Finns det konkurrensbegränsningar i den tredje avdelningen i direktivet om kollekt

förekommit huruvida det är möjligt för kollektiva

förvaltningsorganisationer att bedriva gränsöverskridande licensiering av

näträttigheter till musikaliska verk inom EU?

Det har tidigare förekommit en viss osäkerhet huruvida det är möjligt för de kollektiva förvaltningsorganisationerna att bedriva gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk. Det beror bland annat på att vissa medlemsländer har uppställt ett antal villkor i den nationella lagstiftningen, vilka har tillämpats även för organisationer som är etablerad i en annan medlemsstat, som måste vara uppfyllda för att en sådan verksamhet skall vara tillåten. Således har det i vissa fall inneburit att endast en organisation har varit behörig att bedriva gränsöverskridande licensiering i den medlemsstaten. Det har dessutom fått ett visst stöd i EU-rättspraxis genom mål C-351/12, där det fastslogs att en nationell lagstiftning som visserligen inskränker på den fria rörligheten för tjänster, men som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med att skydda upphovsrätten anses vara tillåten såvida det kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse. Vidare i mål C-403/08 och C-429/08 fastslogs att ett sådant motiv av tvingande skäl av allmänintresse endast är giltigt om inskränkningen är nödvändig och proportionerlig till dess syfte.129

Syftet med den fria rörligheten på den inre marknaden är att främja den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen inom EU genom en konkurrenskraftig marknad. För att kunna upprätthålla den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden, krävs att den tillfälliga tjänstegivaren inte behöver uppfylla de krav som uppställts i värdlandet för de redan nationellt etablerade företagen, varför det i art. 16.1 i Tjänstedirektivet föreskrivs att medlemsstaterna skall respektera tjänsteleverantörernas rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än den där de är etablerade. Vidare enligt art. 16.2 Tjänstedirektivet får medlemsländerna inte begränsa friheten att tillhandahålla tjänster. Sådana inskränkningar i tillhandahållandet av tjänster på den inre marknaden är förbjudna i enlighet med art. 56.1 FEUF.130

129 _{Se avsnitt 6.3.} 130 _{Se avsnitt 2.3.}

I direktivet om kollektiv förvaltning framgår inte att medlemsstaterna, vid implementeringen av direktivet i nationell lagstiftning, inte kan gå längre än de grundläggande villkor direktivet föreskriver, dvs. medlemsländerna kan gå längre än vad direktivet föreskriver. Bestämmelserna i direktivet syftar till att skydda upphovsrätten. Enligt vår uppfattning torde därmed de inskränkningar som tidigare förekommit, vad gäller att vissa medlemsstater har uppställt ett antal villkor för att de kollektiva organisationerna skall kunna bedriva gränsöverskridande licensiering vilket inskränkte på den fria rörligheten, inte längre förekomma. Det beror på att bestämmelserna i direktivet om kollektiv förvaltning syftar till en mer harmoniserad lagstiftning, varför vi anser att det endast i undantagsfall borde vara motiverat att gå längre än vad direktivet föreskriver trots att det inte regleras i direktivet. För det fall det inte kan anses vara motiverat att gå längre än vad direktivet föreskriver, torde det enligt vår mening bli fråga om en konkurrensbegränsning eftersom det inskränker på den fria rörligheten för tjänster. Eftersom direktivet om kollektiv förvaltning är ett förhållandevis nytt direktiv är det dock mycket svårt att veta huruvida sådana inskränkningar förekommer och i så fall om det är motiverat, varför vi endast kan spekulera kring det.

Sammanfattningsvis är vi således av den uppfattningen att sådana inskränkningar som tidigare förekommit inte längre torde förekomma, eftersom det endast i undantagsfall borde vara motiverat för en medlemsstat att gå längre än vad direktivet om kollektiv förvaltning föreskriver. Om en medlemsstat har valt att gå längre än vad direktivet föreskriver, antar vi att det kan komma att bli fråga om en konkurrensbegränsning som inskränker på den fria rörligheten för tjänster.

Avslutande ord

Trots införlivandet av direktivet om kollektiv förvaltning och implementeringen av det genom lagen om kollektiv förvaltning kvarstår det huvudsakliga problemet, nämligen att det skapas konkurrensbegränsningar som försvårar för den fria rörligheten på den inre marknaden när den territoriella upphovsrätten ställs mot den gränslösa Internetmiljön. Således finns ett starkt behov av att utveckla en digital inre marknad för att uppnå en mer harmoniserad upphovsrättslagstiftning, där såväl rättighetshavarnas intressen som den enskilde och det allmännas intressen tillgodoses. En sådan digital inre marknad skulle lösa problemet inom EU eftersom det inte längre skulle finnas nationsgränser som begränsar upphovsrätten. Trots att en digital inre marknad upprättas inom EU, kvarstår dock problemet gentemot resterande länder utanför EU. Den territoriella upphovsrätten i förhållande till den gränslösa Internetmiljön är och kommer sålunda att vara ett problem där det ständigt kommer att krävas att innovativa tjänster på Internet utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Fördrag

2016/C 202/01 Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt.

Konvention

Bernkonventionen, för skydd av litterära och konstnärliga verk.

Direktiv

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden.

Rekommendation

Kommissionens rekommendation 2005/737/EG av den 18 maj 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet.

Författningar

SFS 1960:729 Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk SFS 2016:977 Lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Proposition

Statens offentliga utredningar

SOU 2015:47 Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet.

Departementspromemoria

Ds. 2007:29, Musik och film på internet – hot eller möjlighet.

Litteratur

Bernitz, Ulf, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens: [upphovsrätt, patent, mönster,

varumärken, namn, firma, otillbörlig konkurrens], 13., omarb. uppl., Jure, Stockholm, 2013.

Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 4., [omarb. och uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010.

Danowsky, Peter & Axhamn, Johan, Copyright in a borderless online environment, 1. ed., Norstedts juridik, Stockholm, 2012.

Lagkommentar

Olin, Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, Lexino 2016-12-30.

Internetkällor

Nationalencyklopedin, online. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/online (hämtad 2017-04-27).

Nationalencyklopedin, repertoar, http://www.ne.se (hämtad 2017-04-17)

Nationalencyklopedin, streamare, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/streamare (hämtad 2017-04-04).

Nationalencyklopedin, video-on-demand,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/video-on-demand (hämtad 2017-04-04). STIM, https://www.stim.se/sv/om-upphovsratt/nya-lagen-om-kollektiv-forvaltning-av- upphovsratt (hämtad 17-05-04).

Rättsfallsregister

Europadomstolen

Mål C-351/12 av den 27 februari 2014, begäran om förhandsavgörande från Krajský soud v

Plzni. ECLI:EU:C:2014:110.

Mål C-403/08 och C-429/08, Football Association Premier League Ltd m.fl. mot QC Leisure