Kommunens mål enligt 100 %
2020 Kommunen har fortfarande 3 oljepannor i drift samt mycket fossil el Inget fossilt bränsle i transporter. 2020 Merparten av kommunens transporter använder fossila bränslen.
Ingen användning av fossil el. 2020 Cirka 42 % av kommun-organisationens el är fossil
6.1
Fossilbränslefri kommunHörby kommun har som mål att ställa om kommunen till en fossilbränslefri kommun, inklusive fossilfri el. Målsättningen kan antingen analyseras utifrån kommun-organisationens verksamhet och/eller utifrån kommunen som geografiskt område.
Fossilbränslefri kommunorganisation
Utifrån kommunorganisationens verksamhet så bedöms den mest verkningsfulla åtgärden vara att börja köpa in el med ursprungsgarantier för att på så sätt fasa ut användningen av ”importerad” fossil el. Givet fördelningen, från nordisk residualmix år 2015, utgör fossil el 16 procent av kommunorganisationens sammanlagda energi-tillförsel. Alternativt kan kommunen själv producera den el som behövs för den kommunala verksamheten genom att till exempel installera solceller på lämpliga kommunala fastigheter såsom skolbyggnader. Även minskad elanvändning genom energieffektivisering bidrar till att minska användandet av fossil el.
Kommunen har även tre oljepannor i drift för uppvärmning av lokaler. Dessa bör fasas ur som ett naturligt steg i att bli fossilbränslefri. Kommunen innehar även reservkraftsgeneratorer som drivs med fossil energi, dessa kan i nuläget vara svåra att ersätta med förnyelsebara källor, men det finns alternativ med till exempel biodiesel avsedd för reservkraftgeneratorer.
Resterande av kommunens användning av fossila bränslen kommer av transporter.
Fossilbränsleanvändningen avseende transporter avser såväl kommunens egna bilar, privata bilar i tjänst som underentreprenörers fordon. Kommunorganisationen måste således jobba brett med transportfrågor för att säkerställa fossilbränslefria transporter.
Sett till potential så står transporter kopplat till kommunens avfallshantering för den största användningen av fossila bränslen. Men kommunens egna fordonspark står också för en stor andel av användningen av fossila bränslen.
Kommunens ambition att satsa på gasbilar har potential att minska kommunens klimatpåverkan från transporter. Detta förutsätter dock att gasmixen innehåller en stor andel biogas. Vidare bör kommunen arbeta mer aktivt med klimatpåverkan från fordon som kommunen inte själv äger/kontrollerar – framförallt fordon/transporter kopplat till kommunens avfallshantering. Kommunorganisationen bör också försöka minska användandet av privat bilar för tjänsteresor. Överlag bedöms privata bilar har större klimatpåverkan jämfört med kommunens egen fordonsflotta. El- eller hybridbilar är andra alternativ på marknaden vilka medför reducerade klimatutsläpp. Valet elbil förutsätter dock att inte fossil el används.
Fossilbränslefri kommun – geografiskt område
Transportsektorn samt användningen av ”importerad” fossil el är också de två huvudsakliga utmaningarna ifall målet om en fossilbränslefri kommun analyseras med utgångspunkt i kommunen som geografiskt område. Kommunen har emellertid inte rådighet att bestämma vad för slags el som kommuninvånarna köper varför det inte är möjligt att säkerställa utfasning fossil el genom köp av ursprungsgarantier. Utifrån eltillförsel rekommenderas målet istället tolkas som att andelen förnybar elproduktion ska öka inom kommunen med målsättningen att lokal producerad förnybar el i kommunen ska motsvara kommunens sammanlagda elanvändning. Givet dagens elanvändning skulle ett sådant mål innebära att den lokala elproduktionen behöver öka
med 110 GWh vilket är nästan tre gånger så mycket som den förnybara elproduktionen i kommunen idag.
Vad gäller transportsektorn så har kommunen också begränsad möjlighet att välja vad för slags bilar som kommuninvånarna köper. På kort sikt bedöms det svårt att minska bilåkandet inom kommunen, men genom att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig samt genom att inkludera strategiska gång- och cykelvägar i den fysiska planeringen finns det möjlighet att minska körsträcka per kommuninvånare. Vidare är det möjligt att minska användandet av fossila bränslen genom att introducera infrastruktur för alternativa drivmedel och på så vis göra det mer attraktivt för kommunens invånare att skaffa fordon som drivs med alternativa drivmedel. Exempel på infrastruktur för alternativa drivmedel är tankställen för fordonsgas och/eller laddstolpar.
Kommunen kan också arbeta med medborgardialog för att på sätt öka kommuninvånarnas medvetenhet kring energi- och klimatfrågor och hur de själva kan engagera sig genom att till exempel installera solceller och/eller i större utsträckning välja alternativa transportmedel. Energieffektivisering kan uppnås via exempelvis information eller installation av mätare hos kommuninnevånare.
Litteraturlista
Boverket (2017) Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan
Energimyndigheten och Boverket (2016) Underlag till den andra nationella strategin för energieffektiviserande renovering
Energimyndigheten (2007) Energi som miljömål
Energimyndigheten (2008) Energifrågor i fysisk planering – Förutsättningar och scenarier för energitillförsel och energihushållning
Energimyndigheten (2011) Energistatistik för småhus 2010
Energimyndigheten (2011) Aktualisering av lagen om kommunal energiplanering – Energimyndighetens ståndpunkt i regeringsuppdrag
Energimyndigheten (2013) Att integrera hållbarhets och energifrågor i fysisk planering – metoder och verktyg
Energimyndigheten (2017) Produktionskostnader för el från solceller i Sverige Energimyndigheten och Boverket (2016) Underlag till den andra nationella strategin för energieffektiviserande renovering
Hörby kommun (2008) Energi- och klimatstrategi 2009 – 2013 Hörby kommun (2014)
IVL (2016) Framtidens el – så påverkas klimat och miljö
Länsstyrelsen Skåne (2013) Klimat och energistrategi för Skåne Länsstyrelsen Skåne (2013) Energibalans för Skåne
Länsstyrelsen Skåne (2015) Skånes energiläge 2015: 2
Länsstyrelsen Skåne (2017) Var finns pengarna? En sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen
MERAb (2014) Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby 2014-2017 Naturvårdsverket (2015) Mot en hållbar stadsutveckling – med fokus på miljömålen i planeringsprocessen
Region Skåne (2014) Satsningar på transportinfrastruktur i Skåne år 2014–2025 Region Skåne (2016) Trafikförsörjningsprogram för Skåne2016
Region Skåne (2017) Hållbart transportsystem i Skåne 2015 SKL (2017) Klimatet – så klart!
Lag (1977:439) om kommunal energiplanering
Bilagor
Bilaga 1 – Uppdragsbeskrivning
Framtagande av nulägesanalys som visar det lokala nuläget kopplat till omvärlds-bevakning ur ett hållbart långsiktigt perspektiv. Fokus ligger på tillförsel av energi och användandet av energin samt klimatpåverkan av kommunen som organisation och hela samhället inom kommungränsen. Nulägesanalysen ska innehålla följande områden:
Energibalans
- Energiflöden i Hörby kommun, redovisas i textformat samt illustrering via sankeydiagram (MWh/GWh).
- Övergripande omvärldsbevakning där den lokala energitillförseln/energi-användningen kopplas till den globala energitillförseln/energienergitillförseln/energi-användningen, redovisas i textformat.
- Problemdefinition: Omställning till en fossilbränslefri kommun, geografiskt och internt inom organisationen utifrån utmaningen 100 % fossilbränslefri kommun, redovisas i textformat.
- Energianvändning inom olika sektorer i samhället, redovisas i textformat.
- Lokal förnyelsebar energiproduktion, redovisas i textformat.
Energisystemets miljöpåverkan
- Övergripande miljökonsekvensbeskrivning av energisystemets miljöpåverkan utifrån flera alternativ av energisystem, redovisas i textformat.
- Lagstiftning gällande energifrågan, redovisas i textformat.
Klimatpåverkan
- Kommunens organisations klimatpåverkan, med ”business as usual” och framtiden om kommunen ställer om till användning av förnyelsebar energi, redovisas i textformat.
- Klimatpåverkan inom kommungränsen. Var i samhället finns klimatpåverkan och hur stor är den? Redovisas i textformat samt illustrering via sankeydiagram (CO2-utsläpp (Co2-ekvivalenter).
- Övergripande omvärldsbevakning där den lokala klimatpåverkan kopplas till den globala klimatpåverkan, redovisas i textformat.
- Lagstiftning gällande klimatfrågan, redovisas i textformat.
Bilaga 2 – Lag (1977:439) om kommunal energiplanering
1 § Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.
2 § Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom
processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättning för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen.
3 § I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser.
Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836).
4 § Den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kommun de uppgifter som behövs för planeringen.
Kommun skall på begäran bereda den som är uppgiftsskyldig enligt första stycket tillfälle att överlägga med kommunen om energifrågor som har väsentlig betydelse för honom.
Vid tillämpning av första stycket skall iakttas att den som är uppgiftsskyldig ej betungas onödigt. Lag (1981:601).
5 § Fullgörs ej uppgiftsskyldighet enligt 4 §, får länsstyrelsen vid vite kalla den uppgiftsskyldige till överläggning med kommunen, om denna begär det. Lag (1981:601).
6 § Beslut om föreläggande av vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:40).
7 § Kommun är skyldig att på begäran av myndighet som regeringen be stämmer lämna myndigheten uppgifter om fullgörandet av kommunens skyldighet enligt 1, 2 eller 3
§. Lag (1981:601).
8 § Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas. Lag (2004:602).
Bilaga 3 – kompletterande figurer
Figur 20. Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp – slutlig användning i Sverige 1993–
2014 (källa Naturvårdsverket).
Figur 21. Hörby kommuns totala klimatutsläpp angett i koldioxidekvivalenter per sektor för perioden 1990–2015 (källa: Nationella emissionsdatabasen RUS).
Figur 22. Hörby kommuns fossila koldioxidutsläpp angett i per sektor för perioden 1990–2015 (källa: Nationella emissionsdatabasen RUS).
Bilaga 4 – Metodbeskrivning: Energi- och klimatbalans för Hörby kommun Energibalanser för Hörby kommun som geografiskt område samt för den kommunala verksamheten har genomförts i linje med den metod som tagits fram av Energikontoret i Skåne (Länsstyrelsen, 2013). I denna bilaga redovisas tillvägagångssätt och metod för arbetet.
Energibalansberäkningar Uppgiftskällor
Den primära uppgiftskällan för beräkningarna av energibalanser för Hörby kommun som geografiskt område är SCB:s databas för kommunal och regional energistatistik (KRE), hämtad i oktober 2017. Beräkningarna är utförda för senast tillgängliga års data, år 2015.
Inledningsvis har SCB:s data (KRE) granskats för att identifiera luckor och/eller tveksamheter i statistiken som finns då vissa data inte redovisas på grund av Sekretesslagen (2009:400) eller avsaknad av rapportering från företag. Kompletteringar av data har genomförts genom att använda officiell statistik, samt genom att inhämta miljörapporter från aktuella industrier, direktkontakt med energibolag och kommunalägda bolag eller uppskattningar från tidigare års data. Kompletteringar har även skett från år 2016, detta gäller främst för kommunorganisationens beräkningar.
Bränslekategorier
Från och med 2009 års statistik är indelningen av energiråvaror mer generell än tidigare, då indelningen skedde efter varje enskilt bränsle. Vad som i nuläget ingår i varje kategori samt vid jämförelse med tidigare års statistik redovisas i Tabell 11. För att hålla Sankey-diagrammet så lättöverskådligt och lätthanterligt som möjligt har de mer generella grupperna använts. Det har inte skett någon förändring gällande kategoriseringen av el och fjärrvärme i KRE.
Användarkategorier
Användarkategorierna för balansberäkningar för Hörby kommun som geografiskt område används i linje med den indelning som finns i KRE, med undantag för kategorin hushåll.
Hushåll är en sammanslagning av småhus, flerbostadshus och fritidshus.
Elproduktion
Elproduktionen för den importerade elen är i denna rapport är indelad efter Energimarknads-inspektionens residualmix (nordisk), vilken beräknas årligen. För elkonsumenter som inte gjort ett aktivt miljöval avseende köpt el bedöms levererad el motsvara den så kallade Nordiska residualmixen och är densamma för elhandlare i hela Sverige. Residualmixen utgörs av el producerad från kärnkraft, fossilbaserat och förnybar (40,8, 42,1 och 17,1% för år 2015, respektive). Energimarknadsinspektionen beräknar även den miljöpåverkan som el-produktionen leder till varje år (336,39 g/kWh i koldioxidutsläpp). Statistik för el från vindkraft är hämtat från SCB.