Hur lång tid tar det att nå utbildningsmålet?

I 2005 blev der anvendt i alt 10 373 936 undervisningslektioner: Danskuddannelse 1: 2 055 212 lektioner til 5 298 kursister = 388 lektioner i gennemsnit pr kursist.

Danskuddannelse 2: 4 589 741 lektioner til 14 660 kursister = 313 lektioner i gennemsnit pr kursist.

Danskuddannelse 3: 3 728 983 lektioner til 17 283 kursister = 216 lektioner i gennemsnit pr kursist.

Finland

Statistik saknas. Island

Statistik saknas. Norge

NIR registrer når deltakeren har tatt ut sin rett og/eller plikt til opplæring og Norsk språktest sitt persondataskjema (frivillig) registrerer hvor mange timer en deltaker har vært i opplæring før han/hun går opp til norskprøven. Men vi har ennå ingen offisiell statistikk over hvor mange timer en deltaker bruker i opplæringen. Persondata-skjemaet til Norsk språktest viser at de som har fått flest timer (2 000–3 000 t), stryker oftere enn de med få timer (rundt 500). De med få timer opplæring, har ofte god utdanningsbakgrunn, går på spor 3 og tar Norskprøve 3 eller Test i norsk – høyere nivå (B2– C1), og de består som regel prøven.

Sverige

Antalet använda timmar varierar. De på studieväg 3 använder färre timmar i genom-snitt för att nå målet med utbildningen och de på studieväg 2 flest.

Tabell 29: Sammanfattning av tabell 8.6 B–D med antalet elevtimmar per elev som i genomsnitt har använts för att uppnå respektive resultat. ¹⁰⁷

Genomsnittligt antal timmar för deltagare med start: 2003/2004 Genomsnittligt antal timmar för deltagare med start: 2004/2005 Genomsnittligt antal timmar för deltagare med start: 2005/2006 Avslutat sfi 1 (kurs B)

med godkänt resultat

616 h 470 h 246 h

Avslutat sfi 2 (kurs C) med godkänt resultat

611 h 516 h 290 h

Avslutat sfi 3 (kurs D) med godkänt resultat

389 h 335 h 227 h

101

Appendix

Enkätformulär

Kartläggning av alfabetiseringsundervisning i Norden (KAN)

Inledning

Alla de nordiska länderna har under lång tid öppnat för arbetskraftsinvandring och även tagit emot ett stort antal flyktingar. Bland dessa migranter finns många som är helt utan eller har en mycket kort formell skolutbildning. I Sverige har drygt 20% av de som deltar i utbildningen svenska för invandrare (sfi) högst sex års skolbakgrund. Majoriteten av dessa är föräldrar och många också arbetstagare, men vi vet att de bl.a. på grund av sina bristande läs- och skrivkunskaper och alltför korta allmänna skolut-bildning har blivit eller riskerar att bli arbetslösa och också marginaliserade i sam-hället, vilket kan leda till sociala och ekonomiska problem.

Det finns ett behov av att kartlägga och analysera denna grupps utbildningsvillkor. Kartläggningen genomförs i ett aktivt nätverkssamarbete mellan ansvariga i de fem nordiska länderna. Resultatet av kartläggningen blir ett konkret, aktuellt och värde-fullt underlag för förändringar, förbättringar och förnyelse av utbildningsutbudet för denna grupp vuxna och ska förhoppningsvis kunna leda vidare till nya utvecklings- och forskningsprojekt inom området.

Utgångspunkten är en allmän beskrivning av den vuxenutbildning som finns i de olika nordiska länderna och som innefattar och/eller speciellt riktar sig till vuxna som in-vandrat till ett av länderna och som har ett annat modersmål än något av de nordiska språken. Trots olikheter i ländernas system och organisation av utbildning och att vissa länder har längre erfarenhet av denna typ av utbildning än andra, anser vi att vi har mycket att lära av varandra. Därför vill vi analysera och på olika sätt lyfta fram hur utbildningarna i respektive land tar hänsyn till analfabeter och kortutbildades be-hov.

102

Enkätfrågeställningar

• Frågorna anpassas efter förhållandena i respektive land, men förändras så lite som möjligt. Det är naturligtvis viktigast att syftet med frågan blir tydligt. • Eventuella kommentarer och förklaringar ges efter varje avsnitt (A–E). • Bilagor etc. märks med koden för var den hör hemma t.ex. Bilaga 1. B6a).

A.

Begrepp – definitioner

(Begreppen kommer först i enkäten, men fylls i allteftersom vid genomgången av styrdokumenten för frågeställningarna i B–E. Definitioner förklaras och med en hän-visning till var och i vilka styrdokument de finns.)

A1. Finns det definitioner av följande begrepp i styrdokumenten?

• A1a) Analfabet/illitterat • A1b) Litterat

• A1c) Lågutbildad/kortutbildad • A1d) Alfabetisering

• A1e) Läs- och skrivinlärning

A2. Ytterligare upplysningar, kommentarer eller preciseringar:

B.

Allmän beskrivning av andraspråksutbildning för vuxna invandrare

utifrån gällande styrdokument (i lagar/lov, läroplan, förordningar/ føreskrifter/ bekenntgøringar eller motsvarande kursplaner).

B1. Övergripande syfte och beskrivning av utbildningen B2. Målgrupp:

• B2a) Övergripande definitioner

B3. Nationell organisation (helst som en figur):

• B3a) Nationellt ansvar: ministerier, nationella myndigheter • B3b) Regionalt ansvar

• B3c) Lokalt ansvar

• B3d) Krav på samverkan mellan myndigheter på olika nivåer

B4. Modell över utbildningen:

• B4a) Spår/utbildningsvägar/studievägar etc • B4b) Kurser/moduler etc

• B4c) Anknytning – ev. nivåernas korrelation – till CEFRs nivåer (Common European Framework och Reference)

• B4d) Kombinationer med andra utbildningar (andra ämnen, lärlingsutbild-ningar o.dyl.)

103

B6. Kursplan: (bifogas i sin helhet i bilaga)

• B6a) På vilka språk finns kursplanen, (nynorsk/bokmål, finska/svenska, svenska, danska, isländska, grönländska/danska)

• B6b) Ingår samhälls/samfundskunskap? På vilket sätt?

I vilken omfattning?

• B6c) Är kursplanen anpassad till analfabeter och kortutbildade? I så fall hur? • B6d) Betygssystem (tabell)

• B6e) Betygskriterier (i bilaga)

• B6f) Ingår krav på individuella studieplaner?

• B6g) Finns det rådgivande (men ej styrande) nationella vägledningar eller stödmaterial för undervisningen?

I så fall vilka och vem är ansvarig?

Finns grupperna analfabeter och kortutbildade nämnda och i så fall på vilket sätt?

B7. Nationella prov:

• B7a) Antal/olika nivåer • B7b) Frekvens per år

• B7c) Kostnad för extern prövning (för den enskilde kursdeltagaren)

B8. Uppehållstillstånd/medborgarskap:

• B8a) Finns det en koppling mellan utbildningen och PUT (Permanent uppe-hållstillstånd)?

• B8b) Finns det en koppling mellan utbildningen och medborgar-skap/statsborgerskap?

B9. Regleringar rörande utbildningens omfattning:

• B9a) Antal timmar per studerande • B9b) Maximerad total studietid

• B9c) Bestämmelser om minimitid per vecka o.dyl • B9d) Gruppstorlek

B10. Modersmål:

• B10a) Undervisning på modersmål • B10b) Undervisning i modersmål

• B10c) Tolkhjälp (vid olika tillfällen, bestämmelser, riktlinjer etc)

B11. Utvärdering av utbildningen:

• B11a) Kvalitetskontroll av utbildningen (nationell, lokal)

B12. Utbildningsfinansiering (statlig/kommunal etc):

• B12a) Per individ

• B12b) Kopplat till måluppfyllelse • B12c) Annat sätt

B13. Studiebidrag/ bidrag till livsopphold (för de studerande):

• B13a) Kurskostnader (kursavgift, material, läromedelskostnad m.m) • B13b) Medel för livsopphold (studiebidrag, studielån, socialbidrag etc)

B14. Lärare:

• B14a) Kompetenskrav (ev behörighetskrav)

• B14b) Anställningsformer (regler för tidsbegränsad/tillsvidare/fast stilling etc)

104 C.

Utbildningens relation till andra politiska beslut och lagar.

Hur nämns eller påverkas utbildningen för invandrare (med fokus på utbildning av analfabeter och kortutbildade) av beslut/lagstiftning som rör integration, utbildning i allmänhet och arbetsmarknaden/näringslivet?

C1. Politiska mål för integration C2. Politiska mål för skola/utbildning

C3. Politiska mål för arbetsmarknad/näringsliv

C4. Ytterligare upplysningar, kommentarer eller preciseringar:

D.

Utbildningen i siffror. Uppgifter hämtade från tillgänglig statistik.

D1. Ansvar för insamlande av statistiskt material gällande utbildningen:

• D1a) Vem eller vilka? • D1b) Hur ofta?

• D1c) Hur sker spridningen av informationen?

D2. Deltagare – totalt i utbildningen:

• D2a) Antal • D2b) Skolbakgrund • D2c) Ålder • D2d) Kön • D2e) Språkgrupper • D2f) Status: flykting arbetskraft familjeanknytning övrigt

D3. Deltagare – per studieväg/spår/kurs/modul etc:

• D3a) Antal • D3b) Skolbakgrund • D3c) Ålder • D3d) Kön • D3e) Språkgrupper D4. Utbildningens omfattning:

• D4a) Antal kommuner eller motsvarande • D4b) Anordnare

offentlig regi privat regi

• D4c) Fördelning mellan olika kommuner Antal kommuner med över 100 deltagare

Antal kommuner med mellan 11 och 99 deltagare Antal kommuner med upp till 10 deltagare

D5. Resultat:

• D5a) Antal deltagare som nått utbildningens (hela) mål

• D5b) Antal deltagare som nått målen per studieväg/spår/kurs/modul • D5c) Genomströmning (tid, timmar per uppnådda mål etc)

105

D6. Lärare i utbildningen:

• D6a) Antal lärare totalt

• D6b) Andel behöriga lärare (jfr med B14a) • D6c) Andel med annan efterfrågad utbildning. ¹⁰⁸ • D6d) Andel med speciell utbildning i vuxenpedagogik • D6e) Andel med utbildning i läs- och skrivinlärning

D7. Ytterligare upplysningar, kommentarer eller preciseringar:

E.

Lärare: grundutbildning, fortbildning, kompetensutbildning

Är lärarutbildningen anpassad för andraspråksutbildning för vuxna? Dvs ingår a) vuxenpedagogik,

b) svenska som andraspråk eller motsvarande, c) alfabetisering,

d) läs- och skrivutveckling i utbildningen?

E1. I grundutbildningen: • E1a) Obligatoriskt/tillval • E1b) Omfattning E2. I vidareutbildning/efterutdannelse: • E2a) Omfattning • E2b) Former • E2c) Anordnare E3. I kompetensutveckling: • Omfattning • Former • Anordnare

E4. Medel för kompetensutbildning/kompetensutveckling (generellt för lärarutbildningen):

• E4a) Statliga

• E4b) Lokala/regionala

E5. Speciella satsningar:

• E5a) Pågående satsningar

• E5b) Projektmedel inom området

E6. Ytterligare upplysningar, kommentarer eller preciseringar:

108 Om inte andraspråksinlärning ingår i behörigheten, är det intressant att veta hur många lärare som har en sådan utbildning (och hur omfattande den är).

In document Alfabetiserings- utbildning i Norden (Page 104-109)