• No results found

FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES

Allmänt

Bilia AB med dotterföretag har som huvudsaklig uppgift att sälja nya och begagnade bilar och i anslutning härtill även leverera verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel.

Finansverksamheten inom Biliakoncernen, i fortsättningen be-nämnd Bilia, ska omfatta följande områden:

• fi nansiering av koncernen med lån och övriga rörelseskulder

• kartläggning, mätning och uppföljning av valutarisker, ränte-risker och operativa ränte-risker ska utföras kontinuerligt för att minska nämnda risker

• administration av koncernkonton och internbanksfunktion i Bilia

• tillsyn av att dotterföretagens kreditgivning sker i enlighet med en för verksamheten väl avpassad kreditpolicy

• Bilias betalningsrutiner och alla de åtgärder som ryms inom begreppet cash management

• styrning, kontroll och rapportering av utfallet i Bilias fi nans-verksamhet utifrån de riktlinjer som styrelsen beslutat om.

Mål för fi nansverksamheten

Finansverksamheten inom Bilia har som mål att:

• säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig låne-fi nansiering

• genomföra upplåning och placering till vid varje tillfälle bästa möjliga villkor

• tillse att kreditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker och operativa risker alltid hålls inom de gränser som anges i denna fi nanspolicy.

Organisation och ansvarsfördelning Moderbolaget Bilia AB

VD i Bilia AB har ansvaret för all fi nansiell verksamhet i koncer-nen och ska tillse att denna bedrivs i enlighet med den av sty-relsen beslutade fi nanspolicyn. Ekonomidirektören är också chef för fi nansavdelningen och ansvarar för att den operativa fi nansverksamheten inom hela Bilia bedrivs i enlighet med Bilias riktlinjer, regler och instruktioner.

Finanschefen ansvarar för den dagliga verksamheten i moderbolagets fi nansavdelning, som även innefattar en intern-banksfunktion som avses betjäna samtliga koncernföretag.

Den övergripande målsättningen för fi nansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv fi nansiering samt att mini-mera negativa effekter på koncernens resultat genom mark-nadsfl uktuationer.

Dotterföretagen

VD i varje dotterföretag ansvarar för att företagets kreditgiv-ning sker i enlighet med en av företagets styrelse beslutad kreditpolicy samt att fi nansverksamheten i övrigt bedrivs enligt de riktlinjer som framgår av särskild instruktion från Bilia AB.

Avtalsvillkor

Koncernens långfristiga fi nansiella tillgångar består till största delen av avbetalningsfordringar uppgående till 22 Mkr (20).

nadsmässig ränta. Avseende avbetalningsfordringar har Bilia säkerhet i den aktuella tillgången fram tills dess full betalning erhållits.

Koncernens kortfristiga fi nansiella tillgångar består till största delen av kundfordringar om 965 Mkr (789) och avbetal-ningsfordringar som beräknas amorteras under nästföljande räkenskapsår om 9 Mkr (6) samt kortfristiga placeringar om 90 Mkr (137). Kredittiden för kundfordringarna uppgår i genomsnitt till 21 dagar (19).

Kapitalhantering

Koncernens egna kapital, vilket defi nieras som totalt redovisat eget kapital, uppgick vid årets slut till 1 507 Mkr (1 684).

Avkastningen på eget kapital uppgick till 6,3 procent (6,3).

Årsstämman 2007 gav styrelsen mandat att under tiden till nästa årsstämma besluta om förvärv av egna aktier upp till 2 145 925 aktier. Under 2007 och fram till den 27 februari 2008 har 1 000 000 egna aktier återköpts för totalt 115 Mkr i enlig-het med årsstämmans bemyndigande. Under 2006 återköptes sammanlagt 1 669 900 aktier för totalt 164 Mkr. Årsstämman 2007 beslöt även att nedsätta Bilias aktiekapital med 16 699 000 kronor genom indragning av de 1 669 900 aktier som återköptes under 2006. Minskningen av aktiekapitalet genomfördes den 23 juli 2007. Ändamålet med nedsättningen var att frigöra bundet kapital till förmån för fria medel.

Enligt Bilias fi nanspolicy är ett av de viktigaste målen att säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefi nan-siering. Bilias långivare har krav att soliditeten ska uppgå till minst 20 procent, att skuldsättningsgraden inte ska överstiga 2 gånger samt att räntetäckningsgraden ska uppgå till lägst 2,5 gånger. För 2007 redovisades en soliditet på 22 procent, en skuldsättningsgrad på 0,66 gånger och en räntetäcknings-grad på 3,7 gånger. Långivarna har enligt avtal rätt att säga upp låneavtalen till omförhandling om ovanstående krav inte uppfylls.

Bilias utdelningspolicy innebär att minst 50 procent av årets resultat ska delas ut till aktieägarna. Utöver ordinarie utdelning har Bilia lämnat extra utdelningar vid två tillfällen under den senaste femårsperioden, sakutdelning av Kommersiella Fordon (KFAB) 2003 och Catena (fastighetsbestånd) 2006. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning för år 2007 på 8:00 kronor (8:00). Totalt uppgår utdelningen till 164 Mkr.

Under året har ingen förändring skett i koncernens principer för kapitalhantering.

Finansiella risker och riskbegränsningar

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av fi nansiella risker.

Med fi nansiella risker avses fl uktuationer i företagets resultat och kassafl öde till följd av förändringar i valutakurser, ränte-nivåer, refi nansierings- och kreditrisker. Koncernens fi nanspo-licy för hantering av fi nansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskman-dat och limiter för fi nansverksamheten.

Nedan specifi ceras olika fi nansiella risker som Bilia utsätts

Förfallostruktur

Räntebärande fi nansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen fi nansiella skuldernas förfallostruktur.

Koncernen 2007 2006

Nominellt Nominellt

belopp Totalt Inom 1–3 3 mån– 5 år och belopp Totalt Inom 1–3 3 mån– 5 år och Låneinstitut Valuta valuta belopp 1 mån mån 1 år 1–5 år längre valuta belopp 1 mån mån 1 år 1–5 år längre

Handelsbanken SEK 354 354 — 354 — — — —

Nordea SEK 26 26 — 26 — — — —

Nordea NOK 409 485 — 485 — — — 83 91 91

Nordea DKK 118 150 — 150 — — — 43 52 52

SEB SEK 272 272 — 272 — — — —

Volvo Bilfinans AS NOK 17 19 — 19 — — — —

Ford Credit DKK 29 37 — 37 — — — 55 67 67

Personalfond SEK 5 5 — — — — 5 4 4 4

Finansiell Leasingskuld 38 38 3 1 20 14 — 32 32 3 1 17 11 Summa 1386 3 1344 20 14 5 246 3 211 17 11 4

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk (även kallad fi nansieringsrisk) avses risken att fi nansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader till följd av störningar i det fi nansiella syste-met. Enligt fi nanspolicyn ska det alltid fi nnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de när-maste 12 månaderna. Dessutom har förfallen på de fi nansiella skulderna spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken.

Därtill har avtal tecknats om kreditlöften om 1 982 Mkr (1 200).

Kreditlöftena löper fram till 2009 och var vid årsskiftet out-nyttjade till 671 Mkr (958).

Koncernens fi nansiella skuld uppgick vid årsskiftet till 1 381 Mkr (242) och förfallostruktur på låneskulden framgår av tabellen Förfallostruktur.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller fram-tida kassafl öden från ett fi nansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av rän-terisker och valutarisker.

Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera mark-nadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt opti-mera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Paramet-rarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6–12 månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt, kommer emellertid varak-tiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Ränterisk

otakt med den allmänna pris- och infl ationsutvecklingen och därmed väsentligt avvika från den fi nansieringskostnad som är allmänt förekommande i branschen. Koncernens tillgångar är i huvudsak kortfristiga. Finanspolicyns utgångspunkt är att minimera effekterna av en ränteförändring.

För att kontrollera koncernens ränterisk kan derivat-instrument som till exempel ränteswapar användas. De får endast användas av Bilia AB och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på risk-minimering som denna fi nanspolicy föreskriver.

Enligt fi nanspolicyn är målsättningen att vid en netto-låneskuld understigande 500 Mkr ska räntebindningstiden vara 0–6 månader. Om nettolåneskulden överstiger 500 Mkr ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara maximalt 9 månader.

Per balansdagen hade koncernen följande ränteprofi l på sina fi nansiella instrument:

Redovisade värden 2007 2006

Rörlig ränta

Finansiella tillgångar 202 269

Finansiella skulder 1 386 246

Känslighetsanalys

För att hantera ränterisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fl uktuationer av koncernens resultat.

På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Per den 31 december 2007 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet öka koncernens resultat före skatt med 12 Mkr (oförändrat).

För att kontrollera koncernens valutarisker används derivat-instrument som exempelvis valutaterminer. De får endast användas av Bilia AB eller under dess kontroll och ska uteslu-tande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som fi nanspolicyn föreskriver.

Dotterföretagen

Alla företag inom Bilia har sin marknadsföring och försäljning begränsad till sin hemmamarknad. Inköp av produkter sker efter prislistor i den lokala valutan. Enligt Bilias instruktion för dotterföretagens fi nansiering ska all fi nansiering ske i lokal valuta. Någon valutarisk uppstår därmed inte på dotterföre-tagsnivå. I de fall valutarisk ändå skulle uppstå, så ska denna kurssäkras förutsatt att valutarisken vid varje tillfälle inte bedöms som marginell.

Valutaswapar används för att eliminera kursrisker som upp-står vid utjämning av positiva saldon i en valuta mot negativa saldon i en annan valuta. Valutaswaparna används för att redu-cera koncernens räntekostnad på likvida medel och medför inga valutarisker. Nedan redovisas av företaget använda valu-taswapar fördelade på valuta och år.

Koncernen 2007

2006

Valutaswapar Valuta SEK Valuta SEK

NOK 200 238 472 521

DKK 190 241 184 224

I koncernens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 0 Mkr (0) i rörelseresultatet och med 1 Mkr (–1) i fi nansnettot.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen är begränsad med hänsyn till att samtliga försäljningar och inköp sker i lokal valuta.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Koncernen har haft som policy att inte skydda omräknings-exponeringar i utländsk valuta.

Känslighetsanalys

För att hantera valutarisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fl uktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakur-ser få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

En generell höjning med 10 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats öka koncernens resultat före skatt med cirka 4 Mkr (1) för året 2007.

Kreditrisk

Kreditrisker i fi nansiell verksamhet

Den fi nansiella riskhanteringen medför en exponering för

Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart inte kan eller vill följa ingångna avtal. Finansiella avtal får endast ingås med motparter som framgår av förteckning som utfär-dats av VD i Bilia AB.

Förteckning över tillåtna motparter i valutaswapar, terminer, och andra avtal utanför balansräkningen:

Låneinstitut Högsta tillåtna belopp

SEB 500 Handelsbanken 500

Nordea 500 Kreditrisker i kundfordringar

Risken att Bilias kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncern ens kunder kreditkontrolleras, varvid information om kundernas fi nansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysnings företag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediter ska hanteras. I denna anges beslutsnivåer för olika kredit limitar och hur värdering av kredi-ter och osäkra fordringar ska hankredi-teras.

Med kredit likställs i detta sammanhang ansvar för kunders betalningsförmåga som kan kvarstå efter att krediten överta-gits av AB Volvofi nans eller annat kreditinstitut.

På balansdagen föreligger ingen signifi kant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kredit-risk framgår av det redovisade värdet i nedanstående tabell för respektive fi nansiell tillgång.

Kreditriskexponering

Kortfristiga placeringar 99 143

Kund- och andra fordringar 1 057 890

Avbetalningsfordringar 31 26

Summa 1 467 1 282

Vissa bilar säljs med äganderättsförbehåll, vilket innebär att när betalning uteblir har koncernen viss säkerhet för sin fordran.

Utifrån historisk data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdag. Huvuddelen av utestående kund-fordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet.

Åldersanalys, kundfordringar

2007 2006

Koncernen Brutto Nedskrivning Brutto Nedskrivning

Ej förfallna kundfordringar 594 0 635

Förfallna kundfordringar 0–30 dgr 284 0 104

Förfallna kundfordringar > 30–90 dgr 53 –1 34 0

Förfallna kundfordringar > 90–180 dgr 32 –8 11 –2

Förfallna kundfordringar > 180 dgr 12 –2 16 –9

Förfallna kundfordringar > 360 dgr 10 –9 4 –4

Summa 985 –20 804 –15

Åldersanalys, avbetalningsfordringar

2007 2006

Koncernen Brutto Nedskrivning Brutto Nedskrivning

Ej förfallna avbetalningsfordringar 34 –3 29 –3

Förfallna avbetalningsfordringar 0–30 dgr 0 — 0

Förfallna avbetalningsfordringar > 30–90 dgr 0 — 0

Förfallna avbetalningsfordringar > 90–180 dgr 0 — 0

Förfallna avbetalningsfordringar > 180 dgr 0 — 0

Förfallna avbetalningsfordringar > 360 dgr 0 — 0

Summa 34 –3 29 –3

Koncernen har äganderättsförbehåll i sålda bilar motsvarande marknadsvärdet som bedöms vara i nivå med utestående avbetal-ningsfordringar.

Avsättningskonto 2007 2006

Kund- Avbetalnings- Kund- Avbetalnings-Koncernen fordringar fordringar fordringar fordringar

Ingående balans –15 –3 –14 –3

Återföring av tidigare gjorde nedskrivningar 1 3 6 1

Årets nedskrivningar –5 –3 –8 –1

Omräkningsdifferens –1 — 1

Geografi sk kreditriskexponering

Redovisat värde

Koncernen 2007 2006

Sverige 414 273

Norge 211 245

Danmark 371 297

Summa 996 815

Kreditriskexponering för olika kundkategorier Huvuddelen av kunderna utgörs av slutanvändare.

De tre största kunderna står för 23,3 procent (18,6) av kund fordringarna respektive 95,0 procent (93,7) av avbetalnings-fordringarna.

Related documents