moderBoLAgets KAssAFLÖdesAnALYs
NOT 21 Finansiella instrument och risker Riskkategorier
Q-meds verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är utsatt för ett stort antal risker. generellt kan dessa delas in i sådana risker som direkt påverkar koncer-nens finansiella ställning (finansiella risker) och andra risker som påverkar den finansiella ställningen endast indirekt (övriga risker).
exempel på övriga risker är:
– Patentintrång av konkurrenter.
– Konkurrenter utvecklar alternativa produktionstekniker som kan kon-kurrera med Q-meds teknologi, nAsHA™.
– Q-meds verksamhet är kunskapsintensiv och Q-med är därför beroende av att kunna behålla sin nyckelpersonal och att förbli en attraktiv arbetsgivare.
– Q-meds produkter måste genomgå omfattande prövningar för att bli godkända av olika myndigheter. omfattande förändringar i de regelverk som styr dessa godkännanden kan utgöra en risk.
– marknadsrisk, det vill säga den generella risken att slutkonsumenternas preferenser förskjuts på så vis att Q-meds produkter inte längre upplevs som attraktiva. även förändringar i patientförsäkringssystemen på de olika geografiska marknaderna utgör en marknadsrisk.
dessa och övriga operationella risker bemöts med ett ständigt pågående arbete av Q-meds företagsledning och specialistavdelningar i samarbete med externa rådgivare.
Finansiella risker
Finansiella instrument utgörs av sådana tillgångar och skulder som är eller förväntas omvandlas till likvida medel eller avtal som kan leda till att företaget erhåller en sådan tillgång eller skuld.
Finansiella risker är sådana omständigheter som kan föra till att dessa finan-siella instruments värde väsentligt förändras.
Finansiella risker kan delas in i följande kategorier:
– Marknadsrisk. risken att kursen ändras för de valutor som Q-meds finansiella instruments värdering är beroende av (valutarisk), risken att ett finansiellt instruments förväntade kassaflöde påverkas av förändrade marknadsräntor (ränterisk) eller risken att marknadskursen på värde-papper som ingår i företagets finansiella instrument förändras (prisrisk).
– Kreditrisk. risken att en motpart, exempelvis en kund, inte kan fullgöra sina förpliktelser gentemot Q-med.
– Likviditetsrisk. risken att Q-med på grund av bristande likviditet får svårig-heter med att fullgöra sina förpliktelser eller begränsas i sina aktiviteter.
centraliserad finansiell riskhantering
Koncernens finansiella riskhantering styrs av den av styrelsen utgivna finanspolicyn och även till viss del av Q-meds transferprispolicy. dessa policys föreskriver att all finansiell risk, så långt möjligt, ska samlas och hanteras i moderbolaget.
detta uppnås genom att:
– all intern fakturering sker i respektive dotterbolags valuta.
– all överskottslikviditet i dotterbolagen transfereras till moderbolaget.
– all finansiering av dotterbolagen sker genom moderbolaget.
det innebär att den huvudsakliga finansiella risk som kvarstår i de säljande dotterbolagen är kreditrisken i deras lokala kundfordringar.
risker består i princip av två komponenter:
a) risken att en negativ händelse inträffar
b) risken att konsekvenserna av en negativ händelse blir omfattande.
riskhantering består i att genom lämpliga åtgärder söka minimera bägge dessa komponenter. Beroende på riskens karaktär riktar sig åtgärderna mer mot den ena eller andra av dessa två komponenter.
de parametrar som styr marknadsriskerna ligger helt utanför företagets kontroll, varför åtgärderna i dessa fall måste riktas in helt på att minimera konsekvenserna av förändringar i dessa parametrar.
Kredit- och likviditetsriskerna styrs till en större del av sådana händelser som företaget kan förebygga samtidigt som konsekvenserna minimeras.
Finansiella instrument
iAs 39 delar in de finansiella instrumenten i fyra kategorier:
– Finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde över resultaträk-ningen (vv i uppställresultaträk-ningen på nästa sida)
– investeringar som hålles till förfall
– Låne- och kundfordringar (Lå i uppställningen på nästa sida) – Finansiella tillgångar som kan säljas (ts i uppställningen på nästa sida)
2 0 0 7 å r s r e d o v i s n i n g Q - m e d 6 1
Q-meds balansräkning innehåller per 2007-12-31 följande finansiella instrument:
Klass SEK Kategori Finansiell risk
Aktieinnehav i andra än koncernföretag 45 293 ts Prisrisk
Långfristigt lån 10 683 Lå Kredit-/valutarisk
Övriga långfristiga finansiella tillgångar 2 801 vv n/a
Kundfordringar 212 634 Lå Kredit-/valutarisk
Övriga kortfristiga fordringar 16 849 vv Kreditrisk
Upplupna intäkter 7 168 vv Kreditrisk
Kortfristiga placeringar 337 570 vv Pris-/ränterisk
Banktillgodohavanden 119 028 vv valutarisk
Summa finansiella tillgångar 752 026
skulder till kreditinstitut 74 322 vv ränterisk
Leverantörsskulder 76 330 vv Likviditetsrisk
Övriga kortfristiga skulder 28 599 vv Likviditetsrisk
terminskontrakt 857 vv valuta/Likviditetsrisk
Upplupna kostnader 83 693 vv Likviditetsrisk
Summa finansiella skulder 263 801
forts. NOT 21 Finansiella instrument och risker
Aktieinnehav i andra än koncernföretag
dessa omfattar aktier i två svenska bolag och redovisas i balansräkningen som Finansiella tillgångar (se not 8).
i bägge fallen handlar det om utvecklingsbolag som på sikt kan förväntas ta fram och marknadsföra produkter med ett avsevärt kommersiellt värde. det innebär att värdet kan vida överstiga de redovisade, men då innehaven gäller onoterade bolag och ingen övrig handel med dessa aktier finns existerar inte något marknadsvärde för dessa aktier. värderingen har därför gjorts till anskaffningsvärde. risken finns naturligtvis att bolagens forskning inte leder till förväntat resultat och att redovisade värden då inte kan realiseras.
Långfristigt lån
inom ramen för samarbetsavtalet med medy-tox inc. (se Förvaltningsberättel-sen), rörande den långfristiga utvecklingen av botulinum toxin-produkter, har Q-med AB lånat ut 10,7 mseK till medy-tox.
det finns en risk att låntagaren inte kommer att kunna betala tillbaka lånet.
Lånet är utgivet i Usd; 1,6 mUsd. det innebär att det även finns en valuta-risk i denna post.
Kundfordringar
2007-12-31 2006-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
eUr 9 928 93 709 9 625 87 372
Usd 4 834 31 191 5 250 37 707
seK 29 651 29 651 55 188 55 188
HKd 28 163 23 366 – –
gBP 1 498 19 335 997 13 453
BrL 2 848 10 481 1 269 4 085
AUd 1 760 9 960 2 299 12 499
mXn 5 669 3 344 3 448 2 172
PLn 1 084 2 851 – –
CAd 344 2 271 398 2 354
dKK 702 876 – –
noK 751 875 1 331 1 512
Övriga – – – 1 478
reserveringar för kundförluster – –15 277 – –9 945
Värde enligt balansräkning 212 634 207 875
6 2 Q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 7
Kundfordringarna har för respektive länder normala förfallotider, varför verk-ligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde. de redovisas till det värde de beräknas inflyta. eventuella kreditrisker har tagits hänsyn till genom individuella reserveringar. samtliga kundfordringar i utländsk valuta har omräk-nats till balansdagens kurs.
Uppställningen på föregående sida visar att valutaexponeringen i kundford-ringarna är hög, 86 procent är i utländsk valuta. valutarisken minskar dock genom att kundfordringarna är fördelade på flera olika valutor. en uppfattning om valutarisken får man genom att värdera om årets kundfordringar till de valutakurser som gällde vid 2006 års bokslut. motsvarande värde skulle då ha avvikit endast 1,5 mseK från det nu redovisade. det beror framförallt på att försvagning av Usd och HKd kompenserats av att eUr och BrL stärkts.
Kreditrisken i kundfordringarna är dock större än valutarisken, det vill säga risken att koncernens kunder inte kan fullgöra sina förpliktelser. Hanteringen av denna risk regleras i Q-meds kreditkundspolicy, i vilken bland annat rutiner för kreditkontroller av kunderna, kreditlimiter och inkasso regleras. därut- över arbetar både ledningarna för de lokala försäljningsorganisationerna (dotterbolagen) och den centrala försäljningsorganisationen med en nära kunduppföljning.
trots detta finns det alltid en viss risk att enskilda kunder får ekonomiska problem med följd att Q-med drabbas av en kundförlust. de totala konse-kvenserna av detta är dock begränsade då koncernens kundfordringar är för-delade på ett mycket stort antal kunder. Ytterligare en begränsning av denna risk består i att kundfordringarna på sjukhus i flertalet länder är statligt garan-terade.
För befarade kundförluster görs reserveringar för kundfordringar som är äldre än 120 dagar över förfall om det inte finns antingen en förhandlad avbe-talningsplan med kunden eller andra särskilda omständigheter som ger tillfred-ställande garanti för att fordran kommer att betalas. det kan exempelvis vara ovan nämnda statliga garantier för fordringar på sjukhus.
reserven för kundförlusters förändring under 2007:
Koncernen Moderbolaget
Reserv per 2006-12-31 –9 945 –5 821
Under året konstaterade kundförluster 1 953 1 305
Upplösta reserver 528 239
nya reserver –7 677 –5 710
Kursdifferenser –137
Reserv per 2007-12-31 –15 277 –9 987
Kundfordringarnas (exklusive reserv för kundförluster) ålder i relation till förfall:
2007-12-31 2006-12-31
ännu ej förfallna 134 842 59 % 135 129 62 %
Över förfall:
1–30 dagar 31 750 14 % 32 314 15 %
31–120 dagar 19 921 9 % 20 733 10 %
mer än 120 dagar 41 398 18 % 29 644 14%
Totalt per 2007-12-31 227 911 100 % 217 820 100 %
Analys av kundfordringar äldre än 120 dagar efter förfall:
Koncernen
Avtalade avbetalningsplaner etc. 21 150
Fordringar på offentliga sjukhus; garanterade 4 971
Kundfordringar som är reserverade 15 277
Summa äldre än 120 dagar efter förfall 41 398
Övriga kortfristiga fordringar och Upplupna intäkter
Övriga kortfristiga fordringar och Upplupna intäkter uppgår till 24,0 mseK. de Övriga kortfristiga fordringarna utgörs till cirka 10 mseK av mervärdesskatte-fordringar. dessa består till största delen av fordringar denominerade i seK varför valutarisken är försumbar. Kreditrisken i dessa bedöms också vara i det närmaste försumbar.
i de kortfristiga fordringar som inte utgör skatte- och mervärdesskatteford-ringar finns en något större valuta- och kreditrisk. då de emellertid fördelar sig på flertalet valutor och på ett större antal enskilda poster av olika natur så bedöms riskerna även i detta fall vara ytterst begränsade.
Kortfristiga placeringar
den likviditet som inte behövs i den dagliga verksamheten är placerad i enlig-het med Q-meds finanspolicy. denna föreskriver en förvaltning med en låg riskprofil, det vill säga både ränte- och prisrisk ska begränsas så långt som möj-ligt. därför görs placeringarna uteslutande i svenska räntepapper med korta löptider. Portföljen förvaltas av svenska Handelsbanken enligt ett diskretionärt kapitalförvaltningsavtal.
Finanspolicyn föreskriver att all överskottslikviditet i dotterbolagen ska transfereras till moderbolaget. därför är det normalt så att hela placerings-portföljen finns hos moderbolaget. Per 2007-12-31 fanns dock 201,4 mseK av den totala portföljen i det holländska dotterbolaget Q-med international B.v., men även de var placerade i svenska kronor och har förvaltats på samma sätt som den svenska portföljen.
forts. NOT 21 Finansiella instrument och risker
2 0 0 7 å r s r e d o v i s n i n g Q - m e d 6 3
Banktillgodohavanden
2007-12-31 2006-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
Kassa och Bank
eUr 3 280 31 074 5 964 53 978
seK 23 587 23 587 23 136 23 136
Usd 3 150 20 373 868 5 965
HKd 22 266 18 481 899 795
gBP 807 10 417 513 6 926
AUd 587 3 322 2 050 11 145
mXn 5 359 3 162 1 973 1 242
CAd 398 2 625 546 3 230
BrL 706 2 598 189 608
CnY 1 773 1 578 2 805 2 468
dKK 372 472 1 040 1 262
PLn 327 860 50 118
noK 405 480 822 900
Kassa och Bank 119 028 111 773
forts. NOT 21 Finansiella instrument och risker
Utflöde (i mseK) under 2007 i de största valutorna i ovanstående tabell:
Koncernen Moderbolaget
eUr 312,2 105,3
Usd 131,4 84,8
HKd 17,2 –
gBP 70,2 4,9
då flödena under 2008 kan förväntas ha minst samma omfattning innebär det att per 2007-12-31 existerande banktillgodohavanden i eUr och Usd kan förväntas kunna användas för utbetalningar i respektive valuta och alltså inte kommer att behöva växlas om till seK. de är därmed inte exponerade för någon valutarisk.
exponerade för valutarisken är alltså bara innehaven i HKd och i någon mån gBP, då det gällande dessa valutor inte är lika uppenbart att man kan räkna med utflöden i respektive valuta inom en rimlig frist.
Banklån
Av koncernens totala skulder till kreditinstitut på 74 322 KseK härrör 74 049 KseK från moderbolaget enligt följande:
2007-12-31 2006-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
seK 50 000 50 000
Därav förfaller under kommande år 0 0
eUr 2 520 24 049 2 520 22 846
Därav förfaller under kommande år 2 520 2 520
74 049 72 846
Lånet i eUr förfaller 30 augusti 2008, men med löfte om förlängning. Lånet i seK löper tills vidare. Lånen löper med en ränta på 4,35 procent och är redovisade till anskaffningsvärde, vilket per balansdagen var lika med verkligt värde.
6 4 Q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 7
Kortfristiga rörelseskulder inklusive upplupna kostnader dessa skulder är värderade till det belopp till vilket de förväntas betalas.
Utöver den valutarisk som ligger i att valutakurserna förändrats negativt fram till förfall, finns även teoretiskt en likviditetsrisk i de kortfristiga skulderna, det vill säga risken att Q-med inte har tillräckligt med likvida medel när respek-tive skuld förfaller.
Q-meds totala likvida medel (kortfristiga placeringar plus banktillgodoha-vanden) överstiger på balansdagen emellertid vida de kortfristiga skulderna.
risken att de likvida medlen inte skulle räcka för att täcka på balansdagen ingångna kortfristiga förpliktelser är därför mycket liten.
Terminskontrakt
de terminskontrakt som moderbolaget sluter för att säkra delar av sitt fram-tida kassaflöde värderas till verkligt värde. Följande terminskontrakt fanns per 2007-12-31:
Valuta Säkrat flöde Rest löptid
Termins-kontrakt till terminskurs
Valuta-exponering per
2007-12-31
eUr 4 000 2–4 mån 36 473 –1 421
Usd 4 500 3–9 mån 30 020 917
gBP 550 1–5 mån 7 325 227
HKd 50 000 1–5 mån 40 932 –568
AUd 200 1–2 mån 1 119 –12
Summa 115 869 –857
forts. NOT 21 Finansiella instrument och risker
med valutaexponering avses här skillnaden mellan de säkrade beloppens värde till balansdagens kurs och till respektive terminskurs. detta utgör terminskontrak-tens verkliga värde per balansdagen och redovisas som skuld i balansräkningen. Bolaget tillämpar inte säkringsredovisning enligt iAs 39.
moderbolagets intäkter från varuförsäljning:
2007 2006
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
seK 293 075 293 075 361 982 361 982
eUr 26 267 242 291 25 660 238 149
HKd 208 653 178 731 645 570
Usd 19 739 132 720 24 570 181 306
gBP 2 279 30 816 1 739 23 613
AUd 2 871 16 371 4 614 25 678
noK 9 850 11 389 8 393 9 725
dKK 8 185 10 135 6 996 8 697
mXn 9 042 5 581 4 281 2 894
PLn 348 1 295 – –
CAd 172 1 077 277 1 848
Övriga – 63 – 119
Summa 923 544 854 581
Finansiella instruments påverkan på resultat och eget kapital de finansiella instrumentens huvudsakliga påverkan på resultat och eget kapital:
Ränteintäkter och liknande intäkter
Räntekostnader och
liknande kostnader Valutakursförluster Eget kapital
Kortfristiga placeringar 8 578 –7 462 7 462
Banktillgodohavanden 2 437 –6 347
skulder till kreditinstitut –2 692
Summa 11 015 –2 692 –13 809 7 462
som nämnts ovan har under en del av året en stor del av de kortfristiga placeringarna tillhört ett holländskt dotterbolag. även dessa placeringar har varit i svenska papper, denominerade i svenska kronor. då emellertid det holländska dotterbolaget redovisar i eUr har i dess lokala resultaträkning en kursförlust uppstått som slår igenom på koncernens resultaträkning, men som enligt gällande koncernredovisningsregler återförs direkt till det egna kapitalet vid konsolideringen.
2 0 0 7 å r s r e d o v i s n i n g Q - m e d 6 5