5.2
EU:s energi- och klimatramverkEU:s energi- och klimatramverk har, i enlighet med inlämnad åtaganderapport (NDC) under Parisavtalet, som övergripande mål att minska klimatutsläpp med 40 procent till år 2030 – jämfört med år 1990. Mer långsiktigt är målet att minska klimatutsläppen med upp till 95 procent år 2050. Det övergripande 2030-målet är uppdelat i tre delmål enligt det så kallade ”2030 klimat- och energiramverket”:
- 40 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 (43 % i handlande sektorn (basår 2005))
(30 % i icke handlande sektorn (basår 2005)) - 27 % andel förnybar energi
- 27 % energieffektivisering
Med handlande sektorn, respektive icke handlande sektorn, avses EU:s system för handel med utsläppsrätter som är en av EU:s viktigaste styrmedel för att minska medlems-ländernas klimatutsläpp. Handelssystemet syftar till att minska EU:s klimatutsläpp på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Handel med utsläppsrätter ska göra det möjligt att minska utsläppen i det land och den sektor där det kostar minst. I Sverige omfattas cirka 750 anläggningar inom industri och energiproduktion av handelssystemet.
I övrigt fastställs EU:s energi- och klimatramverk genom beslut och direktiv som respektive medlemsland måste implementera i sin egen lagstiftning. Exempel på direktiv och beslut är ”Energieffektiviserings-direktivet” och ”Direktivet om förnybar energi” samt
”Beslut om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet
Tidigare baserades EU:s energi- och klimatramverk på det så kallade ”2020 klimat- och energipaketet”, men det är numera delvis föråldrat i och med antagandet av ”2030 klimat- och energiramverket”
5.3
Sveriges energi- och klimatpolitikSveriges energi- och klimatpolitik följer först och främst EU:s energi- och klimatramverk och är även anpassad för att följa rapporteringskrav enligt globala överenskommelser.
Sveriges energi- och klimatpolitik innefattar även mer ambitiösa mål än vad som krävs enligt EU:s energi- och klimatramverk. Till exempel har Sverige ett elcertifikatsystem, vilket ska främja utbyggnaden av förnybar energi, samt försök med skattebefrielse för vissa förnybara fordonsbränslen.
Historiskt sett har Sveriges energi- och klimatpolitik inte alltid varit sammankopplad utan energipolitiken har till stor del fokuserat på försörjningstrygghet och tillgången på billig el istället för att fokusera på energisystemets klimatpåverkan. År 2016 slöts emellertid en blocköverskridande energiöverenskommelse, vilken innefattar en färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
Sverige har även nyligen beslutat om ny en klimatlag. Från och med den 1 januari 2018 träder den nya klimatlagen i kraft, vilka ska ge Sverige en långsiktig och stabil klimatpolitik. Klimatlagen innehåller bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen, samt ta fram en klimathandlingsplan för varje mandatperiod. Ett av de nya långsiktiga klimatmålen är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
5.4
Skånes energi- och klimatarbeteLänsstyrelsen Skåne har ansvar för att samordna det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Bland annat har Länsstyrelsen Skåne tagit fram en klimat- och energistrategi som visar hur regionen ska kunna bidra till att klara de nationella klimatmålen och energiomställningen. Strategin innehåller även en övergripande kart-läggning av den energi som produceras, tillförs och används i Skåne och vilka utsläpp av växthusgaser energianvändningen i Skåne orsakar.
Skånes klimat och energimål innefattar:
- Klimatutsläpp
Utsläpp av växthusgaser i Skåne ska år 2020 minst vara 30 procent lägre än år 1990. Omfattar verksamheter som inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter.
- Transporter
Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.
- Energieffektivisering
Energianvändning i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001–2005. Målet avser slutlig energianvändning.
- Förnybar el
Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 TWh högre än 2002.
- Biogas
Biogasproduktionen ska vara 3 TWh år 2020.
Klimatsamverkan Skåne bedriver en stor del av Skånes regionala klimatarbete, där Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ingår. Till exempel driver Klimatsamverkan Skåne uppropet ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020” för att få kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i länet att genom ett tydligt ställningstagande gå i täten för en minskad klimatpåverkan. ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020” inkluderar:
- Ingen fossil energianvändning i byggnader.
- Inget fossilt bränsle i transporter.
- Ingen användning av fossil el.
Under år 2017 har Länsstyrelsen Skåne påbörjat ett arbete för att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för Skåne. Arbetet genomförs i Klimatsamverkan Skåne i samarbete med länets aktörer.
5.5
Hörby kommuns energi- och klimatarbeteHörby kommuns tidigare energi- och klimatstrategi avsåg perioden 2009–2013. Enligt strategin ska Hörby kommuns mål vara samma som mål enligt EU:s tidigare ”2020 klimat- och energipaketet”. I och med att den tidigare energi- och klimatstrategin är delvis utdaterad bedöms den inte vara relevant för Hörby kommuns nuvarande energi- och klimatarbete.
Hörby kommun arbetade även, med stöd från Energimyndigheten, med en Energieffektviseringsstrategi under perioden 2011–2014. Enligt slutredovisning till Energimyndigheten minskade kommunen sin energianvändning i byggnader med cirka 10 procent under perioden. Däremot ökade energianvändningen för transporter med omkring 40 procent under perioden.
Mycket av Hörby kommuns energi- och klimatarbete finns även inkorporerat i ytterligare styrdokument. Bland annat fokuserar Hörby kommun mycket på energi- och klimatfrågor i kommunens nya översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige år 2016. Den nya översiktsplanen har en tidshorisont fram till år 2030 och innehåller bland annat en vindbruksplan som redogör för förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft i kommunen. Vidare innehåller översiktsplanen många frågor kopplat till infrastruktur och transporter, bland annat beskrivs hur strategisk planering av kommunens gång- och cykelvägnät kan minska biltransporterna.
I Hörby kommuns bostadsförsörjningsprogram från 2017 anges att vid nybyggnation och vid upprustning av det befintliga beståndet ska miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar eftersträvas, samt att särskilt fokus ligger på materialval och energiprestanda.
Vidare anges att Hörbybostäder AB ska välja energieffektiva lösningar i möjligaste mån.
Målområden och åtgärdsförslag avseende energi- och transportsystem ingår även i Hörby kommuns miljömålsprogram från 2015. Sammanlagt finns 9 åtgärdsförslag som berör de olika kommunala verksamheterna i olika stor grad.