Det finns utrymme för en viss flexibilitet när det gäller att nå målen tack vare s.k ”flexibla meka nismer”.

Det är oundvikligt att Kyotoavtalet kommer att modifieras i framtiden. Nyckelfrågan är: Är Kyotoavta- let ett genomförbart alternativ för framtiden? Svaret på den frågan beror till stor del på om man tolkar de föreslagna alternativen som en väsentlig förändring i ramverket eller helt enkelt som en modifikation. Valet att lita på något av följande: frivilliga målsättningar, samordnade handlingsprogram och åtgärder, prissättning som styrmedel eller teknologiska tillvägagångssätt, som det huvudsakliga åtagandet anses i denna rapport vara ett väsentligt avsteg från Kyotoprotokollet. Å andra sidan är det förutsebart att dyna- misk mål (för utvecklingsländer), prisstopp och senarelagda mål kan rymmas inom ramen för Kyotomo- dellen.

Kyotoprotokollet utgör ett fungerande ramverk för en framtida global överenskommelse. Protokollet behöver dock modifieras så att utvecklingsländerna kan involveras i olika typer av åtaganden.

Kyotoprotokollet i sin nuvarande form (baserat på kvantitativa mål och ett system med utsläppshandel) har fördelen att den ger en viss säkerhet när det gäller det miljömässiga resultatet. Den största nackdelen med Kyotoavtalet är att det råder osäkerhet om vilka kostnader ett land till slut kommer att dra på sig genom att fullfölja dessa åtaganden. Förespråkare för icke-bindande målsättningar och dynamiska mål åter- kommer ständigt till två huvudargument. För det första skulle sådana åtgärder vara det bästa sättet att få med utvecklingsländer i en global överenskommelse. För det andra, om osäkerheten kring kostnaderna är mindre, är det möjligt att länderna skulle anta mer ambitiösa målsättningar. Kompromisser skulle då kunna göras mellan sannolikheten för ett miljöresultat, målsättningarnas eventuella tydlighet och ett breddat globalt deltagande.

Dynamiska mål är ett sätt att få med utvecklingsländer i en global överenskommelse.

En möjlig framtida global överenskommelse kan innebära en kombination av (1) fasta, bindande utsläppsminskningar för industriländer, (2) bindande dynamiska mål för rikare utvecklingsländer och (3) frivilliga mål för de minst utvecklade länderna.

En framtida global överenskommelse måste vara förenligt med ett internationellt system för utsläpps- handel.

Aldy, J.E., Orzag, P. & Stiglitz, J (2001) “Climate change: An agenda for global collective action”. Prepared for the conference on “The Timing of Climate Change Policies”. Pew Center on Global Climate Change, October 2001.

Agarwal, A. (2001) Making the Kyoto Protocol Work: Ecological and economic effectiveness, and equity in the climate regime. Centre for Science and the Environment, New Delhi.

Azar, C. & Schneider, S. H. (2002) “Are the costs of stabilising the atmosphere prohibitive?” Ecological Economics 42 (2002) 73-80

Azar, C (1998) Are optimal emissions really optimal – four critical issues for economists in the greenhouse. Environmen- tal and Resource Economics 11, 301-315

Barnes, P. (2001) Who owns the sky: Our common assets and the future of capitalism. Island Press, Washington D.C. Berk, M., van Minnen, J., Metz, B. & Moomaw, W. (2001) Keeping our options open: a strategic vision on near- term implications of long-term climate policy options. Climate Options for the Long-term (COOL) Global Dialo- gue project.

Bolin, B. & Kheshgi, S. (2001) On strategies for reducing greenhouse gas emissions, National Academy of Sciences, April 24, 2001.

CICERO & ECN (2001) Sharing the Burden of Greenhouse Gas Mitigation. Final report of the joint CICERO- ECN project on the global differentiation of emission targets among countries. Energy Research Centre of the Nether- lands & Center for International Climate and Environmental Research-Oslo.

Claussen & McNeilly (1998) Equity and Global Climate Change. The complex elements of global fairness. Pew Center on Global Climate Change. Arlington, USA.

Corfee-Morlot, J. (2001) Evolution of mitigation commitments: Long-term targets and short-term commitments. Paper prepared for the Annex I Expert Group.

Den Elzen, M., Berk, M., Both, S., Faber A & Oostenrijk, R. Fair 1.0 – an interactive model to explore options for differentiation of future commitments in international climate policy making. RIVM Report 728001013.

Evans, A. (2001) “Climate Change: The Way Ahead”, Proceedings of the Pew Center Conference on Equity and Global Change, October 2001. Pew Center on Global Climate Change.

Grubb, M., Hourcade, J., & Obethur, S. (2001) Keeping Kyoto: A study of approaches to maintaining the Kyoto Pro- tocol on Climate Change. Climate Strategies: International Network for Climate Policy Analysis

Grubb, M. & Koehler, J. (forthcoming) Technical Change and Energy/Environment Modelling. Paper prepared for the OECD.

Goulder, L.H., Schneider, S.H (1999) “Induced Technological change and the attractiveness of CO 2 Abatement Policies.” Resource and Energy Economics 21 (1999) 211-253.

Goulder, L.J. & Mathai, K. (2000) “Optimal CO 2 abatement in the presence of induced technological change”. Journal of Environmental Economics and Management 39 (1): 1-38

Government of Sweden (2000) Report of the Parliamentary Commission on the fl exibility mechanisms. SOU 200:45 Hodes, G. & Johnson, F. (2001) Designing a next generation climate change policy. Strategies for Sweden in a Euro- pean and international context. Stockholm Environment Institute. Stockholm, Sweden.

IPCC (2001 a) Climate Change 2001: Synthesis Report. Contribution of Working Groups, I, II, and III to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

IPCC (2001 b) Climate Change 2001. Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

IPCC (2001 c) Climate Change 2001. Mitigation. Contribution of Working Group III to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

IPCC (2000) Special Report on Emission Scenarios. A special report of Working Group III of the Intergovernmen- tal Panel on Climate Change.

IPCC (1996) Climate Change 1995, Economic and Social Dimension of Climate Change. Contribution of Working Group III.

Klimatkomittén (2000) Proposed Climate Strategy. SOU 2000:23

Kreileman, G.& Berk, M. The Safe Landing Analysis: Users Manual. RIVM Report no. 481508003. Müller, B (2002) Equity in Climate Change: The Great Divide. Oxford Institute for Energy Studies.

Müller, B. (2001) “Fair compromise in a morally complex world”. Proceedings of Pew Center Conference on Equity and Global Change, April 2001. Pew Center on Global Climate Change.

Müller, B Michaelowa, A. Vrolijk, C (2001) Rejecting Kyoto – a study of proposed alternatives to the Kyoto Protocol. Institute for Global Environmental Strategies

The National Academy of Sciences (2001) Climate Change Science: An Analysis of Some Key Questions. National Academy Press. Washington D.C.

OECD/IEA (2002) Evolution of mitigation commitments: Fixed targets versus more fl exible structures. OECD/IEA project for the Annex I Expert Group.

OECD (2002) Climate Change and Energy: Trends, Drivers, Outlook and Policy Options, OECD, Paris. OECD (1999) Action Against Climate Change: The Kyoto Protocol and Beyond, OECD Paris.

Pew Center (2002) The timing of climate change policy: Innovative policy solutions to global climate change. Philibert, C. (in draft 2001) Evolution of mitigation commitments: Certainty versus stringency. OECD/IEA project for the Annex I Expert Group on the UNFCCC.

Philibert, C. & Pershing, J. (2001) “Considering the Options: Climate Targets for All Countries”. Climate Policy Philibert, C. (2000) “How emissions trading could benefi t developing countries”. Energy Policy, 28.13

Robinson, A., Baliunas, S., Soon, S. & Robinson, Z. (1998) “Environmental effects of increased atmospheric carbon dioxide”. Medical Sentinel 3, No. 5 (1998) pp 171-178.

Rozenweig, R., Varilek, M. & Janssen, J. (2002) The emerging greenhouse gas market. Pew Center on Global Cli- mate Change.

Schneider, S.H & Azar, C. (2001) Are uncertainties in climate and energy systems a justifi cation for stronger near term mitigation policies? Proceedings of the Pew Center Conference on Equity and Global Change, October 2001. Sijm, J., Jansen, J.C. & Torvanger, A. (2001), “Differentiation of mitigation commitments: the Multi-Sector Convergence approach”. Climate Policy Vol. 1, No. 4, 481-497.

Spencer (2000) “How do we know the temperatures of the Earth”, in Earth Report

Tol, R. (2001) “Equitable Cost-Benefit Analysis of Climate Change Policies.” Ecological Economics 36 (2001) 71-85.

Torvanger, A. & Ringius, L. (forthcoming) “Criteria for evaluation of burden-sharing rules in international cli- mate policy”. Forthcoming in International Environmental Agreements: Politics, Law and Economics.

Torvanger, A. & Godal, O (1999) A survey of differentiation methods for national greenhouse gas reduction targets. Report No.5, Cicero, Oslo.

Weyant, J.P. (2000) An Introduction to the Economics of Climate Change Policy. Prepared for the Pew Centre on Global Climate Change.

Wigley, T., Richels, R. & Edmonds (1996) “Economics and Environmental Choices in the Stablilisation of Atmospheric CO 2 Concentrations”. Nature 379, 240-243.

WWF (2000) Global warming and Terrestrial Biodiversity Decline. World Wide Fund for Nature, Gland, Switzer- land

1 Hänvisning görs till denna rapport därför att en del av dess uppgift var att identifiera områden inom den här vetenska- pen där den ”största säkerheten och osäkerheten” finns.

2 Robinson m fl (1998) 3 IPCC (2001 a) 4 Spencer, (2000)

5 Se National Academy of Sciences (2001), och IPCC (2001) Climate Change 2001 Synthesis Report. 6 IPCC (2000)

7 Se IPCC (2001) Climate Change 2001 Synthesis Report. Temperaturökningarna väntas bli större än de är i IPCC:s andra utvärderingsrapport (SAR), dvs ungefär 1.0 – 3.5°C. De väntade högre temperaturerna och den större spännvid- den beror främst på utsläppen av svaveldioxid som i de senaste scenarierna väntas bli lägre än i tidigare scenarier. 8 I TAR bedöms havsnivåerna bli lite lägre än i SAR, trots prognoserna för högre temperatur. Detta beror främst på

användningen av förbättrade modeller, vilka visar på en mindre tillrinning från glaciärer och istäcken.

9 En ”klimatforcering” kan definieras som en störning i jordens energibalans. Det innefattar naturlig påverkan såsom vulkanutbrott samt mänsklig påverkan.

10 Se Robinson m fl (1998)

11 I artikel två i FCCC står det: ”det definitiva målet för ramkonventionen för klimatförändringar och andra liknande juridiska styrmedel…är att i överensstämmelse med konventionens relevanta bestämmelser uppnå en stabilisering av av växthusgaser på en nivå som förhindrar farlig antropogen påverkan på klimatsystemet. En sådan nivå bör uppnås inom en tidsram tillräcklig för att tillåta ekosystemet att anpassa sig på ett naturligt sätt till klimatförändringen, för att försäkra sig om att matproduktionen inte hotas och för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna fortsätta på ett hållbart sätt”. 12 För en detaljerad redogörelse av tröghet och tidsperspektiv i klimatsystemet se IPCC (2001 a) Synthesis Report to the

TAR, fråga 5.

13 Se National Academy of Sciences (2001) 14 Se IPCC (2001 a) Synthesis Report to the TAR

15 Det teoretiska jämviktsläget i temperaturen skulle ta många sekel att uppnå. Se IPCC (2001 a) Synthesis Report to the TAR, kapitel 6.

16 Se IPCC (2001 a) Synthesis Report to the TAR, s 57 17 Se IPCC (2001 b) TAR WG II s 68

18 Se IPCC (2001 b) TAR WG II s 952

19 Dessa absoluta kostnader är mycket känsliga för faktorerna som listats ovan, särskilt i valet av referensscenario. Studier som använt IPCC SRES- scenarierna som baslinje visar att den genomsnittliga BNP - reduktionen i de flesta stabilise- ringsscenarierna ligger på under 3% av baslinjevärdet. Den maximala reduktionen i alla stabiliseringsscenarierna var 6,1% under ett visst år. Vissa scenarier (särskilt i AIT-gruppen) visade upp en ökning av BNP jämfört med baslinjeåret. Se IPCC (2001 c).

20 Se Azar & Schneider (2002) 21 OECD (2002)

22 Se Pew Center (2001) 23 IPCC (2001 c) 24 IPCC (2001 a) 25 IPCC (2001 c)

26 Se Kreilerman & Berk (1997)

27 Alcamo och Kreilerman (1996) och Swart m fl (1998) citeras ur arbetet om ”safe landing”- metoden, medan Toth m fl (1997) citeras ur arbetet om ”the tolerable windows” – metoden.

28 Berk m fl (2001) 29 IPCC (2001 b)

30 Det bör understrykas att Wrigley, Richards och Edwards inte ville att deras metod skulle tolkas som att förespråka en ”vänta-och-se”-linje. I stället underströk de vikten av att på ett tidigt stadium göra energiinvesteringar (Schneider & Azar, 2001).

31 Om man till exempel förutsätter ett nettovärde på 5% på #avkastningen av kapital# och en kostnad på 50 USD för att avlägsna ett ton koldioxid oavsett vilket år som reduktionen görs. så kostar 50 USD att avlägsna koldioxiden idag men bara 19 USD behöver investeras för att tillhandahålla resurser för att avlägsna koldioxiden 2020 (IPCC, 2001 c) 32 För en mer omfattande redogörelse för osäkerheten och hur den påverkar nivån på och tidsramarna för minskningspoli-

cys se Schneider & Azar (2001).

33 Se IPCC (2001 c) kap 10 34 Citerat ur IPCC (2001 c) kap 10 35 Se IPCC (2001 c) kap 10

36 En drivkraft bakom teknikutvecklingen är ”learning by doing” (LBD) – den differentiala förbättringen av proces- ser genom små ändringar och utvecklingssteg, (Weyant (2000). Det finns betydande forskning som visar att tekniska genombrott ofta sker när många forskare experimenterar på projekt på samma gång; bilen, telefonen och flygplanet är några framstående exempel, Pew Center (2001).

37 I de flesta makroekonomiska modeller har den vanligaste metoden för att göra teknikutvecklingsmodeller i energisektorn varit att anta att det existerar en självständig förbättring av energieffektiviteten (Autonomous Energy Efficiency Impro- vement (AEEI).

38 Grubb & Koehler (kommande) citerar många olika exempel och empiriska undersökningar, som visar att teknikutveck- lingen som åstadkommas på grund av marknadspriser eller statlig incitament kan minska teknikkostnader på lång sikt. Ett exempel är den makroekonomiska responsen på energiprischocken under 1970-talet och den följande nedgången i energipriserna under 1980-talet. Energikonsumtionen sjönk markant som svar på prisökningarna, men gick inte tillbaka till de väntade nivåerna när priserna åter sjönk. Dargay (1993, citerad hos Grubb & Koehler) fann anledningen vara höga energipriser samt utvecklingen och tillämpningen av energieffektiv teknik som sedan fortsatte vara ekonomiskt optimal trots fallande priser.

39 Se Goulder & Schneider (1998), Grubb& Koehler (kommande), Weyant (2000)

40 Goulder & Schneider (1998) beskriver just de konceptuella och beräkningsmässiga problem som ekonomer måste hand- skas med när det gäller ökad omsättning i samband med framkallad teknikutveckling.

41 Grubb & Koehler, kommande 42 Flexner 1987, i IPCC (1996)

43 Några vanliga meningsinriktningar när det handlar om rättvisa är till exempel: rättigheter, basbehov, utilitarism, Raw- lisiansk rättvisa, berättigande. En detaljerad sammanfattning av olika principer för rättvisa finns i kapitlet ”Equity and Social Considerations” i IPCC (1996)

44 IPCC (2001 a) 45 IPCC (2001 a) 46 IPCC (2001 c)

47 Ett bra referensverk är CICERO/ECN (2000) 48 IPCC (2001 c)

49 Claussen & McNeilly (1998) 50 CICERO/ECN (2001)

51 OECD/IEA (2001, utkast) “Evolution of Mitigation Commitments. Fixed targets versus more flexible architecture”. 52 Genom att dela upp den totala absorptionsförmågan för varje växthusgas i proportion till befolkningen visade de att

utvecklingsländernas andel översteg deras faktiska bruttoutsläpp. (IPCC, 1996, Ch3 p9) 53 Claussen & McNeilly (1998)

54 Olika regioners kumulativa utsläpp som tagits fram med den här databasen finns med i IPCC:s andra utvärderingsrap- port, SAR (1996)

55 Beräkningarna är utförda med köpkraftsparitet, Claussen & McNeilly (1998) 56 Se Torvanger & Godal (1999)

57 Se Torvanger & Godal (1999) har en beskrivning av det här tillvägagångssättet. 58 Se CICERO/ECN (2001)

59 För en vidare bedömning av den här typen av kriterier se Torvanger och Ringius (kommande)

60 Citatet är hämtat från en intervju med Wolfgang Sachs som gjordes av Eco.Equity i maj 2001 (se www.ecoequity.org) 61 Det här kapitlet refererar i stor utsträckning till tre publikationer: Muller m fl (2001). Pizer, W.A. (1997) och Philibert

(2001)

62 Hänvisningen citeras i Grubb m fl (2001)

63 I mars 2002 sa sig den australiensiska miljöministern Dr David Kemp att USA:s policy passar Australien eftersom den ” klart erkänner vikten av att åtgärder inte underminerar ekonomin i länder som USA och Australien”. Environmental News Service, March 2002. Den australiensiska regeringen har sedan dess sagt att de inte kommer att ratificera Kyoto. 64 Se Muller m fl (2001)

65 Philibert (2000)

66 Se Philibert (2001, utkast) Pizer W. (2001) för en detaljerad analys av respektive fördelar med prisbaserade och kvanti- tetsbaserade tillvägagångssätt.

67 Att ekonomer föredrar antingen prisbaserade eller kvantitetsbaserade styrmedel beror på hur brant kurvan är för mar- ginella sänkningskostnader och den marginella fördelsfunktionen. Om den marginella fördelskurvan är brantare än den

marginella kostnadskurvan föredrar man kvantitativa styrmedel. Emellertid är den här analysen svår att göra eftersom fördelskurvan (miljöskador man undviker) är så osäker, Müller et. Al (2001).

68 Muller m fl (2001) 69 Muller m fl (2001) 70 Philibert & Pershing (2000)

71 Pew Centers analys av president Bush:s February 14th Climate Change Plan 72 Muller m fl (2001)

73 Muller m fl (2001)

74 Om den här metoden hade använts för Kyotoprotokollet hade ”economies in transition” tilldelats helt andra mängder än de man kom överens om i Kyoto-förhandlingarna.

75 Philibert & Pershing (2001) påpekar att så långe de är indexerade med den ekonomiska tillväxten skulle dynamiska mål innebära mindre osäkerhet kring skillnaderna mellan tilldelade utsläppsmängder och faktiska utsläpp under åtagandepe- rioden. Det tycks betyda att handel med dynamiska mål inte skulle vara mer komplicerat än med fasta mål.

Nu är det hög tid att fundera över ytterligare steg mot globala åtgärder med syfte att minska påverkan av klimatförändringar. Naturvårdsverket tar upp många av dessa frågor i sin rapport, Efter Kyoto: frågeställningar och valmöjligheter

Kapitel 1 av den här rapporten presenterar en översikt över den aktuella vetenskapliga