Finansiering av utbildningen

I alla länder utgår olika former av statliga medel för finansiering av utbildningen i andraspråks och alfabetisering. Det går däremot en skarp skiljelinje mellan Danmark och Norge på ena sidan och Sverige, Finland och Island på den andra avseende kopp-lingen mellan måluppfyllelse/resultat och medel för finansiering av utbildningen.

3.5.1. Är utbildningens finansiering kopplad till måluppfyllelse?

(Detta avsnitt motsvaras i huvudsak av avsnitt B12 i enkäten.)

Tabell 14: Finansiering av grundutbildningarna för vuxna invandrare. Eventuella kopplingar mellan finanisering och måluppfyllelse.

Finansieringsmedel Koppling mellan finansiering och måluppfyllelse

Danmark Kommunen betaler undervisningen med nogen statsrefusion samt modtager resultatstilskud fra staten, når en kursist inden for 3-årsperioden har afsluttet dansk-uddannelse med prøve eller er kommet i beskæftigelse.

Ja.

Ekonomisk belöning (ersättning) till kommunen för varje deltagare som klarat avgångspröve eller har egen försörjning inom tre år.

Finland Varje TE-central som anordnar undervis-ning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna får medel från arbetsförvaltningen. Viss utbildning finansierad av etniska före-ningar m.m.

Nej.

TE –centralerna har eget system för kvalitetskontroll och måluppfyllelse.

Island Staten har ökat sin stötte dette år med stor sum og kommunerne sotter utbildningsin-stitutioner. Arbejdslivet og fagforeninger giver ligevel financial stött.

Nej

Norge Kommunen kan från staten söka: 1. ”per capita”-tilskudd (vestlig og ikke-vestlig deltaker)

2. resultattilskudd (ved avlagt prøve) 3. Skjønnsmessig tilskudd (ved spesielle behov).

4. Deltakere på gammel ordning gir utbetaling per deltaker per time.

Ja.

94 000 nkr for ikke-vestlig og 35 200 for vestlig borger fordelt på 5 år.

Kommunen får 5000 nkr /person registrert i NIR, og som klarat muntlig respektive 5000 nkr för person som klarat skriftlig Norskpröve 2 og Norskpröve 3.

2007: 75 millioner nkr ekstra til å styrke norskopplæringen, 400 000 kr til kommuner med 10–200 deltakere, resten er skjønnsmidler.

Sverige Statliga medel för flyktingar i samband med mottagande och introduktion där sfi ingår som en del.

Nyanlända invandrare invandrare som ej har flyktingstatus har rätt till sfi. Finansie-ras av kommunala medel och försörj-ningsstöd.

Statliga medel till grundläggande vuxen-utbildning i form av årsplatser.

Nej.

Kommunen måste inrätta och följa en individuellt inrättad introduktionsplan. Förutsättningen för de statligt finansiera-de platserna är en kommunal finansiering som uppgår till minst 82% av stödet. Kommunen skall i en ansökan ange mål och planer för utveckling av verksam-heten.

52

Kommentarer från de nordiska länderna

Danmark

Kommunerne har det økonomiske ansvar for undervisningen. Siden januar 2004 er finanseringen modultakstreguleret. Hver danskuddannelse består af seks moduler. En kursist skal bestå en modultest, før udbyder kan fremsende faktura til kursistens bo-pælskommune og modtage penge til den efterfølgende undervisning. I Finansloven findes vejledende modultakster. Kommunen modtager statsrefusion.

Finland

TE-centralerna använde sammanlagt 2 793 388 euro under året 2006 för att anskaffa undervisning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna (i medeltal 3 979 euro/person). Av 15 TE-centraler var det fyra som under året 2006 inte ordnade någon undervisning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna och dessa hade därmed noll budget.

Det är svårt att uppskatta finansiering för den övriga utbildningen eftersom kursernas längd och timantal varierar mycket. Finansieringen av den övriga utbildningen kom-mer dessutom från många olika instanser.

Island

Ökning fra staten fra 26 milljoner kroner til 200 milljoner og stöd från arbejdslivet som har sin egen vuxenutbildningsinstitution og stöd fra fackföreningar till kurser og individer som deltaker i kurser.

Norge

Den nye finansieringen for norskopplæringen ³² bygger på tre typer tilskudd: ”per capita”-tilskudd, resultattilskudd og skjønnsmessig tilskudd (ved spesielle behov). Alle kommuner får overført et per capita-tilskudd basert på antall innvandrere med rett og plikt bosatt i kommunen. En ikke-vestlig innvandrer gir 94 000 kr ³³ og en vestlig innvandrer gir 35 200 kr fordelt på fem år. Små og mellomstore kommuner kan dessuten søke om et ekstra, skjønnsmessig tilskudd fordi de ikke har ”stor-driftsfordeler”. I 2007 er de fleste deltakerne i norskopplæringen på ”gammel ord-ning”. Her leverer kommunen lister over antall deltakere per time per lærer, og får etterbetalt en refusjon for opplæringen ³⁴.

Sverige

Svenskundervisning för invandrare

Staten lämnar ersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet och introduktionen av nyanlända enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m (ersättningsförordningen). Ersättningen betalas ut som ett schablonbidrag för varje flykting som tas emot. Rätt till schablonersättning har kom-muner som genomför ett program för individuell introduktion i enlighet med en skrift-lig introduktionsplan som fastställs efter samråd med berörd person. Ersättningen är tänkt att täcka kommunens ökade kostnader för, i genomsnitt, tre och ett halvt år. Ett introduktionsprogram skall enligt ersättningsförordningen innehålla svensk-undervisning för invandrare (sfi) enligt skollagen (1985:1100), praktik i den utsträck-ning som är möjlig, orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt sam-hällsliv samt information om vardagslivet i en kommun och liknande frågor.

Nyanlända invandrare som inte omfattas av ersättningsförordningen har samma rätt som flyktingar och andra skyddsbehövande till sfi och stöd från arbetsförmedlingen.

32 Finansieringsordningen blir i 2007 evaluert av Rambøl management, det kan komme endringer.

33 Satser for 2007, se www.ks.no

34

53

Kommunen har däremot ingen skyldighet att erbjuda dessa personer deltagande i an-nan introduktionsverksamhet. Många av dessa får försörjningsstöd (socialtjänst-förordningen) för studierna i sfi. ³⁵

Grundläggande vuxenutbildning

Statsbidrag för den grundläggande vuxenutbildningen är avsett att både stödja en fort-satt utveckling och bibehålla tillgången till vuxenutbildning. Förutsättningen för stat-ligt stöd är att kommunerna åtar sig att successivt utveckla förutsättningarna för nas lärande, t.ex. infrastruktur, pedagogik och metodik. Stöd till grundläggande vux-enutbildning får lämnas till kommuner som har en hög andel kommuninvånare med utomnordisk bakgrund bland den vuxna befolkningen eller hög arbetslöshet.

Sammanlagt 45 000 årsstudieplatser har år 2006 fördelats till kommunalt finansierad vuxenutbildning; grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och på-byggnadsutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Fördelningen utgår från kommunernas ansökningar om statligt stöd för utbildning av vuxna år 2006 och från officiell statistik. ³⁶ 35 Se vidare www.immi.se/lagar/utredningar/dir200752.htm 36 Se vidare www.skolutveckling.se/innehall/utbildning_arbetsliv_tillvaxt/vuxnas_larande/statsbidrag/2006/ beslut_fordelning_2006/

54