Utbudet av digitala lärresurser mot de senare skolåren fortfarande väldigt begränsat och de stora förlagen har inte lanserat några omfattande produkter. Det finns därför en stor möjlighet för denna form av lärresurs att komma att utvecklas väldigt mycket inom de närmaste åren.
En stor möjlighet med en digital lärresurs är möjligheten till att vara dynamisk och individanpassa undervisningen. Man skulle i programmet kunna lagra infor-mation om vad användaren har svårt för och utifrån detta anpassa uppgifter och i förlängningen tipsa om teoriavsnitt som eleven måste ta till sig för att förbättra sina resultat.
En produkt som redan finns på marknaden är olika former av så kallade lärplatt-formar som används av skolor som en kommunikationskanal mellan elever, lärare och föräldrar. Att utvidga en lärresurs som denna till vara en del av en lärplattform kan betyda att man kan samarbeta med andra lärresurser i andra ämnen men inom samma serie. Man skulle kunna tänka sig att skolor som arbetar i projektformer skulle kunna utnyttja denna möjlighet till tvärvetenskapliga resurser.
En kommunikationslänk till en projektor i klassrummet för eleverna att sända upp grafer eller lösningar på uppgifter är en utveckling som skulle göra arbetet smi-digare i klassrummet och eleverna lär sig genom att dela med sig av sina upptäckter och kunskaper. På liknande sätt kan datorn kommunicera med andra externa hjälp-medel i klassrummet som miniräknare eller inom andra ämnen en karta, robot eller olika mätinstrument.
Kapitel 8
Slutsatser
Vår studie visar på en uppåtgående trend på svenska gymnasieskolor vad gäller digitala läromedel och att datorn tar en allt större plats i undervisningen. Det finns i dagsläget inga färdiga digitala lärresurser utan marknaden har gjort tappra försöka att vara först ut med halvfärdiga produkter.
Ett stort arbete som måste ske innan vår prototyp kan bli en färdig produkt är att skapa en databas med teori, exempel, uppgifter, facit, ledningar, lösningar samt uppslagsord. Denna databas kommer att bli en värdefull del som kunna användas mot flera olika gränssnitt. Man kan också tänka sig att en del av denna databas skulle vara öppen för att lärare och elever skulle kunna lägga till sina egna uppgifter och på så sätt utveckla den. Med möjlighet att sätta betyg på uppgifterna skulle man snabbt kunna få hög kvalitet på dem. Man skulle på så sätt få ett levande material som aldrig slutar utvecklas. Inmatningen av svar i programmet och sedan bedömningen av det inmatade kommer ställa stora krav på programvaran så att
toleransen är på en rimlig nivå. Är svaret t.ex. 10000 borde 10000,0 och 104 också
vara rätt. En svårare uppgift blir att tolka skrivna svar som till en början kommer kräva manuell rättning.
Både lärare och elever är positiva till en digital lärresurs, när det kommer till lek- eller spelmoment så är eleverna de mest optimistiska. Lärarna visar en viss oro för en alltför komplett lärresurs gjord för självstudier som skulle bli för bra. Men en programvara kan aldrig ersätta en riktigt bra lärare och vilket stöd programvaran än ger så är det upp till läraren att använda den. I klassrummet är det läraren som kommer vara den bästa lärresursen.
Med en lärresurs som alltid är tillgänglig på nätet kan man komma från proble-matiken med att elever med flit glömmer matematikboken och därför inte kan göra läxan. Föräldrarna får också en möjlighet att ta hjälp av programmet vid läxläsning och själva gå igenom videoklippen. En möjlighet som vi inte har diskuterat tidigare är att koppla ihop programmet med riktiga personer som via digitala kommuni-kationsverktyg (exempelvis MSN) kan hjälpa till vid läxläsning. Flera tjänster av denna typ finns idag gratis på nätet men det skulle kunna vara en tilläggstjänst som förlaget erbjuder.
KAPITEL 8. SLUTSATSER
Framtiden för vår prototyp är spännande och man kan med enkla medel snabbt få upp en programvara som stödjer de nödvändiga delarna och börja testa på ele-ver. Nu står de gamla läroböckerna inför samma teknikskifte som uppslagsverken gjorde i början på 1990-talet då en cd-skiva kom att ersätta hyllmeter av böcker för att sedan bli ersatt av nätbaserade varianter där man idag både har kommersiella betaluppslagsverk och fria varianter i form av bland annat Wikipedia. Med dessa fri material som ofta är användarskapade saknar ofta en extern kontroll av innehållet och man bör en viss grad av källkritik i åtanke vid användning av denna typer av källor.
Kapitel 9
Referenser
9.1 Tryckta källor
Bell, Judith (2009). Introduktion till forskningsmetodik. ISBN: 9789144046457 Mal-mö: Holmbergs i Malmö AB
Cooper, Alan (1999). The Inmates are Running the Asylum. 9780672326141 In-dianapolis: Sams.
Gennow, S., Gustafsson I.-M. & Silborn B. (2004) Exponent C.ISBN: 9789140642936 Lettland: Tryck & bind Livonia Print
Jalakas, Anders (2011). Svajiga mattegrunder orsak till internationellt fiasko. Skol-världen. Februari 2011
Lundgren, Sofia (2011). Datorerna måste de facto användas i undervisningen. Skol-världen. Februari 2011.
Löwgren, J. & Stolterman, E. (2007) Thoughtful interaction design – A design
per-spective on information technology. ISBN: 0262622092 Cambridge: MIT Press
Norman, Donald (2002). The Design of Everyday Things ISBN: 9780465067107 New York: Basic Books
Norman, Donald (2005). Emotional Design: Why we Love (or Hate) Everyday
Things. ISBN: 9780465051366 New York: Basic Books
Preece, J., Sharp, H. & Rogers, Y. (2007) Interaction design - Beyond HCI. ISBN: 9780470018668. Chichester: John Wiley And Sons Ltd.
KAPITEL 9. REFERENSER