Poängsystem

Detta är en funktion som vi känner igen från spel på Facebook och onlinespel så som World of Warcraft. Poängsystemet baserar på erfarenhet och man får mer poäng för ju mer man gör. Man kan tänka sig att man får poäng för varje uppgift man löser, om man gör saker på en viss tid och att man loggar in varje dag. Med poängen stiger man i graderna i ett gradsystem. Man börjar som novis och stiger i graderna till professor beroende på hur mycket man arbetar med programmet. Det är skiljt från ’Progressbar’ som bara visar var och om man jobbar i avsnittet.

• Elevperspektiv

Detta är tänkt att motivera eleverna till att logga in varje dag och göra litet hela tiden.

• Lärarperspektiv

Lärarna kan få se hur aktiva eleverna är i programmet.

Diskussion

Ett förhoppningsvis motiverande inslag som borde kunna vara avstängningsbart för de som tycker att det är störande. Risken finns också att eleven fokuserar mer på att få poäng än att lära sig själva momenten och går vidare när poängen registrerats.

Kapitel 6

Resultat

6.1 Resultat av elevenkäter och samtal med lärare

Ur den enkät vi lät elever svara på som ett led i vår utvärdering av möjliga funktioner kunde man tydligt se några reaktioner på funktioner som mottogs väl och likaså vilka som funktioner som antingen behöver ändras eller som av olika anledningar inte fyller ett behov i en digital lärresurs.

För att redovisa utfallet ur denna enkät har svaren på de fyra frågorna om varje funktion graderats till numeriska värden från 1 - 6 som i enkäten motsvarar de sex stegen mellan Nej/aldrig – Ja/Mycket. Således räknades en summa ut för varje fråga tillhörande sin funktion och resultatet visas i figur 6.1. Varje funktion redovisas i en grupp om fyra staplar där varje stapel representerar en fråga enligt följande ordning:

• Är den här funktionen nödvändig?

• Hur mycket tror du att du skulle använda funktionen? • Skulle den öka förståelsen?

• Skulle den underlätta arbetet?

A. Filmsnutt av inspelade lektioner, missade lektioner etc.

Eleverna tyckte generellt att detta var en funktion som skulle kunna underlätta arbetet inom matematik och även bidra till ökad förståelse men däremot var de tveksamma om de verkligen skulle komma att använda den. En kommentar var att det var en bra funktion då denne förstod mycket bättre om någon förklarar än att läsa teori på egen hand. Lärargruppen tyckte detta var en intressant funktion som kan vara bra att använda då elever missat en lektion och skulle kunna följa lektionen på distans.

KAPITEL 6. RESULTAT 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 A B C D E F G H I J K L

Figur 6.1. Resultat av enkäter

B. Uppläsning av text

Funktionen uppläsning av text mottogs inte som något som eleverna tyckte var varken nödvändigt eller skulle bidra till att på något sätt underlätta matematik-undervisningen. En kommentar om denna funktion var att den lämpar sig bra för elever med svårigheter att läsa.

C. Poängsystem

Ett poängsystem som skulle motivera ökad inlärning mottogs med blandade resultat där vissa trodde att det kunde öka intresset. De flesta var eniga om att det inte direkt skulle bidra till ökad förståelse eller underlätta arbetet men eleverna trodde ändå att de skulle använda funktionen hög grad. Lärargruppen förstod idén med att motivera eleverna, men var skeptiska till funktionen då de trodde att eleverna skulle komma att jaga snabba poäng istället för att försöka lära sig.

D. Facebookkoppling

Denna fråga delade gruppen (vilket inte kan ses i 6.1, men kan studeras i den fullständiga sammanställningen av enkäten). Den ena gruppen såg en positiv effekt av att kunna dela med sig av resultat och därmed kunde tänka sig att använda sig

6.1. RESULTAT AV ELEVENKÄTER OCH SAMTAL MED LÄRARE

av funktionen men den andra gruppen var kritisk till tanken om att dela med sig till alla andra. En kommentar var att det skulle vara bättre med ett slutet system för klassen eller skolan. Man tyckte inte att det var en nödvändig funktion för att klara av kursens mål.

E. Forum för kontakt med andra elever för att kunna hjälpa varandra

Denna funktion fick väldigt höga poäng på samtliga frågor och mottogs som en väldigt positivt. Lärarna uppskattade tanken med en forumfunktion. De såg framför sig hur de skulle kunna följa elevernas aktivitet på forumet och väga in detta vid betygssättning.

F. Direkt kontakt med läraren

Även denna funktion fick höga poäng och flera elever uppskattade möjligheten att kunna ställa frågor till läraren utan de andra eleverna i klassen tyckte att man ställde dumma frågor. Även lärarna tyckte denna funktion var bra och de hoppades kunna fånga upp de elever som kanske inte annars vågar ställa frågor under lektionstid.

G. Ordbok som förklarar ord och begrepp i texten

Samtliga elever tyckte detta var en bra funktion, något som de saknat i den vanliga matematikboken. Även om det är enkelt att googla fram ett svar idag så vet eleverna inte alltid vad de ska söka på, något som denna funktion kan vara lösningen på.

H. Lösningar till uppgifter

Lösningar till uppgifter var den funktion som fick de högsta poängen och där samt-liga elever gav full pott på frågan om den skulle öka förståelsen. Redan under vår förstudie märkte vi att detta var något som efterfrågades både av elever och av lärare.

I. Ledning

Som ett komplement till lösningarna så gav denna funktion nästan lika höga poäng som funktionen lösningar och ansågs som en bra möjlighet att få tips för att komma vidare i uppgifter man fastnat på utan att få hela svaret.

J. Miniräknare

De flesta eleverna idag har redan avancerade miniräknare med sig i klassrummet och gav spridda svar även om svaren var åt det positiva hållet.

KAPITEL 6. RESULTAT

K. Grafvisare

Denna funktion uppskattades av eleverna som tyckte om att enkelt kunna få en grafisk gestaltning av en funktion de arbetar med. Även lärarna tyckte om denna funktion och att det skulle bidra till ökad förståelse då eleverna skapar sig en kopp-ling mellan olika matematiska uttrycksätt och även lära sig att kunna kontrollera sina svar.

L. Extrauppgifter

Denna funktion är tänkt för att underlätta för läraren så att denne inte ska behöva lägga tid på att hitta fler uppgifter till högpresterande elever eller till elever som behöver träna mer på vissa avsnitt. Detta uppskattades av lärarna i intervjun. En-käten visade även på detta med genomgående medelhöga betyg av denna funktion.

Kapitel 7

Diskussion

7.1 Resultatdiskussion av funktionsanalysen

Efter att ha analyserat de svar och kommentarer vi fick om funktionerna har vi försökt att reda ut vilka funktioner som bör vara med i en slutgiltig prototyp. Idén om layout med fönster som går att flytta runt och ändra storlek på uppskattades och kommer att finnas kvar. Vi fick en del kommentarer om designen och det gra-fiska utseendet, några av eleverna tyckte att det skulle förpackas i en lite lyxigare förpackning. Detta påverkar inte hur programmet fungerar men visar på hur viktigt det är att programmet ser snyggt ut för att tilltala eleverna.

Det var några funktioner som fick höga poäng av eleverna när det gällde om de skulle användas eller inte, men lägre poäng på om de påverkar undervisningen positivt. Facebookkoppling och poängsystem var två sådana funktioner och vi tog beslut att Facebook eller liknande sociala forum skall hållas utanför vår lärresurs men att en form av poängsystem kan vara av nytta om den implementeras på ett sätt som stimulerar lärandet och inte bara blir en poängjakt. Forumfunktionen och möjligheten med direktkontakt med läraren fick ett mycket varmt mottagande av såväl elever som lärare och kommer vara funktion som kommer att bestå. Vi tror själva mycket på forumidén som skulle kunna byggas ihop med poängsystemet så att en aktiv elev i forumet premieras i form av poäng.

Grundtanken kommer fortsatt att vara att eleven kommer att genomföra sina uträkningar på papper även med en digital lärresurs. Enklare uppgifter i program-met kan självrättas automatiskt men många uppgifter kommer behöva granskas manuellt av eleven själv eller av en lärare. Beträffande inbyggda verktyg såsom miniräknaren och grafvisaren såg vi att grafvisaren var det verktyg som på ett en-kelt sätt använde den nya teknikens resurser på ett sätt som lärare och elever kan komma att ha stor nytta av. En enkel miniräknarfunktion kan finnas med om den efterfrågas men vi tror att externa miniräknare som komplement till papper och penna fortfarande fyller en funktion i klassrummet.

En viktig del är den funktion, som i funktionsbeskrivningen blivit benämnd som Diagnos/Prov, vilken vi tror har en stor möjlighet att individualisera undervisningen

KAPITEL 7. DISKUSSION

genom att låta programmet plocka uppgifter från en kategoriserad databas som då kan lära sig vad eleven kan. Utifrån denna information generera fler frågor från områden där eleven är upplevs svagare. Det öppnar upp för en intressant idé som växt fram under processen: möjligheten att samla in statistik. Läraren ska på ett enkelt sätt få tillgång till information om hur klassen och enskilda elever ligger till, hur många uppgifter de räknat, vilken felprocent de har, m.m.. Förhoppningsvis med denna information kan läraren sätta in extraresurser i tid och därmed förebygga att elever halkar efter. Statistiken skulle, om man löser frågorna kring etik, integritet och personuppgiftslagen, användas i ett större sammanhang där man kan jämföra klasser med andra klasser, skolor med andra skolor och till och med länder med andra länder. Eleverna efterfrågade också möjligheten att kunna skriva ut diagnoser på papper för att kunna öva utan datorn.

Att lösningar och ledning till uppgifter var något som elever efterfrågade märkte vi tidigt. Man kan med denna funktion hjälpa eleverna att lösa uppgifter utan att de tittar i facit. Detta skapar en trygghet hos eleven och kan de lösa uppgifter utan att titta i facit kommer de känna sig tryggare i sin matematikkunskap. Tillsammans med en grupp lärare kom vi fram till idén att man inte ska kunna få fram ett svar på uppgiften utan att ha försökt mata in ett svar eller att det krävs att man tittat på ledningen till uppgiften innan man får lösningen.

Innehållet i vår lärresurs är i vår prototyp hämtat ur en tryckt lärobok vilket inte är helt optimalt utan ska arbetas om för att passa i ett digitalt format. Texten måste bli anpassbar för att läsas på skärm och även för att kunna anpassas vid ändring av fönsterstorlek. Även själva innehållet i teoridelen bör arbetas så att den passar ett upplägg som kan följas i exempel och uppgiftsdelen. En viktig funktion som återstår att utveckla är hur navigeringen skall ske mellan de olika avsnitten. Vi tänkte oss att det som är beskrivet som ´progressbar´ i texten även skulle ha en övergripande navigeringsfunktion. Vissa digitala lärresurser på marknaden har kvar det formatet från den tryckta boken i form av en navigering med sidnummer. Vi ville komma bort från detta och ha en löpande text för varje avsnitt men som indexeras med avsnittsnamn.

Funktioner som kan ses som hjälpmedel i undervisningen där ordbok, länkar och uppläsning av text är några funktioner som vi valt att ha kvar trots varierande grad av mottagande hos användare. Vi tror att de kommer att upplevas smidigare och användningsområdet blir tydligare i en färdig produkt. Man kan tänka sig möj-ligheten att kunna stänga av funktioner. Uppläsningsfunktionen kommer att vara riktad mot de som har läs och skrivsvårigheter eller av annan anledning behöver få texten uppläst. Men man kan inte vara säker på hur en funktion kommer användas innan man ser den i bruk. Ett klassiskt exempel är sms som inte alls var tänkt för kommunikation mellan mobiler när det lanserades. Filmvisaren är en sådan funk-tion som kan ses som ett hjälpmedel men även som en kommunikafunk-tionskanal där läraren kan lägga ut filmer från lektionen eller annat material som är kopplat till det aktuella avsnittet som klassen arbetar med. Både elever och lärare visade intresse för att använda sig av denna funktion men det kräver att det är en lärare som har intresse för att det ska bli användbart.