Lärresurser styrs idag av en kommersiell marknad med förlag som har vinstintresse i deras produkter. Att värdera tryckta böcker har för förlagen varit lätt för kunden att motivera då de faktiskt får en fysisk produkt som håller några år tills den går sönder eller blir inaktuell. Att värdera en digital produkt upplevs vara svårare och den allmänna inställningen enligt förlagen har varit att det som finns på internet ska vara gratis eller ialla fall inte kosta mycket pengar. (Ander, 2011a)
Något som är viktigt vid distribution av digitala produkter är att skydda sitt material från att spridas vidare. Då förlag började med att erbjuda digitalt material var det oftast i form av medföljande cd-rom skivor till det tryckta läromedel man köpte. Idag så använder nästan alla förlag som har digitalt material webbaserade lösningar med personliga inloggningar som skolan får genom att köpa licenser. På detta sätt har man kontroll på antalet användare och använder sig av tidsbegränsade licenser som sedan måste förnyas för att kunna fortsätta användas (Ander, 2011a). En fördel med en webbaserad lärresurs är att det kan uppdateras och ändras vid exempelvis fel i facit på ett enkelt sätt och utan större kostnader. Det är även
KAPITEL 4. FÖRSTUDIE
möjligt att bygga ut systemet vid behov och man skulle kunna tänka sig att sälja olika licenser beroende på behov. En baslicens innefattar de enklaste funktioner och man kan sedan köpa till funktionspaket för att utöka sin lärresurs. En nackdel med webbaserade lärresurser är den dagen då internet till skolan ligger nere, en lösning kan vara att ha begränsade versioner som kan fungera offline under kortare perioder.
Att bygga en gemensam lärplattform där skolorna köper till lärresurser för olika ämnen och som fungerar som en länk mellan ämnen, lärare, elever och även föräldrar som kan följa sina barns utveckling kan vara ett sätt att göra det enkelt för en skola välja att köpa från samma förlag.
Kapitel 5
Prototyp
När vi började vårt examensarbete hade vi som målsättning att faktiskt skapa en produkt som vi skulle kunna testa på elever och se om den gav en ökad förståelse. Vi insåg ganska snabbt att vi endast skulle kunna skapa en prototyp som skulle visa på de funktioner vi ville ha med.
I de allra flesta fall så förkastar man prototyperna och utvecklar en skarp pro-dukt utifrån prototypen inte som en vidareutveckling av den. Ska man vidareut-veckla prototypen till den skarpa produkten måste detta vara noggrant planerat från början och detta leder ofta till robust produkt (Sharp, Rogers & Preece, 2007). I vårt fall är det speciellt eftersom det inte handlar om att utveckla något efter en given specifikation från en beställare och inte heller till några riktigt givna kunder, utan snarare att ta fram ett underlag för en stor målgrupp. En svårighet men också en möjlighet. Vi valde att låta eleverna och lärarna bli de som skulle komma med förslag genom brainstorming för vad denna digitala lärresurs skulle innehålla. För att inte elevernas resultat skulle påverkas av vad lärarna vill ha och tvärt om så valde vi att arbeta med två parallella spår till en början. Johan höll i intervju med brainstorming med lärarna och Emil detsamma med eleverna. Separat gjorde vi varsin gränssnittsskiss, en för lärarna och en för eleverna, och först när vi var klara med det så visade vi resultatet för varandra.
Vi är medvetna om den skevhet eller bias det ger att vi använder färdigt bok-material och inte utvecklar egna frågor.
5.1 Gränssnittsskiss
Våra intervjuer med lärarna respektive eleverna gav en mängd förslag på funktioner som vi på varsitt håll sammanställde i varsin enkel gränssnittsskiss på papper. Dessa skisser presenterade vi för varandra och vi gjorde en gemensam lista på de funktioner som lärarna respektive eleverna tyckte skulle vara med.
KAPITEL 5. PROTOTYP
5.1.1 Lärarperspektiv
I denna första diskussion med lärargruppen var syftet att känna av attityden mot digitala lärresurser och vad som användes idag av detta på skolan men även försö-ka få ut det som var bra med de tryckta läroböckerna och vad som de tycker är begränsningen med dessa.
I den första lärargruppen framkom att de använder sig av lite gratismaterial som finns att tillgå via internet där matteboken.se och webmath.se var några av de platser som nämndes. Men det var fortfarande den tryckta boken som användes för att styra planering och det digitala materialet användes främst för att hämta extrauppgifter. I övrigt bland de intervjuade lärarna så användes digitalt material i liten utsträckning.
Det som lärarna tog upp som positiva egenskaper med en tryckt lärobok var att det var enkelt att skapa sig en överblick av hela kursen och sina framsteg genom att se hur mycket man har kvar i boken. Något som togs upp som en möjlighet men också en begränsning var det faktum att elever ritar i böckerna vilket är bra för att eleverna gör noteringar och därmed ’bygger på’ läroboken med egna tankar och tips men en begränsning med en tryckt bok är att boken kommer att användas av flera elever som då kanske inte säkert blir lika glad av alla anteckningar.
Något som alla lärare var överens om var att en digital lärresurs möjligtvis kan komma ersätta den tryckta läroboken men att papper och penna fortfarande är en viktig del för att lära eleven att redovisa sin tankegångar och att formulera egna matematiska resonemang.
Lärarna var lite skeptiska mot en alltför komplett lärresurs som de ansåg skulle kunna låsa deras frihet till att styra lektionsplanering och att datorn då skulle er-sätta lärarens roll i klassrummet. Detta kommer vi ta med oss genom att tydliggöra vår resurs som en möjlighet för läraren att låta sig inspireras av och inte som något att behöva styras av.
Även edutainment fick lärarna att dra öronen åt sig och de upplevdes lite rädda för att blanda in lekfulla moment i en lärresurs och att det lämpade sig bättre för yngre årskurser. Men efter lite förklaring av hur vi tänkte oss att implementera edutainment kunde de förstå en poäng med att viss utformning på en lärresurs kan bidra till ökad motivation hos eleven.
Andra tankar och möjligheter som framkom: • Fullständiga lösningar efterfrågades
• Mer uppgifter och exempel
• Möjlighet till tydligare verklighetsanknytningar via länkar eller exempel • Interaktiv lärresurs som kan underlätta individanpassa undervisning
5.1.2 Elevperspektiv
I ett första möte med eleverna beskrev de it-situationen som bra där de hade egna datorer. Men att datorn mest användes i kursen digitalt skapande och på språklek-tionerna. På matematiklektionerna använder läraren datorn för att presentera grafer
5.1. GRÄNSSNITTSSKISS
och uppgifter. De beskrev fördelen med dagens matematikbok att allt är samlat på ett ställe och att den är lätt att ta med sig samt att uppgifterna är betygsindelade. Det som saknas är lösningar. När de får tänka fritt kring digitala läromedel ser de möjligheter med att kunna slumpa uppgifter, ha färdiga lektioner att titta på som man kan spola fram och tillbaka i och möjligheter att ställa frågor i programmet. Hur inmatningen och själva räkningen ska gå till i en dator har de svårt att se en lösning på. De funderar också kring vad som händer om programmet ligger på in-ternet och nätet går ner. Överlag är de positiva till ett nytt digitalt och internaktivt läromedel och de tycker att utvecklingen stått still.
5.1.3 Gemensam prototyp
Utifrån listan med funktioner och våra två gränssnittsskisser enades vi om en ny gränssnittsskiss. Vi ritade in funktioner och hur vi ville att det skulle se ut på ett stort papper. Enligt metoden för att klassificera funktionerna (Löwgren & Stol-terman, 2007) med vårt tillägg, listade vi upp dem och diskuterade fram vilka funktioner som lärarna, eleverna och vi tyckte skulle ingå.
Teknik
Då målsättningen från början var att få en fungerande prototyp utvärderade vi olika programspråk och tekniker som vi stött på under vår utbildning för att hitta något som skulle passa. Vi hade tidigare tagit ett principbeslut på att det var för bärbara dator, i första hand PC men gärna för mac, och inte för surfplattor eller mobiltelefoner. Vårt val föll på HTML, PHP och java script. Språk vi tidigare arbetat med och som är lätt att komma igång med och få visuella resultat snabbt. Vi gjorde en sida med flytande fönster likt det man är van med från Windows – man kan förstora, förminska, öppna och stänga. Vi la ner mycket tid på att få prototypen att verka användbar, för att inte det skulle vara ett hinder när den senare skulle presenteras. Vi övergav ganska snabbt att den skulle fungera i Internet Explorer som inte följer HTML-standard fullt ut.
Implementering
Samtliga av de funktioner som ansågs vara nödvändiga implementerades i prototy-pen och möjligaste mån också de som var önskvärda. Vi tvingades här avstå från att göra databaskopplingar då detta blev för avancerat utan valde att lägga in statisk information som ändå visade på funktionen.
Layout
En grundtanke som vi hade då vi började skissa på vår gemensamma prototyp var att den skulle skilja sig utseendemässigt mot den tryckta boken. Ett enkelt steg som ofta används vid digitalisering av tryckta medier är att lägga upp pdf:er av dessa böcker vilket vi ville undvika utan istället arbeta fram ett grafiskt snitt som
KAPITEL 5. PROTOTYP
Figur 5.1. Gränssnitt i vår prototyp
presenterar våra funktioner och interaktiva möjligheter på ett för användaren så tillfredsställande sätt som möjligt.
Vi använder oss av en layout med fönster som går att ändra storlek på och flytta runt för att användaren skall kunna anpassa utseendet på sin arbetsyta efter egna önskemål. Rent grafisk är det mycket som kan förbättras beträffande både färgval och utformning men detta var till viss del begränsat av programkod som krävdes för att få andra funktioner att fungera och som i detta skede prioriterades.
Ett resultat av presenteras i figur 5.1 där det gränssnittet och en del av funk-tionerna presenteras.