Finland Verksamhetsöverlåtelser Verksamhetsöverlåtelser

Det finns i finsk rätt inte några särskilda regler om säkerhetsskyddad upphandling eller om granskning eller liknande av utkontraktering eller upplåtelse. Däremot finns det bestämmelser om utlänningars företagsköp. Dessa finns i lagen om tillsyn över utlänningars före-tagsköp, 13.4.2012/172. Syftet med lagen är att övervaka och, när ett ytterst viktigt nationellt intresse kräver det, begränsa överföringen av inflytande i de företag som är föremål för tillsyn till utlänningar och utländska sammanslutningar och stiftelser.

8 Prop. 153 L (2016–2017) Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven) s. 152.

I praktiken avses med ytterst viktigt nationellt intresse i synnerhet

• försvaret,

• försörjningsberedskapen, och

• samhällets vitala funktioner.

Lagen utgår från en positiv inställning till utländskt ägande. Myndig-heterna har dock möjlighet att utöva kontroll över ägarunderlaget hos de bolag som är av central betydelse för försörjningsberedskapen och landets säkerhet, och vid behov begränsa utlänningars innehav i sådana bolag.

Med företagsköp avses enligt lagen en åtgärd genom vilken

• en utländsk ägare förvärvar minst en tiondedel eller

• minst en tredjedel, eller

• minst hälften av det sammanlagda röstetalet för aktierna i bolaget eller motsvarande faktiskt inflytande i ett aktiebolag eller annat föremål för tillsyn.

Arbets- och näringsministeriet behandlar myndighetsärenden som gäller tillsynen över och bekräftelsen av företagsköp. I den omfatt-ning som behövs inhämtar ministeriet även utlåtanden från andra myndigheter.

Företagsköp inom försvarssektorn och inom tillverkningen av produkter med dubbla användningsområden kräver alltid en för-handsbekräftelse från myndigheten (ansökan). En utländsk ägare ska alltså på förhand anhålla om ministeriets bekräftelse av före-tagsköpet. Om den utländska ägaren inte har gjort en ansökan om bekräftelse kan ministeriet bestämma en tid inom vilken ansökan ska göras. Underlåtelse att ge in en ansökan inom den tiden innebär att ministeriet ska vägra bekräftelse av företagsköpet (4 § lagen).

På den civila sidan omfattar tillsynen sådana finländska företag som anses vara kritiska med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner. Vid köp av sådana företag gäller ingen skyldighet att ansöka om bekräftelse. Däremot kan den utländska ägaren välja att anmäla förvärvet till ministeriet. Den utländska ägaren kan även på förhand anmäla köpet för bekräftelse av arbets- och näringsministeriet, om företagsköpet framskridit till ett skede som omedelbart föregår

det slutliga genomförandet av arrangemanget. På begäran av ministeriet ska en utländsk ägare lämna alla uppgifter om föremålet för tillsyn, den utländska ägaren och företagsköpet som behövs för en utred-ning av ett ärende som gäller bekräftelse av företagsköpet. Ministeriet ska begära uppgifterna inom tre månader från det att ministeriet fått kännedom om företagsköpet. (5 § lagen.)

Oavsett om det handlar om försvarssektorn eller den civila sek-torn ska ministeriet bekräfta ett företagsköp, om köpet inte kan äventyra ett ytterst viktigt nationellt intresse. Om köpet kan även-tyra ett sådant intresse ska ministeriet överföra ärendet för behand-ling vid statsrådets allmänna sammanträde. (4 § tredje stycket och 5 § tredje stycket lagen.)

När det gäller försvarsmaterielindustrin omfattas samtliga ut-ländska ägare av tillsynen. Till övriga delar omfattar tillsynen endast sådana utländska ägare som har sin bonings- eller hemort i en stat som inte tillhör EU eller Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).

I 6 § lagen anges vissa undantag från kravet på bekräftelse av företagsköp. En sådan bekräftelse behövs inte om aktiekapitalet i ett aktiebolag ökas, och den utländska ägaren i samband med ökningen tecknar aktier i proportion till de aktier som han eller hon redan har i bolaget (första punkten). Någon bekräftelse krävs inte heller om den utländska ägaren får egendom genom arv eller testamente eller med stöd av giftorätt (andra punkten). Det finns även vissa andra undantag, som dock inte gäller för försvarsindustriföretag.

Följderna av att bekräftelse vägras framgår av 8 § lagen. Om det handlar om ett aktiebolag blir följden att den utländska ägaren ska överlåta en viss del av aktierna och att ägarens röster vid bolags-stämman begränsas. Om det handlar om ett annat slags företag ska avtalen som gäller förvärvet av inflytande eller rörelsen återgå.

Regler om straff för företagsköpsförseelse finns i 10 § lagen. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar att ansöka om bekräftelse vid förvärv av företagsköp inom försvarssektorn döms för företagsköpsförseelse, om gärningen inte är ringa eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag. Det-samma gäller den som försummar sin skyldighet att på begäran lämna upplysningar till ministeriet enligt 5 §, eller som ger myndigheterna felaktiga upplysningar eller hemlighåller upplysningar som är viktiga för behandlingen av ärendet.

Överlåtelser av fast egendom

Den 1 juni 2017 tillsatte statsrådets kansli en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta förslag till författningsändringar som krävs för att statens övergripande säkerhet ska kunna förbättras vid över-föring av fast egendom. Den 28 juni 2018 lämnade arbetsgruppen sina förslag. Förslagen går i korthet ut på följande.

• Lagen om inlösen av egendom för försvarsändamål ska upphävas och en ny lag som gäller inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter och som har ett mer omfattande tillämpningsområde ska stiftas i syfte att trygga den nationella säkerheten. Så anses vara fallet när inlösen sker för tryggande av landets försvar, den territoriella integriteten, ledningen av staten, gränssäkerheten, gränsbevakningen, försörjningsberedskapen eller funktionen hos den infrastruktur som är nödvändig för samhället eller av något annat med dessa jämförbart samhälleligt intresse. Inlösen ska också i fortsättningen vara en åtgärd som tillgrips i sista hand för att trygga den nationella säkerheten vid överföring av fast egen-dom.

• Markanvändnings- och bygglagen ska ha en bestämmelse om den nationella säkerheten angående områdesanvändningen.

• Staten ska ha förköpsrätt vid fastighetsköp, om förvärvet av fastig-heten till staten är nödvändigt för säkerställande av försvaret eller gränssäkerheten eller för övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet.

• Det införs en lag om övervakning och begränsning av vissa fastig-hetsförvärv med regler om tillsyn över utlänningars fastighets-förvärv i områden som är betydande med tanke på försvaret, gränssäkerheten, försörjningsberedskapen samt övervakningen och tryggandet av Finlands territoriella integritet. Enligt bestäm-melserna ska en sammanslutning med hemort utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och en medborgare i en stat som inte hör till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ansöka om tillstånd för förvärv av en fastighet i sådana områden.

Syftet med den föreslagna regleringen är att skapa metoder med hjälp av vilka myndigheterna kan förbättra den nationella säkerheten i betydande investeringsprojekt samt vid överföringar av ägande- och besittningsrätten till fast egendom som finns i närheten av sam-hällets vitala funktioner eller driftställen som är väsentliga med tanke på säkerhetsmyndigheternas uppgifter. De föreslagna bestämmel-serna avses förbättra statens möjligheter att ingripa mot åtgärder som äventyrar den nationella säkerheten.

4.4 Danmark

I Danmark regleras säkerhetsskyddet i Statsministerns säkerhets-cirkulär⁹, som rör skyddet av såväl dansk skyddsvärd information som sådan information från bl.a. Nato, EU och andra organisationer och stater som Danmark har internationella avtal med. Cirkuläret har nyligen övergått till Justitsministeriet och kan tillämpas även av övriga ministerier. Det innehåller bestämmelser om bl.a. klassificering av information, it-säkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet, rådgivning och tillsyn. Cirkuläret har ett informationssäkerhets-perspektiv och ger inte något skydd för säkerhetskänslig verksamhet i övrigt. Cirkulärets innehåll kan göras tillämpligt på enskilda genom avtal.

Politiets Efterretningstjeneste (Polisens underrättelsetjänst) och Forsvarets Efterretningstjeneste (Försvarets underrättelsetjänst) är de två myndigheter som har huvudansvaret för säkerhetsskydd i Danmark, och är nationell säkerhetsmyndighet och nationell it-säkerhetsmyndighet. Verksamheterna styrs av lagen om polisens underrättelsetjänst (LOV nr. 604 af 12/06/2013) respektive lagen om försvarets underrättelsetjänst (LOV nr. 602 af 12/06/2013). Under Försvarets underrättelsetjänst finns Center for Cybersikkerhed, som är Danmarks nationella it-säkerhetsmyndighet (lov nr. 713 af 25/06/2014).

Industrisäkerheten är inte lagreglerad, men det finns i säkerhets-cirkuläret en bestämmelse om att den nationella säkerhetsmyndig-heten kan ingå avtal om områdessäkerhetsgodkännande, och För-svarets underrättelsetjänsts säkerhetsgodkännande av verksamheter är beskrivet i förarbetena till lagen om försvarets underrättelsetjänst.

9 Statsministeriets Cirkulære om sikkerhedsbeskyttelse af informationer af fælles interesse for landene i NATO eller EU, andre klassificerede informationer samt informationer af sikker-hedsmæssig beskyttelseinteresse i øvrigt, CIR nr. 10338 af 17/12/2014.

I de nyss nämnda lagarna finns dessutom bestämmelser om när behandling av uppgifter om juridiska personer är tillåten. Försvarets underrättelsetjänst genomför således säkerhetsgodkännande av privata verksamheter. Enbart verksamheter som har blivit säkerhetsgod-kända kan få uppdrag som innebär tillgång till klassificerad infor-mation. Kraven på säkerhetsskydd regleras i avtal mellan den upp-handlande myndigheten och uppdragstagaren och avtalet ligger sedan till grund för säkerhetsprövning av den personal som kan komma att få tillgång till klassificerad information. Polisens underrättelsetjänst har i princip samma möjligheter för den civila sektorn, men ännu har det inte förekommit att verksamheter utanför Försvarsministeriets verksamhetsområde har haft behov av säkerhetsgodkännande. Ett säkerhetsgodkännande kan ligga till grund för säkerhetsintyg för leverantör om det behövs för internationell samverkan. Dessa utfär-das av Försvarets underrättelsetjänst i egenskap av industrisäkerhets-myndighet.

Någon särskild reglering om nationell säkerhet och företagsöver-låtelser finns inte. Det finns viss områdesspecifik reglering om gransk-ning av utländska investeringar, bl.a. när det gäller produktion av krigsmateriel, cybersäkerhet, el- och gasområdet och finansiella verk-samheter.

5 Skyldigheten att ingå