samt Lund.

Innan förslagen kunde arbetas fram var vi tvugna att inventera möj- liga ytor för fickpaker i Uppsala och Lund för att kunna välja en lämlig plats för en fickpark. Hur denna avgränsning för inventering togs fram presenteras i kapitlet )·UVODJƛ·UƛLFNSDUNHU.

Avgränsning

Saklig

Geografisk

Detta arbete kan förstås som tre övergripande delar. Den första delen kommer förklara grönstrukturens förhållande till en hållbar utveckling och den täta staden, och vad tillgänglighet har för be- tydelse för grönskan. I den andra delen reder vi ut konceptet fick- parker genom de inventeringar och intervjuer samt litteraturstudier vi gjort inom ämnet. Vi kommer även se vad fickparker kan ge för värden till en hållbar utveckling, och vad fickparker kan bidra med för kvaliteter till idén om den täta staden. Utifrån detta kommer ett antal gestaltningsprinciper för fickparker utformas. Den tredje och sista delen i arbetet kommer handla om att pröva dessa gestaltning- sprinciper genom att göra ett förslag för en fickpark på en lämplig yta i Uppsala respektive Lund.

Grönska och en hållbar stadsbyggnad

Fickparken och dess kvaliteter

Förslag för fickparker i Uppsala och Lund

1 2 3

Arbetets upplägg

Fickpark, Fridegårdsparken.

Källa: Enköping kommun.

Fickpark, Paley Park.

Grönska i staden

Hur grönskan har planerats har förändrats under tidens gång. Olika stilideal har haft sitt förhållningssätt till grönska. Under 1800-talets första hälft var offentlig grönska inte vanligt förekommande. De öppna platser som fanns i staden var begränsade och dessa användes främst till de mest nödvändiga funktioner såsom torg och marknad- splatser. Istället var det de privata tomterna eller gårdarna som stod för grönskan i staden. Från mitten av 1800-talet blev parken ett allt vanligare element i städerna, med Paris som föregångare. De första parkerna planerades för överklassen där de främst förekom i anslut- ning till slotten, men samtidigt växte även synen på grönskan som sociala och hygieniska hjälpmedel. Detta grundar sig i den koler- avåg som drabbade Europa, där städerna skulle ”saneras”. Städerna genomgick stora förändringar för att föra in ljus, luft och vatten, och grönskan spelade sin roll i breda avenyer och offentliga parker.

Även fast Sverige inte var riktigt lika drabbat av koleravågen som t.ex. Frankrike var, så har ändå dessa stildrag tillämpats fullt ut i svenska städer. T.ex. Lindhagens idealplaner var baserade på des-

Grönska i staden

Grönska och historiska stilideal

sa ideal. De gröna inslagen som idealplanen innehöll har fått stor genomslagkraft med t.ex. de breda gröna stråken som planerades i brandförebyggande syfte (Tallhage Lönn, 1994).

Under början av 1900-talet blomstrade egnahemsrörelsen i Sverige.

Ideologierna som stod bakom denna bostads- och levnadsskick kom från England, och främst brukar nämnas Ebenezer Howards idé om trädgårdsstaden. Idén gick, lite förenklat, ut på att locka männis- kor att bosätta sig i ”trädgårdsstäder” som låg utanför staden, för att minska på trängseln i storstäderna . Detta skulle ge möjlighet till utglesning och mer grönska i städerna. Detta koncept växte fram ur ett socialpolitiskt behov, då det behövdes hitta sätt att hantera stadsutvecklingens problem med zonering, hygien, infrastrukturen etc. Howards idé kom aldrig att genomföras, men idén kom ändå att påverka (Lundgren Alm, 2001).

kilarna var sparad vegetation som främst skulle fylla rekreativa och biologiska kvaliteter. Det var ur dessa tankar om en regional planer- ing som synsättet på grönstrukturen som ett översiktligt och enhet- ligt element i stadsbyggnaden kom att utvecklas.

Dessa exempel är endast ett axplock av olika stadsbyggnadskon- cepts förhållande till grönska. Men det visar ändå att samhällets förutsättningar påverkat hur grönstrukturen har hanterats. Frågan är vad för samhällsförändringar som styrt vad det finns det för stads- byggnadsideal idag, och hur det i sin tur förhåller sig till grönstruk- turen.

Den täta staden som stadsbyggnadskoncept har sitt ursprung i dis- kussionen kring den hållbara stadsbyggnaden. Det som startade denna trend var enligt Rådberg (2003) EU-rapporten The Green Paper on the Urban Environment, utgiven 1990, som framförde att sustainability var lika med stadsmässighet. Ett enkelt budskap som har legat som grund för en ny stadsbyggnadsstrategi. För att åstad- komma en hållbar stad var det alltså att bygga ”stadsmässigt” som var lösningen. Denna strategi grundar sig i viljan att minska transporter och resande, där en tät stad skulle kunna ge kortare avstånd mellan arbetsplatsen och bostaden, vilket i sin tur skulle generera minskad energiförbrukning och utsläpp. Rapporten framför att en högexp- loaterad och kompakt stad även skulle generera ett intensivare stad- sliv, vilket i sin tur skulle kunna öka en stads attraktivitet.

Denna idé, som framfördes på 90-talet, har enligt Rådberg legat som grund för den stadsbyggnadsstrategi som idag tillämpas i mån-

Bildkälla: http://greenbelt.ca/news/

economy/high-five-copenhagen-

Runt 1920-talet började teorier om regional planering utvecklas. I London planerades den nya bebyg- gelsen i såkallade New Towns, eller på svenska grannskapsenheter, som var jämnt utspridda runt stadskär- nan med gröna bälten emellan. Det tydligaste nordiska exemplet på dessa regionala planer är Köpen- hamns fingerplan. Den lanserades 1947 med slagkraftiga budskap om stadsutvecklingen och dess förhål- lande till grönska, där sammanhän- gande gröna kilar skulle nå stadens centrala delar genom ”fingrarna”

(Tallhage Lönn, 1994). De gröna

Grönska och den täta staden

ga storstäder. Enligt Lundgren Alm m.fl. (2004), växer det fram ett stadsbyggnadsideal hos Stadsbyggnadsrådet och forskare vid univer- sitet och högskolor. Idealet grundar sig på idén om den täta staden, där ledord som exempel effektivt markutnyttjande, funktionsin- tegrering och minskande persontransporter är vanligt förekom- mande.

Denna stadsbyggnadsstrategi har enligt Rådberg vissa attribut som förekommer hos flera europeiska storstäder, framförallt i Stock- holm. Innerstaden är förebilden, med en hög täthet och funktion- sintegrering. Förtätning av stadsbyggnaden sker genom att bygga staden ”inåt”, och en utbredning av staden ska hindras (Rådberg, 2003). Men vad som faktiskt är en hållbar stadsbyggnad råder det delade meningar om, och ifall den täta staden faktiskt ger miljömäs- siga fördelar (Lundgren Alm, 2001). Rådberg (2003) har i sin artikel +¦OOEDUVWDGNRPSDNWHOOHUJU·Q ställt sig kritisk till ”The Compact City” som strategi, då det inte finns några belägg för att denna skulle vara mer miljömässigt hållbar. Det finns enligt Rådberg inget klart samband mellan befolkningstäthet och bensinkonsumtion, som var det grundläggande motivet till Compact City-strategin när rap- porten kom ut 1990.

En förtätning av städerna behöver inte vara beroende av rådande stadsideal. Ståhle (2005) beskriver i sin avhandling Mer park i tätare VWDG andra drivkrafter till varför städer växer sig tätare. Ståhle refer- erar till nationalekonom Åke Andersson, som menar att stadskär- nan på grund av sin täthet ökar efterfrågan på kontors och bostadsy- ta, vilket kommer öka markpriserna och även markkonkurrensen i centrum. I centrum är det även närmare och högre tillgänglighet till t.ex. service, kultur, arbete etc. Detta är attraktivt då de nya urbana livsstilarna lockar. Dock kan inte städer växa sig för täta, då de inte längre kan klassificeras som attraktiva. När städer blir för täta och

oattraktiva kommer de som har råd att flytta ut till förorterna, vilket i slutändan kommer leda till segregation.

Gunilla Lindholm (2003) talar i sin artikel 9LVHULQWHVWDGHQƛ·UEDUD

KXVRFKSDUNHU för att det inte handlar om att bygga varken tätt eller glest. Istället för att fokusera på den kompakta staden bör man fokusera på den intensiva staden. Detta synsätt skulle enligt Lind- holm passa bättre med hur städer fungerar idag. Hon menar att hög kvalitet i staden inte beror på hur husen och torgen ser ut, utan på den verksamhet som finns. Den täta stadens signum är inte nödvän- digtvis högexploaterade ytor, utan att det finns många verksamheter och händelser inom räckhåll. Att förtäta städer genom att bygga på överblivna industritomter skapar inte innerstadens kvaliteter. En högexploaterad yta med enbart bostäder får inte stadslivets känne- tecken - dynamik, mångfald och förändring. Staden är fortfarande en marknadsplats, och för att vara levande behövs både intensiva och lugna miljöer. Lindholm skriver vidare att ”'HQJOHVDJU·QDVWDGHQ¥U

HWWDQQDWP¥UNOLJWEHJUHSS'HWVW·UVWDEHKRYHWDYOXJQRFKDYVNLOGKHWL

WLOOH[HPSHOSDUNHUHOOHUYLGIRQW¥QHUXSSVW¦ULRPHGHOEDUQ¥UKHWDYGHW

W¥WDRFKLQWHQVLYDŮ (Lindholm, 2003, s5).

Motsättningen ”tätt” kontra ”grönt” är en fråga som har karaktäriser- at dagens stadsplanering enligt Ståhle (2005). Att förtäta staden kan ske genom att exploatera gröna ytor, och enligt forskning har den obebyggda marken mellan 1970 och 1996 minskat från 44% till 37%, och där ingår parkmarken, som enligt rapporter minskat (Lövrie, 2003). Men förtätning behöver inte enbart betyda ett anspråksta- gande av gröna ytor, utan förtätning syftar även till integration av funktioner eller markanvändning (Lundgren Alm m.fl., 2004). Dock sker förtätning oftast genom nybyggnation på gröna ytor, med hän- visning till att svenska städer är glesa och gröna i jämförelse till städer i Europa. De gröna ytor som exploateras är de som bedöms

ha låg kvalitet. Denna konflikt mellan förtätning och bevarande av grönska har skapat spänningar mellan de som argumenterar för förtätning (oftast företrädare för kunskaper om transporteffektiv- itet) och de som värnar om grönstrukturens mångfunktionella be- tydelse (Lundgren Alm m.fl., 2004). Det går också att se det som en konflikt mellan två stadsbyggnadsideal, den täta staden respektive den ekologiska staden (Lundgren Alm, 2001). Denna polarisering mellan de två stadsbyggnadsmodellerna har berott på 1990-talets fokusering på hållbar stadsutveckling.

Boverket tog 1994 fram rapporten Stadens parker och natur (Tall- hage Lönn, 1994) där de har beskrivit grönskans mångfunktionella betydelse genom att tilldela grönskan 7 funktioner. Dessa är :

5HNUHDWLRQYDUGDJVIULWLGRFKK¥OVD

Parker och naturområden ska ge möjlighet för både rekreation i vard- agen och för helgutflykter. Den bostadsnära vardagsrekreationen är viktig för människors hälsa och välmående.

'HQELRORJLVNDP¦QJIDOGHQ

Stadens parker och natur kan bli värdefulla miljöer för växter och djur, och detta behöver tas hänsyn till för att bevara den biologiska mångfalden.

6WDGHQVJHVWDOWQLQJ

Som stadsbyggnadselement har parker och naturområden stor bety- delse, där de ger karaktär och identitet åt staden tillsammans med den övriga bebyggelsen. Stadens grönska kan fungera som landmärken i staden och hjälper människor att orientera sig via grönskan.

.XOWXUHOOLGHQWLWHW

Park- och naturmiljön rymmer en bit av städernas kulturhistoria.

Olika stilideal har återspeglats i grönstrukturens utformning och dessa är viktiga för att förstå stadens historia i sitt hela sammanhang.

Parken är även en av våra viktigaste offentliga mötesplatser.

6WDGHQVK¥OVD

Grönska i staden har betydelse för stadens klimat och luftmiljö, då det finns tydliga kopplingar mellan luftmiljö och tillgång på grönska.

Runt parker är i regel oftast lufttemperaturen lägre än omgivande gator och kvarter, och grönska i staden kan förbättra vindförhål- landena genom att agera vinddämpande.

%LRORJLVNNRPPXQDOWHNQLN

Stadens tekniska infrastruktur kommer i framtiden få ett tydligare samband, då grönytor kommer utnyttjas för rening av dagvatten.

Detta ger mindre belastning på reningsverken och på vattendrag.

Dessa slags värden som har tillskrivits grönskan används främst inom den gröna sektorn för ett försvarande av gröna ytor gentemot andra slags markanvändningar (Bellander, 2005). Men i ett arbete mot att förtäta städer och att uppnå blandstadsidealet måste gröns- kan hanteras på nytt sätt som inte innebär enbart en försvarsställn- ing. Som Gunilla Bellander skriver i skriften %ODQGVWDGHQ;

ŭ7UDQVSRUWHUQD KDU VNDSDW VWDGVODQGVNDSHW 7UDƛLNXWYHFNOLQJHQ ¥U VDP

PDQVYHWVDG PHG JU·QRPU¦GHQDV XWYHFNOLQJ *U·QVWUXNWXUHQV NYDOLWHW

K¥QJHU L VLQ WXU VDPPDQ PHG EHE\JJHOVHQ RFK ROLND SULRULWHULQJDU DY

GHWJU·QD'HW¥UYLNWLJWDWWNDQDOLVHUDQ\Dƛ·UXWV¥WWQLQJDURFKƛ·UQ\D

IU¦JHVW¥OOQLQJDUQD NULQJ VWDGVE\JGHQV W¥WKHW WUDƛLN RFK JU·QVWUXNWXU

8WEXGHWRFKHIWHUIU¦JDQDYIUDPNRPOLJKHWRFKU·UOLJKHWE·UG¥Uƛ·UV·ND

ƛ·U¥QGUDVWLOODWWJ¥OODWLOOJ¥QJOLJKHWYLONHWXQGHUVW·GMHUXYHFNOLQJHQDY

EODQGVWDGVPLOM·HU.” (Bellander, 2005, s51)

Malmö stad har jobbat aktivt med grönplaneringen. Malmö beskriv- er sig själva som ”parkernas stad” och har tagit fram ett dokument som handlar om strategier för en attraktiv och hållbar stad inför arbetet med deras översiktsplan 2012 (Malmö stad, 2011). I doku- mentet beskrivs bland annat strategier för att integrera mer grönska i stadsmiljön. Förutom fickparker beskrivs nedanstående koncept som passande för täta stadsmiljöer:

2PYDQGOLQJDYPDUNSDUNHULQJDUVRPXWQ\WWMDVY¥OGLJWO¦JW

Genom att lågt utnyttjade markparkeringar omvandlas till gröna ytor så blir markutnyttjandet mer effektivt samtidigt som grönskan främjas i staden. Grönskan får således ta plats på ytor som i första hand inte används i så stor grad, och ytor som har en hög använd- ning behöver inte gå förlorade till förmån för grönskan.

0HUWU¥GSODQWHULQJDULJDWXUXP

Genom att plantera träd i gaturum tas väldigt små ytor i anspråk för att förhöja grönskan i staden. Trädplanteringar innebär att del av trottoar eller gata utnyttjas till grönska, vilket innebär att den be- fintliga markanvändningen i stort inte påverkas. Träden bidrar till ett bättre stadsklimat och en mer attraktiv stadsmiljö.

*U·QDWDN

Tak är vanligtvis en hård yta där nederbörden måste avledas till ig- enomsläpplig mark. Genom att anlägga gröna tak, som bygger på växtlighet, så blir en i vanligt fall hård yta mjuk, och kan därför sam- la upp nederbörden. Gröna tak kompenserar således för den yta som tas i anspråk och blir hårdgjord, samt avlastar dagvattensystemet,

Integrering av grönska i den täta staden och speciellt då vid kraftig nederbörd. Eftersom tak inte har så stora användningsområden innebär gröna tak att ytor tas i anspråk som i många fall annars skulle gå förlorade, och därför är gröna tak väldigt yteffektivt.

Trädplantering i gaturum. Bildkälla: Malmö stad, 2011 T

T T T T T T T T T T T T

T dddddddddddddddd lllllllllllllllll iii i BBBBBBBildldldldllldlldldldkddkkkkkkk lllllllllll MMM llll ddddddddddddd 22011

Gröna tak. Bildkälla: http://m-teknik.idg.se/2.8229/1.254895/

grona-tak-fangar-co2

*U·QDIDVDGHU

Gröna fasader innebär att vertikala ytor i stadsmiljön utnyttjas ge- nom växtlighet, och är precis som gröna tak yteffektivt då det tar i anspråk ytor som annars inte används, och dessutom tar de en mini- mal plats på de horisontella ytorna. Genom att grönska får ta plats på fasaden isolerar den byggnaden och bidrar till att inomhusklima- tet inte blir lika varmt på sommaren och inte lika kallt på vintern.

Förutom att gröna fasader på detta sätt drar ned energikostnaderna så ger gröna fasader ett bättre stadsklimat.

7LOO¥PSQLQJDYJU·Q\WHIDNWRUQ

Grönytefaktorn används för att se hur stor kompensation som kan ske för den ianspråktagna marken som har hårdgjorts (Boverket, 2010). Alla de gröna ytor som kan kompensera den förlorade ge- nomsläppliga marken får poäng med utgångspunkt i deras karaktär.

Bildkälla: http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Oktober-2011/Innehall/

Ovriga-artiklar/Gron-gatufasad-ger-tystare-innergard/

Exempel på grönytor som poängsätts är gröna fasader, gröna tak och växtbäddar. Grönytefaktorn syftar bl.a. till att öka den biologis- ka mångfalden och inverka på exploatörer för att de ska minimera hårdgjorda ytor.

Stadens parker och gröna områden uppfyller olika funktioner som gör att människans olika behov av rekreation kan tillgodoses. Vid integrering av grönska i täta stadsmiljöer handlar det inte bara om att hitta lösningar som passar staden, utan det handlar även om vilka lösningar som kan tillgodose människans behov av gröna områden.

Den lösning angående integrering av grönska i täta stadsmiljöer som arbetet slutligen behandlar har således fått vara beroende av de olika behov som människan har av gröna områden i staden.

Patrik Grahn visar i sitt arbete ”Människans behov av parker, gröns-

Bildkälla: http://www.ecoeffect.se/nyckeltal.pdf

Behov av parker och gröna områden

ka och rekreation. Om uppbyggnaden av en teori och modell att an- vända vid fysisk planering.” hur olika människor har skilda behov av parker, grönska och rekreation (Grahn, 1985). Barn behöver till ex- empel yta för lek, och motionärer behöver gröna stråk att promen- era och springa igenom. De äldre har ett behov av lugnare miljöer att vistas i. Människornas olika behov som uppstår är beroende av vilket tillstånd som man strävar efter att uppnå. Behoven kan även skilja sig åt under året. Exempelvis så söker sig barnen till kuperad terräng på vintern för att åka pulka, medan de på sommaren vill ha en plan yta att spela fotboll på. Olika parker och gröna områden kan på så sätt tillgodose olika behov under året.

Upplevelser i det privata samt det offentliga frirummet kompletterar varandra, och det ena kan inte ersätta det andra. Därför är både den rekreation som skapas i den enskilda privata sfären minst lika vik- tig som rekreationen i den offentliga sfären. Mellan dessa två finns även gruppens privata sfär som inte sällan negligeras då dess grän- ser ofta är otydliga och behandlas som offentlig mark. I den privata sfären ska människan själv få ha frihet att bestämma över sitt frirum, och vistelsen i det ska vara kravlöst. Den offentliga sfären har Grahn delat in i åtta olika parker och gröna områden för rekreation, en indelning efter vilka av människans behov de kan tillgodose. De åtta olika parkerna och gröna områdena är; Grannskapsparken, stads- delsparken, stadsområdesparken, stadsskogar, stadsträdgården, grö- na skyddszoner och grönstråk för promenader och/eller cykeltrafik.

Grannskapsparken, stadsdelsparken och stadsområdesparken har de fyra funktionerna passiv rekreation, emotionellt deltagande, aktivt deltagande och kreativt deltagande. De förekommer dock i olika grad då de beroende på parkformen är av huvudsaklig funktion, delfunktion eller eventuell funktion. Grannskapsparken tillgodoser framför allt behovet av passiv rekreation och ska erbjuda såväl lek

som lugn och ro samt gångvägar. Grannskapsparken och dess funk- tioner bör ligga i närheten av bostaden eftersom funktionerna dels är de mest efterfrågade och dels för att avståndet till dem måste vara kort då människor endast vill gå en mindre sträcka för att kunna nå dem. Stadsdelsparken, som har de huvudsakliga funktionerna pas- siv rekreation och emotionellt deltagande, bör även rikta sig mot organiserade gruppers behov i jämförelse med grannskapsparken som främst är till för enskilda brukare. Därför bör stadsdelsparken innehålla både stora och små rum av mer offentlig karaktär respe- ktive intim karaktär för att skapa yta för såväl utrymmeskrävande aktiviteter som avskilda platser.

Det är endast i stadsområdesparken som de samtliga fyra funktion- erna passiv rekreation, emotionellt deltagande, aktivt deltagande och kreativt deltagande syftar till att fungera som huvudsakliga funktioner. Genom att göra parkens innehåll variationsrikt med olika aktiviteter kan den engagera människor i alla åldrar. Kulturella satsningar som t.ex. konserter eller loppmarknader kan ses som en självklarhet i stadsområdesparker. Stadsparken, även kallad central- park, utmärker sig för att dess betydelse är historiskt avgörande för staden eller dess invånare, och lyfts ofta fram som ett turistobjekt.

Stadsskogen ska främst vara natur och endast ett fåtal anläggnin- gar får förekomma, som t.ex. promenadstig, bänkar och bord. Stad- strädgården, som Grahn har valt att kalla det, benäms på tyska som stadtgarten och på engelska som minipark eller vest-pocket park.

Stadsträdgården är en liten park och ligger ofta i närheten av cen- trumfunktioner och arbetsplatser som är av större betydelse. För alla ovanstående nämnda parker och gröna områden är både storlek och avstånd avgörande för hur väl parkerna uppfyller sina funktioner.

Gröna skyddszoner samt grönstråk för promenader och/eller cykel- trafik redovisar Grahn bara i korta drag i förhållande till de övriga

parkerna och gröna områdena. Gröna skyddszoner syftar till att ge skydd mot damm, buller och avgaser. Nära industrier och vägar som är visuellt störande miljöer kan gröna skyddszoner också fungera som skyddsbarriärer. Grönstråk för promenader och/eller cykel- trafik måste ha ett djup som gör att ytan uppfattas som en grönyta.

Ett djup på 20-30 m med grönska anses vara tillräckligt för detta.

Med hjälp av grönstråk går det bl.a. att skilja de större cykellederna från de mindre.

De olika parkerna och gröna områdena som Grahn tar upp visar på grönska som behöver finnas för människans rekreation i staden. Att se på grönska i staden utifrån människans behov är ett sätt att se det på, t.ex. går det även att se på grönskan utifrån ett ekologiskt perspe- ktiv, och varför vi har valt just människans behov beror på att gröna områden i staden som försvinner vid förtätning inte har något till- vägagångssätt för hur de kan ersättas. Exempelvis så kan mark som har hårdgjorts kompenseras genom gröna tak m.m. (tillämpning av grönytefaktorn), men ytor för rekreation kan inte kompenseras på samma sätt. Därför ska grönska kunna integreras i en tät stadsmiljö utifrån vad som kan tillgodose människans behov, då sådana om- råden tenderar att försvinna alternativt bli mindre vid förtätning.

Sammanfattande diskussion

Dagens planering präglas i stor utsträckning av hållbarhetsproblem- atiken. Det finns olika sätt att hantera den, där olika stadsideal har utvecklats som lösningar på problematiken. Ett sätt att hantera strä- van på hållbarhet är att bygga den täta staden, vilket också har varit ett dominerande ideal i kommuner idag. Det är detta ideal som ar- betet tar sin utgångspunkt från. Inte för att det är “det rätta” sättet att hantera hållbarhet, utan för att det är mest sannolikt att vi går mot en framtid där förtätning kommer bli allt vanligare. Förtätning tär på de gröna arealerna enligt statistik, och för att försvara dessa ytor har grönskan tillskrivits vissa hållbara värden. Men i en utveckling som tydligt går mot förtätning så är dessa värden inte bara viktiga för att kunna behålla gröna ytor, utan de är även viktiga för att mo- tivera att införa grönska i nya sammanhang och därmed intensifiera grönskan.

Det är utifrån människans behov av parker, gröna områden och rekreation samt Malmös ”6WUDWHJLHUƛ·UHQJU·QDUHVWDG” som vi har valt att fördjupa oss i fickparker. Fickparker, som Grahn kallar

”Stadsträdgården”, ingår både som ett grönt område som männis- kan är i behov av i staden samtidigt som det är en strategi för att införa grönska i täta stadsmiljöer. Fickparker är den enda strategien för integrering av grönska som går ihop med människans behov av grönska i staden utifrån Grahn. De övriga strategierna går inte att sammanväva med människans behov av gröna områden på det sättet, men självklart är dessa inte på något sätt onödiga utan fyller istället andra väsentliga funktioner.

Metod

För att undersöka och utveckla innebörden av en fickpark kommer vi samla in kunskap genom flera olika sätt, och på så vis få ett mer säkert resultat. Förutom att läsa litteratur kommer vi genomföra inventeringar som kombineras med intervjuer för att få med olika perspektiv på fickparker. Genom att kombinera metoder på detta sätt, användning av metodkombination, får vi information som har framhållits med skilda metoder, vilket är en fördel med metodkom- bination (Denscombe, 1998). Metodkombination är lämpligt att använda bl.a. för att få ”en mer fullständig bild” som vi i detta fall strävar efter (Denscombe, 1998). En nackdel med metodkombina- tion är att upptäckter från de olika metoderna inte säkert bekräftar varandra, men vår bakomliggande tanke med att kombinera inven- teringar med intervjuer är inte bara att de ska bekräfta varandra, utan även att de ska kunna ge information som den andra metoden inte kan.

Inventering kommer ske av flertalet fickparker i fyra olika städer, och sedan kommer vi intervjua en nyckelperson i två av städerna.

Dessa personer har genom sitt yrke en koppling till fickparkerna. In-

venteringarna och intervjuerna kommer tillsammans med den lästa litteraturen resultera i gestaltningsprinciper för fickparker, som vi sedan ska ta hänsyn till när vi gör förslagen på fickparker i Uppsala (Elin) och Lund (Sofia). Det handlar om att vi ska pröva hur ge- staltningsprinciperna kan tillämpas i en fysisk miljö. De städer som vi inventerar respektive gör förslag i kommer skilja sig åt i arbetet.

De inventeringar vi gör av fickparker har inte någon betydande rel- evans för i vilken stad de sker i, då dess syfte enbart är att ta reda på fickparkens karaktär (se följande kapitel). De städer vi gör förslag i måste däremot, som tidigare skrivet, ha en anknytning till hållbar- het och förtätning, och detta var inget vi utgick ifrån när vi valde städer att inventera fickparker i. Dessutom behövde de städer vi gör förslag i vara mer tillgängliga än de städer vi gör inventeringar i med tanke på att återkommande besök måste ske i dessa till skillnad från städerna med fickparker, då inventeringarna är ett engångsbesök.

För att hitta lämpliga platser och ytor till fickparker i Uppsala och Lund kommer vi genomföra inventeringar, men hur dessa har gått till kommer inte tas upp här utan presenteras i kapitlet )·UVODJƛ·U

ƛLFNSDUNHU. De bilder samt illustrationer där ingen bildkälla är angi- ven har vi tagit eller producerat själva.

Inventeringarna syftar till att ge oss en inblick i hur olika fickparker ser ut i relation till vad litteraturen samt kommunerna tar upp om dem. För att ta reda på vad en fickpark är och vad de har för kvaliteter behöver vi undersöka hur fickparker ser ut. Genom inventeringarna får de gestaltningsprinciper vi ska formulera en förankring till hur fickparker ser ut i stadens fysiska miljö, och inte bara till vad littera- turen talar om.

Vi kommer att inventera fickparker i Enköping, Eskilstuna, Köping och New York. Enköping och New York var två självklara städer att inventera från början. Enköping är den kommunen som jobbar mest med fickparker och därför föll det sig naturligt att välja den staden med tanke på att Enköping även ligger geografiskt bra till för oss att inventera, dvs. att det är lätt för oss att ta oss dit. I New York finns ett flertal fickparker där två av dessa är vida uppskattade och finns med på PPS, Project for Public Spaces, som är en lista för världens bästa parker. Då vi hade möjlighet att besöka dessa parker i New York tog vi chansen eftersom de kan ses som förebilder för fickparker. Vi måste dock vara kritiska till att vi inventerar fickpark- er utomlands då dessa kan skilja sig från hur de uppträder i Sverige, och denna kritik tas upp under “Svagheter och styrkor” som kom- mer längre fram.

Köping kommun och Eskilstuna kommun kom upp i samband med att vi sökte på “koncept fickpark” på google. Resultatet på sökningen visade bl.a. ett dokument från Köping kommun som är en inventer- ing av deras grönstruktur, och ett dokument från Eskilstuna kom- mun som är en grönstrukturplan. Genom att söka på “fickpark” i do- kumentet från Köping kommun framkom det att Köping har flera fickparker och därför blev Köping ett möjligt val (Köping kommun, 2010). Vid sökning på “fickpark” i Eskilstunas grönstrukturplan framkom endast en förklaring till begreppet och att de ser det syn- onymt med minipark (Eskilstuna kommun, 2006). Så utifrån detta sökte vi sedan på “minipark” på Eskilstuna kommuns hemsida, och resultatet visade att kommunen har anlagt flera miniparker, vilket även gjorde Eskilstuna som en lämplig stad att inventera (När vi använder begreppet fickpark framöver i samband med inventerin- garna inkluderar det även de miniparker som finns i Eskilstuna).

Syfte

Urval

-RZIRXIVMRKEZÁGOTEVOIV

När vi sökte på “koncept fickpark” på google dök det självfallet upp resultat från flera kommuner, men anledningen till att vi sökte vi- dare på just Köping och Eskilstuna var för att städerna har ett geo- grafisk bra läge angående tillgänglighet för oss, och detta fick således påverka vårt urval. Att det visade sig finnas flertalet fickparker i båda dessa kommuner fick också en betydelse för urvalet av städer att inventera.

Inventeringarna gör vi genom att besöka platserna och vi kommer observera dem utifrån nio stycken frågor som är gemensamma för alla fickparker, och frågorna kommer vi kalla för inventeringsfrågor.

Anledning till att vi ska observera fickparkerna utifrån bestämda frågor är för att inventeringarna ska bygga på de vi har tagit reda på om fickparker genom litteratur samt att inventeringarna ska ske på samma grund då vi inte kommer genomföra inventeringarna gemensamt. Inventeringsfrågorna kommer att ha fickparkens ut- formning, innehåll och placering i fokus, dvs. den fysiska struk- turen. Presentation av inventeringarna kommer sedan ske under kapitlet “Fickparker”.

Våra inventeringsfrågor kommer som tidigare skrivet vara rik- tade mot fickparkens utformning, innehåll och placering. Tanken är att frågorna ska kunna besvaras genom observation där så lite subjektivitet som möjligt kan medverka. Vi kommer undvika att ta med frågor som vi inte kan besvara utifrån det vi ser på plats.

Inventeringsfrågorna är främst formulerade utifrån vad de olika kommunerna och litteraturen tar upp som fickparkens huvudsak- liga karaktärsdrag, då vi vid inventering kan undersöka hur väl det överrensstämmer med de fickparker vi besöker. Några frågor har

vi dock formulerat utifrån vad vi själva anser är viktigt att ta reda på angående fickparker. Vi har totalt utformat nio stycken analys- frågor varav sex stycken har koppling till litteratur och resterande är således formulerade utifrån vad vi själva anser är viktigt att under- söka. Följande frågor är våra inventeringsfrågor och i anslutning till varje fråga finns ett motiv till varför vi har utformat den:

Eskilstuna kommun tar i deras grönstrukturplan upp att fickpark är en “OLWHQSU\GQDGVSDUNLVWDGVFHQWUXPHOOHUFHQWUDOWLHWWERVWDGVRPU¦GH”.

Enköping kommun skriver att fickparker är “PLQGUHSODWVHUDQSDV

VDGHWLOOVLWWO¥JHLVWDGVUXPPHWHOOHUVRPHQSDUNLSDUNHQ”. Köping kom- mun nämner att fickpark är en “PLQLSDUNLVWDGVPLOM·”.

Eskilstuna kommun skriver att fickparken är “HWWOXPPLJWJU·QWUXPŮ och Enköping kommun tar upp att perenner och klippta häckar kopplas till fickparker.

Eskilstuna kommun skriver att fickparken har ett “K·JW SU\GQDGV

Y¥UGH WH[ L IRUP DY EORPVWHU YDWWHQVSHO HOOHU NRQVWEHO\VQLQJ”. Även Köping kommun nämner fickparkens prydnadskaraktär.

Tillvägagångssätt

Inventeringsfrågor

+XU OLJJHU SDUNHQ L ƛ·UK¦OODQGH WLOO RPJLYQLQJHQ" 1¥UD

VWDGVFHQWUXPERVWDGVQ¥UDLSDUN"

9LONDW\SHUDYJU·QVNDƛ·UHNRPPHU"

2.

)LQQV GHW DQGUD HOHPHQW ¥Q JU·QVND VRP XWVP\FNDU

SDUNHQ"

3.

Enligt författarna till &RPSRQHQWVRIVPDOOXUEDQSDUNVWKDWSUHGLFWWKH

SRVVLELOLW\ for restoration behöver en fickpark inte vara fullständigt grön, utan markbeläggningen kan t.ex. vara asfalt eller gatsten. En- ligt Enköping har fickparkerna “RIWDVWLQJDHOOHUPLQLPDODJU¥V\WRU”.

Köping kommun tar upp att fickparker har en tydlig rumsavgrän- sning och Enköping kommun skriver att fickparker har en “W\GOLJ

UXPVOLJKHWRIWDPHGNOLSSWDK¥FNDUŮ

Eskilstuna kommun tar upp att en fickpark rör sig “om en liten of

IHQWOLJJU·Q\WDŧP²”. Både Köping och Eskilstuna kommun menar att fickpark tar i anspråk en liten/mindre yta.

Följande frågor är inte formulerade utifrån diskussionen om be- greppet fickpark, men kan vara till hjälp när vi själva ska utforma fickparker:

En av de största svagheterna med inventeringarna är att de sker ti- digt på våren då grönskan inte har hunnit slå ut än. Det går att se vilken utbredning träd och buskar har, men det är svårt att tänka sig vilken upplevelse de skapar när det inte går att se grönskan. Inga blommor är heller planterade ännu vilket drar ner upplevelsen av fickparkens prydnadsvärde.

Problematiken med inventeringarna i New York handlar om att de både har och har haft helt andra förutsättningar angående skapan- det av parken och hur många människor som besöker dem. Efter- som parkerna är privatägda har utformningen haft en större budget, vilket kan vara missledande om man jämför dessa parker direkt mot de svenska fickparkerna. Att New York, och främst då Manhattan, är så pass tätbebyggt gör också att parkerna blir mer välbesökta vilket kan höja upplevelsen av en park. Dock anser vi att detta inte …UPDUNHQK¦UGHOOHUPMXN"%ODQGDG"

4.

+XU¥USODWVHQDYJU¥QVDGLQWHJUHUDGWLOOPHGRPJLYDQGH

PLOM·"

5.

+XUVWRU¥UƛLFNSDUNHQV\WD"

6.

)LQQV GHW EHO\VQLQJ L ƛLFNSDUNHQ" +XU ¥U GHQ SODFHUDG L

ƛLFNSDUNHQRFKKXUP¦QJDEHO\VQLQJVN¥OORUƛLQQVGHW"

7.

8.

9.

+DU ƛLFNSDUNHQ W\GOLJD HQWUªHU" +XU DQJ·U PDQ ƛLFN

SDUNHQ"

9DGKDUSODWVHQƛ·UIXQNWLRQHU"

Svagheter och styrkor

har någon inverkan på vårt arbete och att det är en självklarhet att vi ska undersöka uppskattade och “kända” fickparker ifall vi har chan- sen. New York är således mer ett exempel och inspiration för fick- parker då det är svårt att göra en direkt jämförelse till fickparkerna i Sverige.

Våra styrkor ligger i att vi inventerar fickparker i både städer som är

”kända” för sina fickparker och städer som vi har letat oss fram till att de har anlagt fickparker. Vi inventerar således fickparker som både är och inte är ett väl förankrat koncept och får reda på hur samt om detta tar sig uttryck i likheter/skillnader mellan fickparkerna.

Intervjuerna ska fördjupa förståelsen för de fickparker vi inventerar och hjälpa till att skapa en mer fullständig bild av dessa. Intervjus- varen kan stärka de slutsatser vi drar utifrån inventeringarna och litteraturstudien eller framhålla ny tilläggande information.

Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer som innebär att den som intervjuar har förbestämda frågor och ämnen som ska tas upp i intervjun, där frågorna har öppna svarsmöjligheter för att i så hög grad som möjligt undvika att påverka svaren (Denscombe, 1998). Vi har valt att intervjua personer i Enköping kommun och Eskilstuna kommun eftersom vi kommer att göra inventeringar i dessa städer. Genom att göra intervjuer i samma städer som vi gör inventeringar i kan vi få ut mer av intervjuerna då vi kan dra kop-

plingar mellan intervjusvaren och de fickparker vi inventerar. Vi kommer dock inte genomföra någon intervju i Köping eller New York. En person i Köping kommun blev tillfrågad att medverka i en intervju och tackade ja, men sedan fick vi aldrig tillbaka något svar på intervjufrågorna i tid varför Köping blev bortvalt. I New York kommer vi inte genomföra någon intervju eftersom vi endast an- vänder det som en inspirationskälla. I Enköping kommun kommer vi göra en muntlig intervju via telefon med stadsträdgårdsmästare Tomas Lindvall och i Eskilstuna kommun kommer vi maila till trädgårdsmästare Cecilia Knutsson. Resultatet av intervjuerna kom- mer användas i kapitlet “Fickparker” i samband med redogörelsen av inventeringarna.

Till skillnad från inventeringsfrågorna som berör hur fickparkens fysiska miljö ser ut så behandlar intervjufrågorna hur de inventer- ade fickparkernas fysiska miljö fungerar, och hur yrkeserfarna inom parkavdelningen ser på fickparkerna samt bakomliggande tankar om dem. Totalt har vi utformat sju stycken intervjufrågor och sam- ma intervjufrågor ställs till båda kommunerna.

Intervjufrågorna är baserade på:

Ѩ De inventeringsfrågor vi har valt ut. Detta för att minimera risken av subjektivitet vid inventeringarna, då de svar vi får från intervjuerna kan komplettera det vi själva har studerat vid in- venteringarna.

Ѩ Den litteraturstudie som gjorts till områdesöversikten, där i tex- terna viktiga aspekter rörande fickparker får integreras i frågor- na som ställs.

Intervjuer

Syfte

Urval och tillvägagångssätt

Intervjufrågor

Att konstruera frågor som varken är för breda eller för specificerade är det problematiska med intervju som vår metod. Samtidigt som vi vill ha ett specificerat svar får vi som intervjuare inte ställa frågor som kan rikta svaret åt något håll då vi vill undvika att svaren ska påverkas av vår subjektivitet. Frågan ska påverka svaret i så liten grad som möjligt. Dock kan frågan även vara för bred, och vi kan då riskera att den som blir intervjuad inte ger svar på det vi är ute efter av frågan. Allt detta har vi försökt haft i åtanke när vi formul- erade våra intervjufrågor. Intervju som metod för att samla in data är förmodligen den mest flexibla, och fel elimineras vid intervjuer via internet då den som blir intervjuad själv skriver svaren i form av text (Denscombe, 1998). En annan fördel med intervjuer är att informationen som samlas in blir mer detaljerad och djupgående.

Intervjuareffekten är en nackdel med intervjuer, men genom att ge- nomföra dem via internet går det att undvika detta problem. För oss är det således främst fallet med Enköping som vi måste ta hän- syn till intervjuareffekten. Det handlar om att intervjusvaren kan påverkas beroende på hur personen som intervjuar uppfattas av den som svarar på frågorna, och det är då främst ålder, kön och etniskt ursprung som har en inverkan på hur svaren utformas (Denscombe, 1998). Även tillförlitligheten kan ifrågasättas vid intervjuer då de intervjuades subjektivitet kan påverka utformningen av svaren, och därför måste vi ta i beaktande hur objektiva svaren faktiskt är. Sam- tidigt är vi medvetna om att kommunerna där intervjuerna genom- förs har olika uppfattningar angående fickparker, och därför kom- mer svaren att skilja sig åt mellan dessa.

9LONHQYLONDIU¥PVWDIXQNWLRQIXQNWLRQHUI\OOHUHUDƛLFN

SDUNHU"

1.

2.

3.

9DGDQVHUQLNDUDNW¥ULVHUDUHQƛLFNSDUN"

7\FNHUQLDWWGHƛLFNSDUNHUVRPYLLQYHQWHUDUKDUQ¦JUD

V¥UVNLOGDNYDOLWHWHUHOOHUEULVWHU"

4.

5.

6.

7.

XWIRUPDUHQƛLFNSDUN"

9LONDƛ·UGHODUƛLQQVGHWPHGDWWDQO¥JJDƛLFNSDUNHUJHQ

WHPRWDQGUDJU·Q\WRUVRPWH[VWDGVSDUNHUHOOHUVWDGVGHO

VSDUNHU"2FKYDUƛ·UYDOGHQLDWWDQO¥JJDMXVWƛLFNSDUNHU"

+XU KDU QL W¥QNW DQJ¦HQGH ƛLFNSDUNHUQDV SODFHULQJ L

ƛ·UK¦OODQGH WLOO RPJLYQLQJHQ" …U ƛLFNSDUNHUQD S¦ Q¦JRW

V¥WWVWUDWHJLVNWSODFHUDGH"

)LQQVGHWQ¦JRWPHGUHVSHNWLYHƛLFNSDUNVRPQLVNXOOHYLOMD

¥QGUDS¦"9DUƛ·UYDUƛ·ULQWH"

Svagheter och styrkor