• No results found

Internationell säkerhetsskyddssamverkan och säkerhetsintyg och säkerhetsintyg

Kontrollstation 1 och 2 tillämpas även vid vissa överlåtelser Vi föreslår att kontrollstation 1 och 2 ska gälla även när en

3 Bakgrund och viss relevant reglering reglering

3.4 En översiktlig beskrivning av säkerhetsskyddsreglerna av säkerhetsskyddsreglerna

3.4.9 Internationell säkerhetsskyddssamverkan och säkerhetsintyg och säkerhetsintyg

Av de internationella överenskommelser som Sverige har ingått fram-går att en behörig svensk myndighet ska kunna utfärda säkerhets-intyg för personer och leverantörer på begäran av en stat eller mellanfolklig organisation. Intyget syftar till att visa att en behörig myndighet i ett land har genomfört en utredning och i denna kom-mit fram till att en person eller en leverantör kan anses pålitlig att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter upp till en viss nivå.

Bestämmelser om internationell säkerhetsskyddssamverkan och säker-hetsintyg finns i 4 kap. nya säkerhetsskyddslagen. Det finns inte här anledning att gå närmare in på vad dessa innebär.

3.4.10 Tystnadsplikt

Den som har fått del av uppgifter som förekommer i en angelägenhet som gäller säkerhetsprövning har tystnadsplikt om uppgifterna. I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i OSL. Mot-svarande bestämmelser om tystnadsplikt gäller också för den som på grund av en anställning eller på annat liknande sätt deltar eller har deltagit i en säkerhetskänslig verksamhet. Han eller hon får inte obe-hörigen röja eller utnyttja säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (5 kap. 1 och 2 §§ nya säkerhetsskyddslagen).

3.4.11 Tillsyn

I 5 kap. 4 § nya säkerhetsskyddslagen finns det vissa bestämmelser om tillsyn av säkerhetsskyddet. I första stycket anges att den myn-dighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över säkerhets-skyddet hos myndigheter och andra som lagen gäller för. I andra stycket anges att den myndighet som regeringen bestämmer får utöva tillsyn hos leverantörer som har träffat säkerhetsskyddsavtal.

Utgångspunkten är, som tidigare framgått, att det är den som har uppställt krav på säkerhetsskydd i ett säkerhetsskyddsavtal som i första hand ska kontrollera att motparten följer de angivna villkoren om säkerhetsskydd. Men bestämmelsen i andra stycket gör det möj-ligt också för en myndighet som regeringen väljer att utöva tillsyn.

Ytterligare bestämmelser om tillsyn finns i säkerhetsskyddsförord-ningen.

3.5 Sekretessreglerna

OSL innehåller bland annat bestämmelser om tystnadsplikt i det all-männas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna hand-lingar. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (1 kap. 1 § OSL).

Sekretessen gäller både mot enskilda och andra myndigheter. Den gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, om de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekre-tess gäller också mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga

organisationer. (8 kap. 1–3 §§ OSL.) I vissa fall har det ansetts att sekretessen bör få stå tillbaka till förmån för andra intressen.

I 10 kap. OSL finns det därför ett antal sekretessbrytande melser och bestämmelser om undantag från sekretess. Vissa bestäm-melser medger utlämnande av sekretesskyddade uppgifter till såväl enskilda som till myndigheter, medan andra gäller antingen utläm-nande till enskilda eller till andra myndigheter. Därutöver gäller den s.k. generalklausulen, som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Generalklausulen gäller dock inte för alla typer av sekre-tess. Det finns slutligen en generell sekretessbrytande bestämmelse som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förord-ning.

De flesta sekretessbestämmelser innehåller ett skaderekvisit. Det innebär att det bara råder förbud mot att lämna ut uppgiften om detta kan leda till skada eller men för något visst intresse som anges i bestämmelsen. I vissa fall är dock sekretessen absolut, vilket inne-bär att det råder förbud mot utlämnande även utan risk för skada eller men.

Det finns en viktig koppling mellan reglerna om säkerhetsskydd och sekretessbestämmelserna. Som framgått i avsnitt 3.4.2 är näm-ligen en av grunderna för säkerhetsskyddsklassificering av en uppgift att uppgiften rör säkerhetskänslig verksamhet och därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Konkret inne-bär detta att uppgiften omfattas av en bestämmelse om sekretess med hänsyn till antingen Sveriges säkerhet eller Sveriges förbindelser med en annan stat eller mellanfolklig organisation. Sådana bestäm-melser finns bl.a. i 15 kap. OSL.

Enligt 15 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk per-son i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

Regler om sekretess i det internationella samarbetet finns i 15 kap. 1 a § OSL. Sekretess gäller för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs. Mot-svarande sekretess gäller för uppgift som en myndighet har inhämtat i syfte att överlämna den till ett utländskt organ i enlighet med en sådan rättsakt eller ett sådant avtal som nyss sagts. När sekretess gäller enligt paragrafen får vissa sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap. inte tillämpas. För uppgift i en allmän handling gäller sekre-tessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.

I 15 kap. 1 b § OSL finns bestämmelser om utrikessekretess när en myndighet har direktåtkomst till en digital uppgift hos en annan stat eller mellanfolklig organisation.

Försvarssekretessen regleras i 15 kap. 2 § OSL. Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller plan-läggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt före-skrifter i den lagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekre-tessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock reger-ingen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.

I 15 kap. finns en särskild sekretessbrytande bestämmelse. Det finns också särskilda regler om hanteringen av en begäran om ut-lämnande av allmän handling. Slutligen finns det även bestämmelser om förhållandet mellan tystnadsplikten och meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

3.6 Skyddet för enskildas rättigheter