8. Resultat, analys och teoretisk tolkning
8.3 Flaggan och vinden
Den amerikanska flaggan figurerar och har en central plats i alla fem illustrationer vi studerat. De avvikelser som vi identifierat är främst hur den amerikanska flaggan är
71
32
centrerad i bilden 1956 (bilaga 2) och 1971 (bilaga 3) till skillnad från de senare övriga tre illustrationerna, 1988 (bilaga 4), 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1), då den amerikanska flaggan är placerad längre till vänster i bild men fortfarande central i förhållande till bildkompositionen.
Gemensamt för 1956 (bilaga 2) och 1971 (bilaga 3) är också att där figurerar ytterligare en flagga som är avsevärt mycket mindre och är uppdelat i ett mörkt och ett ljust färgfält. Vi hävdar att den mindre tvådelade flaggan är av mindre hierarkisk betydelse jämfört med den större flaggan eftersom den får mer utrymme i illustrationen, både fysiskt och bildkompositionsmässigt. Den mindre tvådelade flaggan har vi dessvärre inte lyckats identifiera och har därför inte fått svar på dess exakta innebörd. Vad som däremot är intressant är att i illustrationen som används i läroboken från 1988 (bilaga 4) så figurerar även där en andra, mindre flagga som i detta fall istället är en amerikansk flagga. Med bakgrund av att det rör sig om en informativ kunskapsbild i en lärobok så menar vi att det skulle kunna tyda på att den tvådelade flaggan har förlorat sin innebörd bland de som får ta del av illustrationen. Det skulle även kunna bero på att illustratören selektivt väljer ut och skildrar det viktiga i varje motiv och att denne medvetet tar bort sådant som kan uppfattas som missledande eller störande detaljer.72 För att förtydliga så menar vi att kontexten kring den tvådelade flaggan förlorat sin mening och att man därför ersatt denne med ännu en amerikansk flagga. Detta eftersom fler människor i modernare tid kan relatera till den amerikanska flaggan och förstå dess kontext. I de två senare utgivna illustrationerna, 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1), så saknas först och främst en andra mindre flagga och det är istället den stora amerikanska flaggan placerad längre till vänster som får ta fullt utrymme i bilden. Vilket innebär att det skulle kunna vara författaren eller illustratören som med tiden valt att ta bort den mindre flaggan helt och bedömt den som störande eller missledande.
Illustrationen 1988 (bilaga 4) är den enda illustration som har en bildtext som kommenterar den amerikanska flaggans betydelse för innehållet och leder läsaren mot vad författaren vill att läsaren ska upptäcka i bilden.
”Det dramatiska åskådliggörs av den fladdrande amerikanska flaggan. Den fladdrar i en vind som inte märks för övrigt.” (bilaga 4)
72
33
Bildtexten insinuerar att den amerikanska flaggan fladdrar i en vind som inte märks för övrigt i bilden, något som vi upptäckt att alla bilderna har gemensamt. Frågan är vad detta kan bero på? Vi menar att flaggan skulle kunna ha en symbolisk roll i bilden då detta är ett traditionellt västerländskt sätt att visa från vilken specifik nationalitet eller region man kommer ifrån. I synnerhet när upptäcktsresande företräder ett land under expeditioner till ”nya” outforskade platser. Vilket troligtvis är anledningen till att amerikanen Henry Morton Stanley har en amerikansk flagga i sin expedition.
Bodil Liljefors-Persson skriver hur Edward Saids bok Orientalism kan anses vara uppkomsten till den diskussion kring västerlandets syn på ”den andre” och det som är ”annorlunda”, alltså eurocentriskt perspektiv, som vi möts av idag inom den aktuella postkoloniala teoribildningen. Liljefors-Persson beskriver också västerlandets syn på orienten som en mystisk, exotisk och fantasieggande sagovärld. Men samtidigt ociviliserad, efterbliven och underlägsen. Därmed speglas även hur västerlandet ser sig själva.73 Vi menar därför att flaggan i sitt sammanhang och i läromedelsillustrationen bidrar till att förstärka uppfattningen av att det ur ett direkt västerländskt perspektiv finns ett ”vi” och ”de andra”, alltså de ”annorlunda”, i illustrationen. Inte minst eftersom bilderna är skapade ur en västerländsk kontext och används i västerländska läromedel som representation för en viss situation och för den tiden.
Om vi istället läser flaggan ur ett globalt perspektiv så ser vi både till eurocentriskt perspektiv som vi precis beskrev, men även ur de andra figurerande personerna i bildens perspektiv. Vi menar att de som vi uppfattar som byinvånare vid Tanganyikasjön 1871 inte säkert är medvetna om flaggans betydelse. För de västerländska männen har flaggan en viss symbolik som hos byinvånarna eventuellt går förlorad. Vi kan inte anta att de sett flaggan tidigare och då eventuellt inte känner till dess symbolik. I motsats till en eurocentrisk syn så uppfattar de sannolikt flaggan som ett attribut för västerlänningarna som för dem är främlingar samt en symbol eller en identifikation för de vita männen. Om invånarna i byn istället är medvetna om flaggans kontext eller delar av den så kanske de har andra associationer kring flaggan som vi inte är medvetna om. Vi menar att den svajande amerikanska flaggan också ur ett eurocentriskt perspektiv kan uppfattas som en symbol för att västerlandet är ett samhälle som inte står stilla. Ett samhälle där förändring och industrialisering breder ut sig i takt med att man även visar
73 Liljefors-Persson, Bodil. (2004). Vita rödskäggiga män från öst – Perspektiv på erövringen av
mayaindianer under den tidigkoloniala perioden på Yucatán. I: Andersson, Nils, Berggren, Lars och Greiff, Mats. (red.) Sociala konflikter och kulturella processer – Historia med människor i centrum. Falköping: Svärd & Söner Tryckeri AB.
34
sin status genom expeditioner för att ”erövra” världen och bredda sitt territorium och samtidigt säkra sina handelsvägar och så vidare.74
Som vi tidigare nämnt så har vi även upptäckt en förflyttning av den amerikanska flaggans placering i bilden över tid. Främst i de tre tidigaste läroböckerna från 1956 (bilaga 2), 1971 (bilaga 3) och 1988 (bilaga 4). I den första illustrationen 1956 (bilaga 2) är flaggan centrerad i bilden precis mellan och något framför Stanley och Livingstone för att 1971 (bilaga 3) placeras till vänster om Stanley, något till vänster om illustrationens centrum från betraktaren sett. För att slutligen i den tredje illustrationen 1988 (bilaga 4) hamna snett bakom Stanley. Vi menar att förflyttning av den amerikanska flaggan kan vara en följd av att den uppfattas som en störande detalj75 då illustrationerna är avsedda att förtydliga för mottagaren att det är själva mötet mellan Stanley och Livingstone som är kärnan och vad bilden i första hand ska berätta. Vilket vi menar kan vara anledningen till att den amerikanska flaggan får en något mindre hierarkisk ställning och placeras längre bort från illustrationens centrum. I de senare illustrationerna vi analyserat så behåller den amerikanska flaggan sin placering.
8.4 Vapen
I illustrationen i bilaga 2 (1956) ser man Stanley och hans anhängare där Stanley är obeväpnad medan några av hans anhängare bär vapen. De vapen som Stanleys sällskap har med sig som syns i bilden är skjutvapen som de bär över axlarna. De är två vuxna män och en liten pojke som bär på vapen och de står närmast Stanley, bakom honom. Sättet de håller sina vapen på kan tolkas som att de inte är hotfulla mot folket i byn, de låter sina vapen vila på axlarna passivt. Människorna som står bakom Livingstone bär också vapen men de är av mer primitivt slag. Man kan se fyra stycken spjut i folkmassan men de som står närmast bakom Livingstone saknar spjut, däremot kan man se att några av dem har dolkar hängande i sina livremmar. Nästa illustration (bilaga 3) har mycket gemensamt vapenmässigt med föregående bild med några små förändringar. Endast ett vapen är väl synligt samt några antydningar till spjut i den något suddiga bakgrunden. I illustrationen till läromedlet från 1988 (bilaga 4) finns det stora skillnader gentemot de föregående illustrationerna. Endast en av Stanleys män bär på vapen,
74 Skovmand, Sven. (2006:244-261, 306-311) Bonniers världshistoria. Danmark: Nörhaven Book. 75
35
fortfarande hängande över axeln, samt att pojken har sitt vapen kvar. Däremot så har Stanley nu utrustats med en bössa som han håller i med ena handen, nedsänkt mot marken samtidigt som han lyfter på hatten och hälsar på Livingstone.
På andra sidan, bakom Livingstone står ett antal män tätt tillsammans och bildar en mur och de flesta bär spjut. Man kan se tolv stycken spjut och alla står avvaktande inför sina besökare, som redo att försvara sin by och Livingstone om gästerna skulle ha tvivelaktiga avsikter med besöket. Av den anledningen kan man tolka det som att Stanley och hans mannar håller dessa vapen i en nedsänkt manöver för att visa att de inte har onda avsikter med sitt besök. Det intressanta med denna illustration är antalet vapen har ökat radikalt hos Livingstones anhängare jämfört med de tidigare publicerade illustrationerna samt att Stanley själv nu bär vapen. I nästa illustration publicerad 1995 (bilaga 5) saknas många av de personer som finns med i bilaga 4 men i övrigt är det samma bild. Detta medför att alla personer som syns på bilden bär vapen. De förändringar vi kan se från de tidigare till de senare utgivningarna av dessa illustrationer är att Livingstone och hans mannar samt byinvånare går från att ha nästan inga vapen alls samt att de rör sig ostrukturerat i bakgrunden till att bilda en mur bakom Livingstone där alla bär spjut.
Kanske ville man här förtydliga de båda männens agendor med sina Afrikaresor. Livingstone var missionär och upptäcktsresande vars syfte var att stoppa människohandeln som bedrevs av afrikanska slavhandlare samt upplysa människor om kristendomen. 76 Efter att Stanley funnit Livingstone 1871 så fortsatte Stanley att utforska runt om i Afrika där framför allt utforskandet av Kongo kom att leda till en av de blodigare kapitlen i koloniseringens historia. Belgiens Kung Leopold II tar Stanley i sin tjänst och till en början var Kongo kungens privata egendom. Tillsammans så plundrade de Kongo på bland annat elfenben och gummi och de afrikaner som inte levererade de varor han beställt högg han av händerna och fötterna på. 77 I sammanhanget var Livingstone den fredligare av dessa två och det kan vara det illustrationen vill skildra, men det är först i 1988 års upplaga vi möter en beväpnad Stanley vilket kan syfta till hans fortsatta erövringar.
76 Skovmand (2006:351)
77
36
8.5 Kläder och attribut
Stanley och Livingstone bär genomgående samma kläder i alla fem illustrationerna. Stanley bär ljusare kläder av upptäcktsresandemodell, svarta stövlar och safarihatt. Runt midjan har han en svart livrem och till övriga attribut har Stanley mörkt hår och mörkt skägg. Hatten bär han i sin högra hand som han även hälsar på Livingstone med och på de senare bilderna bär han en bössa i vänster hand. Livingstone bär på alla bilder mörk jacka och mörka byxor och i sin högra hand, som han även hälsar med, bär han en mörk hatt. För övrigt har han på samtliga bilder mörkt hår och mustasch.
Bakom Livingstone befinner sig en skara människor på samtliga illustrationer. Dessa män bär vita tygstycken från topp till tå samt livrem kring midjan och sandaler. I livremmen bär de dolkar och på de senare bilderna håller de även i varsitt spjut. Alla fyra har lindade tygstycken runt sina huvuden och på de tidigare bilderna finns en antydan till att alla männen bär skägg, något som endast några stycken av dessa har i de senare illustrationerna. På de senare bilderna kan man även se ett par andra figurer som står bland dessa vitklädda herrar. Dessa personer bär endast höftskynken och de är även barfota och är utrustade med spjut. Bakom dessa fyra personen står tre synliga personer till, något skymda av de vitklädda männen. Dessa bär, vad vi kan se, tygstycken kring midjan, inga skor och förefaller ha bar överkropp. En av personerna bär ett tygstycke lindat kring huvudet och de två andra har konformade frisyrer. I gruppen så uppfattar vi fler spjut än vad vi kan se personer vilket insinuerar att det är en större grupp än vad vi ser på bilden. Bakom Stanley är det framför allt tre personer som finns med i alla illustrationer. Till att börja med har vi mannen som håller i den amerikanska flaggan och pojken som står bredvid honom. På samtliga bilder bär dessa endast höftskynken och pojken bär på ett eldvapen över axeln. Bakom dessa står en man med randig skjorta och uppvikta byxor samt en liten vit mössa på huvudet. Alla dessa är barfota. Mannen med flaggan och pojken har mörk hudfärg och mannen i skjortan har ljusare hy och vi tolkar dessa som att de skulle kunna ha olika nationaliteter. Dessa figurer kan Stanley ha funnit på vägen i sitt sökande efter Livingstone. Med bakgrund av den historiska perioden där det förekom bland annat slavhandel så är det svårt att slå fast om Stanleys anhängare följde med på expedition med frivilligt eller under tvång.
37
8.6 Bildtexten
Vi har studerat hur förhållandet ter sig mellan illustration och dess tillhörande bildtext. Ett viktigt källkritiskt övervägande är att vi måste vara medvetna om att bastexten i vardera lärobok, som vi inte valt att ta med i vår undersökning, även påverkar hur betraktaren tolkar illustrationen. Alla bildtexterna hänvisar i någon mån till ett citat som påstås ha yttrats i mötet mellan Stanley och Livingstone men hur de är utskrivna varierar. Valet att använda ett citat i bildtexten menar vi fungerar som vad Pettersson beskriver att ha en stämningsgivande eller tolkande funktion gentemot bilden.78 Det talar alltså för att citatet av författaren menas vara de ord som ska ha yttras i situationen som illustrationen visar och bidrar på så sätt med en kort berättelse som leder läsaren till hur illustrationen sedan uppfattas och tolkas.
Lärobok 1956 (bilaga 2), 1971 (bilaga 3), 1988 (bilaga 4) och 1995 (bilaga 5) har gemensamt att de har tillägget ”förmodar jag?” vilket är borttaget i den senaste läroboken 2000 (bilaga 1). Eftersom bildtexten ger oss information som påverkar tolkningen av illustrationen79 så menar vi att användandet av tillägget ”förmodar jag?” i kombination med tilltalandet av fullkomligt namn och titel inom västerländsk kultur tenderar till att uppfattas som formellt och artigt. Vi som betraktare tolkar då bilden ur ett eurocentriskt perspektiv vilket innebär att Livingstone, som i illustrationen befinner sig i en Afrikansk kontext, på Stanleys initiativ vallas in i västerländsk trygghet genom valet av språkbruk. Det faktum att det är en fråga berättar även för oss att de två personer som kommunicerar med varandra inte på förhand känner varandra. Det visar även att Stanley har sina aningar om att det bör vara Livingstone som han möter och han är mer eller mindre övertygad om att det är rätt person.
Vår undersökning visar att det citat som föreskrivs i bildtexterna förändras mellan de läromedel vi studerat vilket får oss att tvivla på trovärdigheten i exakt vad som ska ha uttalats. Även om citaten har uppenbara likheter så har vi identifierat flera exempel på sätt de skiljer sig från varandra. Exempelvis i läroboken från 1988 (bilaga 4) så skriver inte författaren ut något frågetecken vilket gör att vi som läsare tenderar att uppfatta citatet som ett påstående snarare än en fråga. Vilket betyder att Stanley och Livingstone mycket väl skulle kunna vara bekanta sedan tidigare, vilket vi utifrån den historiska bakgrunden vet att de inte var. På så sätt tolkar vi illustrationen annorlunda än om
78 Pettersson, Rune. Bilder i läromedel. (2010:66) 79
38
citatet ställs som en fråga. Dessutom så titulerar bildtexten Livingstone Mr. istället för Dr. vilket resulterar i att dennes titel förändras. Just titeln Dr. är något som inom västerländsk kultur betraktas som en högtpresterande och viktig titel som kräver en viss typ av utbildning och kunskap till skillnad från titeln Mr. som föreligger alla män i inom en västerländsk kultur inom engelskspråkiga länder. Utifrån detta menar vi att när författaren förändrar Livingstones titel så sänker denne hur vi i en västerländsk kontext tolkar Livingstones sociala status.
De bildtexter som ger någon form av information förutom citatet är först och främst 1956 (bilaga 2) som specificerar tre fakta i mötet mellan Stanley och Livingstone. För det första så ägde mötet rum på en strand intill en sjö, för det andra så kallas sjön för Tanganyikasjön och för det tredje så får vi reda på det precisa året 1871. Dessa fakta ger oss som betraktare betydligt mer verktyg för att tolka i vilken typ av miljö vi befinner oss i eftersom det inte syns någon sjö på bilden och även precis på året skapa en uppfattning för vilken tidsram som stäcker sig mellan när boken gavs ut och när mötet ägde rum.
Läroboken 1988 (bilaga 4) är den andra som ger ytterligare information. Här menar författaren att ”Den här bilden är en av de mest kända i kolonisationens historia.” Bildtexten insinuerar att bilden är en av de mest kända i kolonisationens historia och frågorna vi ställer oss är om bilden verkligen är så känd som bildtexten påstår? Och i så fall varför? Utifrån vad vi vet om den historiska bakgrunden och att Afrika under denna period till stora delar var outforskat så menar vi att ett svar skulle kunna vara att denna bild är en av de tidigaste bilder som visade hur det kunde se ut när man reste i Afrika vilket har bidragit till att den blivit så känd. Stanley var dessutom journalist och blev enligt BBC History känd för sina rapporter om sina resor i Centralafrika men framför allt för expeditionen för att hitta Livingstone.80
Fortsättningsvis lyder nästa del av bildtexten; ”Det dramatiska åskådliggörs av den fladdrande amerikanska flaggan. Den fladdrar i en vind som inte märks för övrigt.” som insinuerar att bilden bör tolkas som något dramatiskt och refererar till den amerikanska flaggan som enligt bildtexten fladdrar i en vind som inte märks på övriga delar av bilden. Detta ämne har vi redan behandlat genomgående i underrubriken Flaggan och
vinden men intressant är att detta är den enda bildtext som förklarar hur vi som
betraktare bör tolka den amerikanska flaggan i bilden. Den avslutande meningen i
80
39
bildtexten är: ”Alla utom den fredlige Livingstone är beväpnade.” och berättar för oss att vi bör tolka Livingstone som en vänligt inställd person vilket samtidigt innebär att vi skulle kunna uppfatta samtliga andra personer i illustrationen som mindre fredliga. Bildtexterna tar upp en varierad mängd information och när det gäller den plats illustrationen utspelar sig på så är det bara 1956 (bilaga 2) som föreskriver den exakta platsen för mötet med ren fakta medan 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1) benämner platsen som ”… Afrikas inre”. Detta citat berättar inte den exakta platsen men insinuerar istället att mötet inte äger rum i kontinenten Afrikas ytterkanter. Det är dels en avsevärt mycket bredare beskrivning av platsen och är dels utskrivet mycket mer som en intrigerande berättelse än som ren fakta likt 1956 (bilaga 2). Ur ett eurocentriskt perspektiv tolkar vi även citatet som en antydan till att ha lämnat civilisationen bakom sig och trätt in i Afrikas inre, som vi tolkar som okänt och bortglömt. Läroböckerna 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1) är även de enda två bildtexter som föreskriver att Livingstone är den; ”… berömda upptäcktsresanden…”. Detta menar vi kan vara ett resultat av att Livingstone nu i modern tid kommit att bli etablerad i läromedel, samt eventuellt i andra sammanhang, och anses vara en berömd person. Detta med följd att man ur ett kronologiskt tidsperspektiv och med ett distanserat förhållningssätt fortfarande kan benämna honom som berömd för sitt upptäcktsresande och därför kan skriva ut det i text. Dessa olika tendenser i bildtexternas innehåll menar vi visar att de kan delas upp i två läger. Den första är en bildtext som informationsmässigt håller sig till kort fakta medan den andra typen av information föreskrivs som en mer intrigerande berättelse som exempelvis vid användandet av ”… i Afrikas inre.” 81 istället för ”… Vid stranden av sjön Tanganyika…”82 ger större utrymme för tolkning.