Finns det skillnader i synsätt och arbetsmetoder mellan de förskolor

Alla fyra förskolor vi gjort vår studie på är överens om att matematik har en stor betydelse för barnen i förskolan. Förskollärarna på Divisionen och Cirkeln vidareutvecklade sitt svar med att matematiken är en viktig grund för barns lärande och utveckling. Deras syn på

27

varför matematiken är viktig i förskolan är att det är betydelsefullt för barnen att vara bekanta med matematikens begrepp och framförallt trygga med ämnet matematik när de börjar förskoleklass. Detta överensstämmer med vad tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2012) visar, nämligen att det finns många fördelar med att barn kommer i kontakt med matematiken redan i förskolan för att vara förberedda på skolans matematik (se vidare avsnitt 3.3). Det resonemang som förs på Biljonen om matematikens plats i förskolan överensstämmer med Divisionen och Cirkeln där de menar att det är viktigt att barn kommer i kontakt med ämnet i tidig ålder. De menar att barn använder ämnet på sin fritid och i spontana lekar och aktiviteter men att förskolläraren bör uppmärksamma barnet om att det är matematik de praktiserar. Förskolläraren på Biljonen hävdar att det därför är viktigt att förskolan lägger grunden för matematiken då barnen senare i skolan kommer att arbeta med ämnet. Vidare anser förskolan Biljonen att matematiken är en naturlig del i verksamheten och framhåller att de försöker väva in matematiken i allt de gör.

Även de andra tre förskolorna nämner att matematiken förekommer som en naturlig del i verksamheten. Förskolan Divisionen beskriver att de ser matematiken som en naturlig del i verksamheten då den är grunden till mycket annat. De ser lärandet som en helhet där de upplever att det är svårt att genomföra en renodlad matematikaktivitet då ämnet innefattar och kräver kunskap inom fler områden. Förskolan Additionen betonar att de även ser matematiken som ett särskilt ämne och inte bara en naturlig del då de även har många planerade matematikaktiviteter.

Julia nämner att matematik handlar om att lära sig förstå och tolka sin omvärld samt sin position i rummet och sin relation till föremål och medmänniskor. Julia menar att barnen redan i magen börjar tolka sin omgivning samt sin position i rummet och att barn därför föds matematiska. Detta stärks av Björklund (2013) som hävdar att barn föds med vissa grundläggande förmågor som kan kopplas till matematik, till exempel att urskilja rytm, omfång och form. När barnet sedan föds och möter omgivningen utvecklas förmågorna och kan då kategoriseras in i numeriska, språkliga och spatiala förmågor som alla bidrar till den matematiska utvecklingen (se vidare i avsnitt 3.1). Under rundvandringen på

förskolorna kunde vi se artefakter i den fysiska miljön som speglade dessa förmågor (se Bild 3 och Bild 4).

28

Bild 3: Språklig och numerisk förmåga Bild 4: Spatial förmåga

Förskolan Divisionen redogör för att matematiken aldrig står ensam. De anser att deras verksamhet bygger på ett lärande där flera ämnen inkluderas i en aktivitet och att bland annat matematik och språk hör ihop. De menar att språket är en grundförutsättning till att uttrycka matematik. Tidigare forskning (Björklund, 2013) visar att oavsett om en aktivitet i verksamheten är planerad för att fokusera på matematik eller inte finns ämnet ändå

representerat. Den språkliga kompetensen blir betydande eftersom matematik ofta handlar om att kunna uttrycka, resonera och tänka när vi löser problem eller uppgifter. För att klara av detta krävs ett rikt ordförråd men också en förståelse för innebörden av begreppen (2013).

Samtliga förskolor anser att det är viktigt att barn kommer i kontakt med matematiska begrepp i förskoleåldern. De anser även att det är viktigt att som pedagog vara medveten och benämna de rätta matematiska begreppen tillsammans med barnen. På förskolan Cirkeln anser man att det är viktigt som pedagog att synliggöra matematiken för barnen genom att benämna matematiska begrepp i både spontana och planerade aktiviteter. Vidare menar Cirkeln att de i många situationer använder matematik utan att veta om det. Även förskolan Divisionen framhåller att barnen bör vara välbekanta med alla begrepp inom matematiken samt ha kunskapen om att det är matematiska begrepp de använder.

Förskolläraren på Divisionen betonar att det är viktigt för dem att benämna företeelser och föremål med rätt begrepp. Om barnet säger att någonting är runt kan pedagogen

komplettera med det matematiska begreppet cirkel. Detta överensstämmer med tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2016) som visar att pedagogens kunskapsinnehåll är viktigt. Som pedagog bör man vara medveten om matematiska begrepp och använda rätt

29

begrepp när man pratar med barnen (2016). Även Björklund (2013) understryker att det är viktigt att förskollärare har förkunskaper om matematik för att kunna använda sig av rätt matematiska begrepp i verksamheten (se vidare avsnitt 3.3).

På förskolan Additionen menar man att det är oerhört viktigt att som pedagog vara bekväm med de matematiska begreppen och vara medveten om de olika begreppen. Förskolläraren i intervjun menar att det är viktigt att benämna rätt begrepp för barnen redan i förskolan för att barnen ska få det lättare när de sedan börjar i skolan. Även på förskolan Biljonen vill de att barnen ska få komma i kontakt med så många matematiska begrepp som möjligt. De menar att ju fler matematiska begrepp pedagogen använder desto mer lär sig barnen. Matematiklyftets representant Julia menar att det är viktigt att hjälpa barnen att sätta ord på det de upplever i vardagen. Matematik och matematiska begrepp har då en stor betydelse.

I avsnittet tidigare forskning nämner vi Delacours (2012) syn på vad fri lek kan bidra med i lärandet. Forskaren menar att barns egna utforskningar kan skapa en grund för lärandet men att det krävs vuxenvägledning för att bygga kunskap på denna grund (2012). Förskolan Additionen framhäver pedagogens viktiga roll som medhjälpare i barnens utveckling. De menar att pedagogerna har en oerhört viktig uppgift att bygga vidare på barnens intresse och utmana dem vidare i deras matematiska utveckling. Cirkeln betonar också att pedagogens förhållningssätt till matematiken är avgörande för att barnen ska bli intresserade.

Alla fyra förskolor har samma positiva upplevelse av barnens intresse av matematik. Förskolan Additionen utvecklade sitt svar med att de upplever att barnen visar ett stort intresse för matematik och att förskollärarnas inställning till ämnet har stor betydelse. Intresset och inställningen till ämnet smittar av sig. Om pedagogerna tycker att matematik är roligt och intressant finns större möjlighet att barnen också gör det. Förskolan

Divisionen upplever att det är lätt att fånga barnens matematikintresse genom att använda lustfyllt material och poängterar även vikten vid val av material. Förskolläraren på Cirkeln betonar att det är viktigt att pedagogerna erbjuder matematiken på ett lustfyllt sätt. Julia antyder att pedagogen bör utmana barnen i det de älskar då det kan skapa det bästa

möjligheterna till ett bra lärtillfälle. Förskolan Divisionen hävdar att det går att synliggöra matematiken genom att vara lyhörd på vad barnen leker och hur de uttrycker sig i den fria leken för att fånga upp deras utforskande och bygga vidare på det. Tidigare forskning

30

(Delacour, 2012) visar att förskollärare bör kunna synliggöra matematiken för barnen i spontana och vardagliga situationer (2012).

För att visa hur de olika förskolorna arbetar med matematik i verksamheten kommer vi att redovisa förskollärarnas svar på hur spontana och planerade matematiska aktiviteter kan utspela sig på de fyra förskolorna.

På förskolan Additionen förekommer många spontana matematikaktiviteter och de upplever ofta att barnen självmant praktiserar matematik då de sorterar, kategoriserar, jämför och använder matematiska begrepp utan att någon vuxen är med. I barns fria lek har förskolläraren en viktig uppgift att vara med och benämna de matematiska begreppen för barnen. Om ett barn leker med bilar, kan pedagogen till exempel ställa matematiska frågor: Hur många bilar finns det? Hur många olika färger har bilarna? En planerad

matematikaktivitet på förskolan kan gå ut på att leta geometriska former som rummet och material är uppbyggda av. I jakten på geometriska former i verksamheten förklarar barnen var formerna finns och hur de benämns.

På förskolan Biljonen förekommer matematiken i både planerade och spontana aktiviteter. Förskolläraren nämner att en planerad aktivitet i verksamheten kan vara högläsning av en saga som innehåller antal som de sedan arbetar vidare med under en längre period. Vidare nämner förskolläraren att matematik förekommer i många spontana situationer i förskolan. En sådan situation kan ske när de sitter vid matbordet och de använder många matematiska begrepp, till exempel när barnen frågar om en hel eller halv smörgås. En annan spontan situation som nämns är när barnet leker i sandlådan. Barnet kan till exempel fylla en hink med sand och får då erfara volym och vikt.

En planerad aktivitet på förskolan Cirkeln kan utspela sig genom att barnen får arbeta med geometriska former. Förskollärarna klipper ut former och använder dem i aktiviteter. De benämner för barnen de olika formernas namn och går på jakt i verksamheten och

undersöker om det finns några geometriska former på förskolan. Förskolläraren menar att det även förekommer mycket spontan matematik i verksamheten. Ett exempel på en spontan aktivitet skulle kunna vara att barnen bygger lego och de använder sig av

matematiska begrepp som till exempel högst och lägst. Även pedagogerna använder sig av matematiska begrepp i många spontana situationer, till exempel när alla barn ska ut på

31

gården. Pedagogerna kan då uttrycka sig “den som är längst/kortast får gå och klä på sig först”. Barnen får då prova på problemlösning och tillsammans undersöka vem som är längst eller kortast.

En förskollärare på förskolan Divisionen har skapat “matteburkar” som de använder mycket vid planerade aktiviteter. Matteburkarna är märkta med en siffra som anger antalet de ska arbeta med. Det finns även ett ämnesområde (tid, rum, ålder, mängd, volym, vikt, etc.) kopplat till varje burk genom det föremål som ligger i burken, till exempel en väckarklocka som står för ämnesområdet tid. Vid detta tillfälle får barnen lyssna på tickandet som hörs från burken och sedan samtala om vad tid, minuter, sekunder och timmar är och vad det innebär. De brukar även koppla in begrepp som dag, vecka, månad och år. En annan planerad aktivitet på Divisionen kan vara en matematikstund i skogen där barnen får matematikuppdrag, till exempel hämta en pinne som är längre än din arm. En spontan matematikaktivitet kan uppstå när förskolläraren benämner hur frukterna blir uppdelade under fruktstunden, till exempel i hälften eller i en fjärdedel.

Tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2016) visar att det är av stor betydelse för barns matematikinlärning att matematiken sker i både spontana och vardagliga situationer samt i planerade matematikaktiviteter. Vidare visar Björklund och Barendregts (2016) forskning att matematiken finns i flera vardagliga situationer och att man kan använda matematik på många olika sätt. De menar att det är viktigt som förskollärare att kunna använda sina matematiska kunskaper i vardagliga situationer för att kunna fånga upp barnen i deras utforskande. Finns en innehållsrik miljö som lockar barnen till vidare utforskning finns chans att kunna skapa ett meningsfullt lärtillfälle. Miljön i förskolan blir därför viktig och bör ses som en resurs i den pedagogiska verksamheten så att barnen kan utmanas och stödjas i sin matematiska utveckling (2016).

Som vi nämnt tidigare i avsnittet metod har vi gjort ett urval där vi valt ut två förskolor som har fått kompetensutveckling inom matematik och två förskolor som inte fått

kompetensutveckling kring ämnet. Tre av de fyra förskolorna menar att det vore bra att få mer kompetensutveckling om matematik.

Ingen på förskolan Cirkeln har gått matematiklyftet men anser att det skulle behövas kompetensutveckling kring matematik på förskolan. Förskolläraren vi intervjuade tror att

32

många pedagoger har bristfälliga kunskaper och känner sig därför osäkra kring ämnet vilket kan leda till att de har dåliga erfarenheter om matematik. Förskolläraren på Cirkeln tror att kompetensutveckling kan bidra till att förskollärarna blir mer medvetna i det matematiska användandet. På förskolan Divisionen har ingen heller gått

kompetensutveckling kring ämnet och även de känner att det skulle behövas. Det som skiljer sig från föregående förskola är att på Divisionen finns en önskan om att få

arbetslagsutbildning. Förskolläraren menar att det är svårt om bara en i arbetslaget deltar eftersom det inte alltid finns tid för att delge informationen vidare.

Både förskolan Additionen och Biljonen har fått kompetensutveckling genom

matematiklyftet. På Additionen anser man att kompetensutvecklingen har hjälpt dem att utveckla den pedagogiska verksamheten samt att uppmärksamma matematik på ett nytt sätt. Trots att de deltagit i matematiklyftet skulle de vilja få möjlighet att gå utbildningen en gång till för att få fler idéer om matematik. Förskolläraren på Additionen menar att alla har olika erfarenheter kring ämnet matematik och att det skulle vara bra om fler går utbildningen. Trots att både Additionen och Biljonen har tagit del av matematiklyftets kompetensutveckling finns det skillnader på deras syn om mer kompetensutveckling. Förskolläraren på Biljonen anser att de fått tillräckligt med kompetensutveckling inom matematik för tillfället. De vill använda och prova de idéer de fått och menar att de nästa gång vill att fler än en person går utbildningen för att få ut mer av den. Förskolläraren tycker att det är viktigt att fler får upp ögonen för matematik. Björklund (2013) konstaterar att det är viktigt att pedagogen reflekterar över de didaktiska val som görs vid arbetet med matematik i förskolan. Det krävs att pedagogen har förkunskaper om ämnet matematik för att kunna utföra och organisera verksamheten på bästa sätt ur ett matematiskt perspektiv (se även avsnitt 3.3).

Som vi nämner tidigare i resultatet har förskolorna Additionen och Biljonen deltagit i matematiklyftet medan Cirkeln och Divisionen inte deltagit i kompetensutvecklingen. Innan studien hade vi en tro om att vi skulle se fler skillnader mellan förskolorna än vad vi gjorde. Resultatet visar fler likheter än skillnader i verksamheterna. En förskola,

Additionen, utmärkte sig från de andra. På Additionen genomsyras hela verksamheten av matematik då matematiken synliggörs på ett medvetet sätt. Det finns mycket matematiskt lärmaterial i den fysiska miljön samt att förskolläraren på Additionen har kunskap om vad matematik är och hur ämnet kan synliggöras och förekomma i verksamheten. Både

33

Additionen och Biljonen har deltagit i matematiklyftet men vi ser stora skillnader mellan dessa förskolor bland annat i synliggörandet av matematiken i verksamheten. Biljonens synliggörande och användande av matematik liknar mer de förskolor som inte deltagit i kompetensutvecklingen.

Ytterligare en skillnad vi ser mellan förskolorna som deltagit i matematiklyftet och övriga är deras svar på frågan om hur spontana matematikaktiviteter kan förekomma i

verksamheten. Additionen och Biljonen som deltagit i matematiklyftet ser spontana aktiviteter som något som barn skapar. Cirkeln och Divisionen som inte deltagit i matematiklyftet nämner att spontana aktiviteter är något som skapas av en pedagog.

Biljonen nämner till exempel att en spontan situation sker när barnen frågar om en hel eller halv smörgås vid matbordet. En spontan situation på förskolan Divisionen kan ske då pedagogen frågar barnen om de vill ha ett halvt eller en fjärdedels äpple.

34