Lärarutbildningen
Kultur, språk, medier
Examensarbete
15 högskolepoäng”Doktor Livingstone, förmodar jag?”
- en komparativ studie av illustrationer i läromedel
”Doctor Livingstone, I presume?”
-
a comparative study of the illustrations in learning
materials
Michael Westerberg och Alexander Wickström
Lärarexamen 270 hp Examinator: Feiwel Kupferberg Bild och visuellt lärande
3
Förord
Vi valde att skriva examensarbetet i par då vi båda två ansåg att det skulle ge möjligheter till givande diskussioner kring våra olika tankar och frågor kopplade till vår undersökning. Vi tycker tillsammans att det varit väldigt givande att vi kunnat ha varandra att luta oss emot med våra tankar och idéer. Men även att vi kunnat ge varandra stöd och den uppmuntran som ibland krävs när man handskas med denna typ av process. Vi vill samtidigt ge ett stort tack till vår handledare Bjørn Wangen som med sin konstruktiva kritik, vägledning och raka kommunikation på många sätt fört vårt arbete framåt. Vi vill dock understryka att även om vi tycker att fördelarna är fler än nackdelarna när det gäller att skriva i par, så får man inte glömma vikten av att kompromissa och visa en ömsesidig respekt gentemot varandras tankar och synpunkter. När examensarbetet nu är färdigställt så känner vi båda två en stolt belåtenhet över vårt samarbete och menar att vi dragit en jämn och rättvis börda vad det gäller det arbete vi lagt ner tillsammans. Beträffande våra individuella bidrag så valde vi att under vissa etapper dela upp delar av arbetet mellan varandra för att på så sätt kunna arbeta självständigt ifrån varandra, för att sedan träffas, diskutera och sammanställa. Men framför allt gemensamt arbete.
5
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser. I slutsatsen följer en genomgång av vad vi kom fram till och vilka skillnader och avvikelser vi upptäckte utifrån våra studier. Studien visar bland annat att människor försvinner, antalet vapen ökar och kompositionen i bilden förändras. Resultatet vi kommit fram till pekar på att dessa förändringar kan ha påverkats av två faktorer. Dels att man med tiden får ny kunskap och information kring en bild, och dels att illustratören selektivt tar bort information i en bild eventuellt kan leda läsaren till ”fel” tolkning för sammanhanget.
6
7
Innehållsförteckning
1. Inledning 9
2. Syfte och problemställning 12
2.1 Avgränsning 12 3. Litteraturgenomgång 14 3.1 Metod 14 3.2 Historiska källor 15 3.3 Bildanalys 17 3.4 Om läromedel 17 4. Genomgång av empiri 20 5. Begreppsgenomgång 21 5.1 Eurocentrism 21 5.2 Globalt perspektiv 21 5.3 Kolonialism 22 5.4 Makt 23 6. Historisk bakgrund 24 6.1 Kolonisering 24 6.2 Doktor Livingstone 25
7. Metod och genomförande 26
7.1 Bildanalytisk metod 27
7.1.1 Metodval 27
7.2 Exempelanalys 29
8. Resultat, analys och teoretisk tolkning 30 8.1 Bildens ursprung 30 8.2 Antal människor 30 8.3 Flaggan och vinden 31
8.4 Vapen 34
8
8.6 Bildtexten 37
8.7 Likheter mellan illustrationerna 39
9. Slutsats och diskussion 41
10. Referenser 46 10.1 Tryckta källor 46 10.2 Läromedel 47 10.3 Otryckta källor 47 10.3.1 Bildkällor 48 11. Bilagor 49 11.1 Bilaga 1 49 11.2 Bilaga 2 50 11.3 Bilaga 3 51 11.4 Bilaga 4 52 11.5 Bilaga 5 53 11.6 Bilaga 6 – Exempelanalys 54 11.6.1 Pre-ikonografisk beskrivning 54 11.6.2 Ikonografisk analys 55 11.6.3 Ikonologisk tolkning 56 11.6.3.1 Eurocentriskt perspektiv 56 11.6.3.2 Globalt perspektiv 57 11.6.3.3 Makt 58 11.6.3.4 Bildtexten 59
9
1. Inledning
Seriefiguren Tintin har på senare tid hamnat i blåsväder på grund av böckernas tvivelaktiga framställning av kontinenten Afrika. I boken Tintin i Kongo tecknas en föråldrad syn av människor upp och debatten grundar sig i om Tintin-böckerna har rasistiska tendenser eller inte. Diskussioner har förts om böckerna bör censureras genom att tas bort från bokhyllorna. I och med denna aktualisering kring skildringen av kolonialismen av Afrika har vi undersökt hur denna period skildras i tryckta läromedel. Vi upptäckte då att mötet mellan den amerikanske journalisten Henry Morton Stanley och missionären David Livingstone vid Tanganyikasjön 1871, alldeles i början av koloniseringen av Afrika, ofta förekommer som illustration. I det bildmaterial som finns om kolonialtiden så är det just denna illustration som ofta får representera kolonialismen.
Vi har studerat till bildlärare på Malmö högskola. Inom vårt huvudämne Bild och visuellt lärande har vi ägnat ett särskilt fokus på visualiseringsprocesser från teori till praktik, semiotik, den samtida mediekulturen, bildens kommunikation och dess betydelse samt gestaltande arbeten. Vi har länge haft ett gemensamt intresse för bildskapande, att tolka och förstå bilder. Vi har även utvecklat ett intresse för hur bilder används samt bildanalytisk metod. Bildanalys som metod kan vara användbart då man vill komma åt det som gömmer sig under ytan, dolda budskap och vad som är signifikant i en bild. Vi vill mena att det är av vikt att ha en medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till bilders faktiska innehåll. I vårt moderna samhälle möter vi mängder med bilder dygnet runt genom olika former av medier. I detta flöde av bilder så kan det vara svårt att sålla ut vad det egentligen är vi ser. Därför vill vi lyfta fram bildanalysens betydelse som metod i undervisning och som samhällsförberedande element för elever.
Rune Pettersson lyfter i boken Bilder i läromedel fram flera argument för bildens betydelse, inte bara inom bildämnet, utan inom alla ämnesområden i grundskolan.
”Lärare använder bilder, men frekvensen varierar kraftigt, från i stort sett dagligen till ett fåtal gånger per termin. […] Bilder i läromedel behöver bli använda på ett mer aktivt sätt i undervisningen för att verkligen kunna bidra till en effektiv inlärning1.”
1
10
Vi tolkar detta som att bilderna finns till hands men att det inte läggs tillräckligt med kraft på att aktivt behandla dessa och att fokus snarare hamnar på innehållet i texten. Utifrån detta hävdar vi att bildens roll måste lyftas fram i undervisningen genom att pedagoger och elever använder sig av bildanalytiska metoder. I Skolans värdegrund och uppdrag i styrdokumenten går det att läsa
”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. […] Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” 2
Utifrån hur vi tolkar styrdokumenten så hävdar vi att bildanalytiska metoder är viktiga för att kunna orientera sig i den komplexa verkligheten vi har idag, samt förstå och tolka den värld vi lever i. Vi menar även att det därför bör ingå i läraruppdraget att i undervisningen lägga större fokus på bilders innehåll och betydelse.
Vi har även studerat Historia med Kulturanalys på Malmö Högskola. Att studera historia med kulturanalys innebär att man med utgångspunkt i människors vardagsliv bygger upp en förståelse av grundläggande historiska förändringsprocesser. Utbildningen ger en historisk översikt från antiken fram till idag. Perspektiven klass, genus, etnicitet och generation appliceras på människors handlande och samhällsstrukturer i förändring. Utbildningen präglas av kulturanalytiska och socialhistoriska angreppssätt. Genom olika metodövningar och arbeten så har vi studerat insamlad empiri och har då ägnat oss åt bild- och textanalys av materialet för att åstadkomma vetenskapliga undersökningar och lära oss hantera metoder och historisk empiri. Vi upptäckte att bildanalys har en viktig grundläggande roll inom historievetenskapen. Detta fann vi mycket intressant då vi fick applicera våra bildteoretiska kunskaper inom ett för oss nytt område.
Under våra historievetenskapliga studier bekantade vi oss med två begrepp som vi ansåg kunna vara förenliga med bildanalys. Begreppen är eurocentrism och globalt
2
11
perspektiv. De två begreppen kan förklaras som två olika perspektiv på hur man väljer
att läsa historia.
I den här texten har vi undersökt hur den specifika illustrationens innehåll och betydelse eventuellt kan ha förändrats under en begränsad tidsperiod. Vår ambition med detta arbete är att vi över tid vill kunna bidra till att höja kvalitén på läromedel, samt även öka medvetenheten hos lärare kring hur de behandlar bilder i läromedel. Vi vill även visa på exempel hur begreppsanvändning och perspektiven i läromedel eventuellt har förändrats över tid. Detta är direkt yrkesrelevant därför att bild som informations- och kommunikationsform har stor betydelse inom både historie- och bildämnet.
12
2. Syfte och problemställning
Syftet med det här arbetet är att synliggöra eventuella avvikelser och skillnader i hur en enskild situation skildras i svenska läromedel i historieämnet. Vi har studerat illustrationer och bildtexter av mötet mellan Dr. Livingstone och Henry Morton Stanley och hur detta möte skildras i läromedel från 1950-tal till 2000-tal. Vårt syfte med denna undersökning är att försöka framhäva bildens roll i undervisningssammanhang samt att eventuellt bidra med ett diskussionsunderlag kring bildanalys av läromedelsbilder i grundskolan. För att synliggöra dessa eventuella avvikelser och skillnader i det empiriska materialet har vi tillämpat kvalitativ bildanalytisk metod samt eurocentriskt- och globalt perspektiv.
Vilka eventuella avvikelser och skillnader kan vi identifiera i dessa läromedel och hur kan vi tolka materialet utifrån detta?
Vilken påverkan har eurocentriskt respektive globalt perspektiv för vår tolkning av det empiriska materialet?
Hur förhåller sig bild och bildtext till varandra i det empiriska materialet?
2.1 Avgränsning
Det nedslag som vi har valt är när den amerikanske journalisten Henry Morton Stanley hittar missionären David Livingstone vid Tanganyikasjön i Centralafrika 1871. Det är när dessa två möts som Stanley påstås ha yttrat den sedermera välkända frasen ”Doctor Livingstone, I presume?” och mötet sker under Afrikas tidigkoloniala period. Med en mängd europeiska stater i spetsen, bland annat England, Frankrike och Belgien, hör perioden till de grymmare i modern tid. Vi kan fortfarande se spår från kolonialtiden idag då den förde med sig en rad negativa följder för Afrika, bland annat demografiskt och ekonomiskt.3 Det källmaterial vi använder oss av i denna text är fem stycken läromedel i historia för högstadiet. Läromedlen har olika författare och är från olika tidsepoker och är utgivna från 1950-talet fram till 2000-talet. I och med att vi har valt att använda så få titlar som källmaterial blir titlarna således nedslag i de olika
3
13
tidsperioderna. Resultatet som vi kommer fram till är alltså inga generella uppfattningar eller åsikter från en viss period utan titlarna är exempel från en viss period.
14
3. Litteraturgenomgång
3.1 Metod
Gabriela Bjarne Larsson menar i Forma historia - metodövningar att kvalitativ metod innebär ett studium av källans inre kvalitativa information. I en kvalitativ undersökning är man inte intresserad av hur många eller hur ofta, utan på vilket sätt.4 Vi är i vår undersökning intresserade av på vilket sätt bilden av Stanley och Livingstone har skildrats över tid. Alan Bryman hävdar i boken Social research methods att det är av vikt inom kvalitativ metod att göra detaljrika beskrivningar för att skapa en förståelse för kontexten.5
Författarna tar upp problematiken kring att använda sig av kvalitativ metod. Larsen och Bryman menar att den största nackdelen är att inte kunna generalisera resultatet av undersökningen.6 Knut Kjeldstadli tar i boken Det förflutna är inte vad det än gång var upp begreppet periodisering, vilket han beskriver som att studera stabilitet och förändring över tid.7 Bjarne Larsson beskriver periodisering som ett sätt att göra ett medvetet urval och menar att textförfattaren själv i förväg måste bestämma sig för vilka kriterier som gäller för att en företeelse ska hamna under den ena eller andra perioden.8 Kjeldstadli menar att man genom periodisering påstår att en viss tidsrymd var så annorlunda än tiden före och efter att vi uppfattar dessa år som en avgränsad enhet.9 Båda författarna menar att man gör en periodisering främst av pedagogiska skäl för att man lättare skall kunna förstå historien. Däremot uppmanar Bjarne Larsson att vi bör förhålla oss kritiskt till hur konsekvent eller inkonsekvent som en och samma författare till olika typer av historieböcker är i sina periodiseringar. Detta eftersom det oftast inte finns något exakt tillfälle då en period startar och slutar.10 Knut Kjeldstadli menar i boken Det förflutna är inte vad det än gång var att begreppet klassificering är att föra de enskilda fenomen vi studerar in under en logisk klass, en kategori, samt att hur vi
4 Bjarne Larsson, Gabriela (2010). Forma historia – metodövningar, s. 215.
5 Bryman, Alan. (2008) Social research methods. Oxford University Press. s. 386-387.
6 Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1 uppl.
Malmö: Gleerups Utbildning AB. s. 27.
7 Kjeldstadli, Knut (2010). Det förflutna är inte vad det en gång var. s. 211. 8 Bjarne Larsson (2010:26).
9 Kjeldstadli, Knut (2010:211). 10
15
klassificerar är beroende av vad vi vill ha svar på, alltså av problemställningen.11 Olika kriterier kan styra vår klassificering, skriver Eva Eggeby i Forma historia -
metodövningar, och menar att man dels kan kolla på andra forskares val av
klassificering och med fördel kunna jämföra vårt material med dennes. Eller också kan vi välja att använda grupperingar som har någon motsvarighet i verkligheten, såsom exempelvis social klassificering efter de fyra riksdagsstånden. Eggeby tar, till skillnad från Kjeldstadli, även upp begreppet funktionsstyrd klassificering som den mer ofta förekommande då man som forskare ofta har specifika behov. Funktionsstyrd klassificering innebär alltså att vi själva skapar en klassificering som passar våra behov och det viktigaste att noga motivera våra klasser, redovisa hur den ser ut men även varför, samt kunna använda klassificeringen i praktiken.12
Bjarne Larsson tar i sammanhanget, att historikers arbetsmaterial är till stor del bestående av texter, upp att deras gemensamma nämnare är att de är kommunikativa. Hon menar att de försöker säga något till sin omgivning på olika sätt.13 Detta något har vi valt att applicera på bild istället för text då vi menar att bilder är minst lika kommunikativa som text, om inte mer. Till vårt stöd har vi exempelvis Kjeldstadli som hävdar att bilder är kommunikativa. Han skriver att bilden är ett budskap, den är en kommunikation som går från avsändare till mottagare, från upphovsman till publik.14
3.2 Historiska källor
I denna undersökning har vi tillämpat begrepp hämtade från historieforskningen. Dessa centrala begrepp är eurocentrism och globalt perspektiv. Robert B Marks skriver om dem båda i Den moderna världens ursprung där han har en kritisk hållning till det traditionella eurocentriska historieskrivningen. Marks vill lyfta fram det globala perspektivet i ljuset och han redovisar flera förklaringar av eurocentrismen hämtade från kritiker till denna världsåskådning. Det talas om eurocentrismens myt där diskussionen förs om den äldre historieforskningens tillförlitlighet. Läsningen av Marks blir tämligen ensidig då han ställer åskådningarna emot varandra där den ena aktören blir god och den andra ond och hela den traditionella historieskrivningen är osann. Boken är skriven som
11 Kjeldstadli (2010:206). 12 Bjarne Larsson (2010:218-219). 13 Bjarne Larsson (2010:24). 14 Kjeldstadli (2010:193).
16
ett alternativ till den äldre historieskrivningen och beskriver den moderna världens utveckling från ett perspektiv utanför Europa. I samma anda som Marks har John M. Hobson gett ut boken Västerlandets österländska ursprung som precis som Marks ger ett alternativ till den eurocentriska världsåskådningen. Hobson går hårdare fram i sin kritik mot den äldre historieskrivningen än Marks. En jämförelse med hur benämningen kan se ut i olika böcker kring olika perioder i historien säger en del om Hobsons hållning till eurocentrismen. Jämför man till exempel ett historiskt uppslagsverk som
Bonniers Världshistoria med Hobson så kan man läsa om Den industriella revolutionen
och Det brittiska kolonialväldet i Bonniers. Hobson skriver om samma period under rubrikerna Den brittiska industrialiseringens kinesiska ursprung och om rasistisk imperialism. Bonniers världshistoria skriven av Sven Skovmand får i vår undersökning stå som representant för den traditionella historieskrivningen i den mening att den är utformad som ett uppslagsverk utan synliga subjektiva värderingar kring innehållet utan informationen redovisas som objektiva fakta.
Henk Wesseling har med böckerna Imperiernas tid 1815-1919 och Söndra och
härska – uppdelningen av Afrika 1880-1914 på ett faktamässigt sätt ingående fått med
kolonialismens alla faser. Boken har för vår del fungerat som ett komplement till Bonniers. Den centrala aspekten hos Wesseling är den koloniala tiden och titlarna är alltså inte att betrakta som historieböcker om allmän historia utan en grundlig genomgång av kolonialtiden. Marks och Hobson tar medvetet, och redovisar det gärna, ställning mot eurocentrismen och vi har använt oss av deras böcker för att få en god överblick kring de centrala begrepp som vi har använt oss av i denna studie. Wessling och Skovmand har inte dessa perspektiv uttalade i respektive böcker då de är mer objektiva i sina beskrivningar och håller en neutral ton i sina skildringar. Därför ansluter sig både Skovmand och Wesseling till den traditionella historieforskningen i vår undersökning.
En annan titel vi har haft användning av för den historiska bakgrunden är
Kolonialismens svarta bok som på ett överskådligt vis skildrar detta mörka kapitel i
mänsklighetens historia. För vår del har det varit kapitlet Centralafrika – massakrernas
tid som varit aktuellt skrivet av Elika M`Boloko. Där de andra böckerna tar upp mötet
mellan Stanley och Livingstone, ganska kortfattat visserligen, skiljer sig M´Boloko på den punkten att författaren har valt att fokusera mer på Stanleys inflytande på den fortsatta kolonialiseringen snarare än på det klassiska mötet mellan herrarna.Vänder sig emot den äldre historieforskningen gör också Knut Kjeldstadli. I boken Det förflutna är
17
inte vad det än gång var argumenterar han för ett globalt perspektiv ”i ett samhälle som
är i färd med att bli tvärkulturellt”.15
Därmed menar vi inte att man ska utesluta något av de olika perspektiven eller att det ena är bättre än det andra. Att ha ett globalt perspektiv på världshistorien ska inte betraktas som att man kommer närmare en ”sanning” än om man anlägger ett eurocentriskt perspektiv. Marks menar att de alternativa narrativen uppstår för att pröva hur ett annat narrativ är tillförlitligt. Med andra ord så prövar man en metod, globalt perspektiv, för att undersöka om de eurocentriska idéerna är rätt eller fel. 16
3.3 Bildanalys
Litteraturen som ligger till grund för valet av bildanalytiska metoder såsom: Bilders
tysta budskap – interaktion mellan bild och bildtext av Yvonne Eriksson, Seendets Språk av Hasse Hansson, Sten-Gösta Karlsson och Gert Z Nordström, Bildanalys av
Peter Cornell, Sten Dunér, Thomas Millroth, och Örjan Roth-Lindberg (red), samt
Möten med bilder av Yvonne Eriksson och Anette Göthlund behandlas grundligt senare
i texten under rubriken Metoder för bildanalys.
3.4 Om läromedel
Yvonne Eriksson menar i boken Bilders tysta budskap – interaktion mellan bild och text att det finns tre typer av läromedel: tryckta böcker, pedagogiska multimedieprogram och datorspel med pedagogiska ambitioner.17 Rune Pettersson presenterar i boken Bilder i
läromedel istället ett bredare förhållningssätt och menar att det inte finns någon officiell
fastställd definition av vad läromedel är. Han hänvisar istället till läroplanen 1980 för grundskolan där läromedel beskrivs som sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål.18 Eriksson behandlar begreppet illustrationer och menar att de i läromedel kan ha fyra olika funktioner, vilka hon beskriver som väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt, utgöra kognitiv stimulans och vara
15
Kjeldstadli (2010:95).
16 Marks, Robert B (2005). Den moderna världens ursprung. Riga: Preses Nams. s. 22.
17 Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap – Interaktion mellan bild och text. Falun: Norstedts
Akademiska Förlag, s. 21.
18
18
kompensatoriska med avseende på texten.19 När det gäller att väcka uppmärksamhet så skriver Eriksson att det antas att eleven uppmärksammar materialet generellt och illustrationerna specifikt. Exempel på hur illustrationer däremot kan påverka känslomässigt är att utveckla intresse för en specifik bok på grund av funktionen hos illustrationerna. När det gäller att utgöra kognitiv stimulans så skriver Eriksson att de kognitiva aspekterna på illustrationer i läromedel förväntas ha en bidragande positiv påverkan gentemot inlärning. Detta genom att underlätta möjligheten och öka förståelsen att minnas till exempel instruktioner. Den fjärde funktionen, att illustrationer kan vara kompensatoriska med avseende på texten, förutsätter att elever med inlärningsproblem på ett enklare sätt ska kunna ta till sig texten om den är illustrerad.20 Till skillnad från Eriksson så använder inte Pettersson begreppet illustrationer utan väljer att istället använda begreppet teckningar. Han menar att teckningar i regel beställs och produceras för en speciell lärobok. Han menar även att tecknaren, eller illustratören, selektivt väljer ut och skildrar det viktiga i varje motiv och att sådant som kan uppfattas som missledande och störande detaljer aldrig används i en informativ kunskapsbild som i en lärobok.21 Petterssons resonemang är här inte helt övertygande då vi menar att även om illustratören väljer att skala bort viss information så innehåller bilder alltid information som illustratören inte kan ha kontroll över.
Pettersson berör övergripande fenomenet bilder i läromedel vilket gör att vi väljer att bara ta upp det som är direkt relevant för vår vetenskapliga undersökning. I stort så redovisar och behandlar Pettersson tidigare och sin egen forskning om hur informationsbilder i läroböcker och andra läromedel är använda i skolan, hur ord, bild och grafisk form samverkar samt hur vi lär oss av olika typer av representationer. Vi har fått mycket stöd för våra teorier hos Pettersson och han redovisar bland annat hur läromedelsbilder har använts historiskt och hur dessa används idag.
För att underlätta för läsaren att tolka bilder, menar Eriksson, finns det ibland en beskrivning. Som läsare förväntar man sig att det ska finns en nära koppling mellan bild och bildtext, vilket det ibland inte gör och läsaren lämnas då åt sitt öde i tolkningen.22 För att vi ska förstå innebörden av en bild så krävs ofta en bildtext. Bildtexten ger oss
19 Eriksson (2009:49). 20 Ibid, 49. 21 Pettersson (2010:108-109). 22 Eriksson (2009:94).
19
information som påverkar och styr vår tolkning av bilden. 23 När det gäller förhållandet mellan text och bild så menar Eriksson att illustrationer har som funktion att bryta upp en text och göra den mindre torftig, men även göra det lättare för läsaren att förstå texten.24 Pettersson menar att möjligheten att förstå ett budskap är överlägset bäst när bild och text samverkar och att bilder kan hjälpa till att förbättra förståelsen av innehållet i texter.25 Illustrationer som förmedlare av kunskap, menar Eriksson, bör även betraktas som ett självständigt medium precis som man betraktar en text. Man bör således inte betrakta illustrationen enbart som komplement till text. 26 Vi är även väl medvetna om att, som Eriksson skriver, att man bör ha en kritisk hållning till illustrationerna då illustratören kan ha gestaltat någonting denne inte har full kunskap kring eller är bekant med. Därför bör man, precis som man betraktar en text eller bild, ha ett kritiskt förhållningssätt när man betraktar en illustration. 27
Eriksson beskriver en äldre tradition kring bilder i läromedel då det var viktigt att bild och text skulle interagera. Då beskrevs varje enskild detalj i bilden i en tillhörande text samt att det fanns vägledningar för lärare i hur de skulle beskriva bilderna för eleverna. Detta är något som Eriksson menar har försvunnit i stor utsträckning då bilder i läromedel ofta lämnas okommenterade. Hon beskriver två rimliga anledningar till detta som att man under 1950-talet inte betonar modellen och bildens betydelse i läroprocessen i samma utsträckning som tidigare då åskådningsundervisningspedagogiken under denna period upphörde att vara rådande i svenska skolor. Eriksson tar även upp en naiv föreställning om att elever redan besitter kompetens nog att tolka bilder och att de därför kan förbli okommenterade.28
Vi ställer oss bakom Eriksson när hon hävdar att bildtolkning är något som behövs i inlärningssituationer. Hon menar att bildpedagogens roll blir viktig eftersom elever behöver stöd och träning i att hantera bilder och bildtolkning. Därför är det viktigt att bildpedagoger är medvetna om den etablerade naiva föreställningen kring bildtolkning som Eriksson tar upp. Utifrån vad Eriksson skriver om förhållandet mellan bild/illustration och bildtext så beslöt vi att bildtexten är relevant att ta med i vår undersökning för att den påverkar tolkningen av bilden.
23 Ibid, 187. 24 Ibid, 44. 25 Pettersson (2010:180-181). 26 Eriksson (2009:44) 27 Ibid, 44. 28 Eriksson (2009:51).
20
4. Genomgång av empiri
Vi har valt ut tolv läromedel i historieämnet i grundskolan med två böcker från varje decennium, från 1950-talet fram till och med 2000-tal. Från Bjarne Larsson har vi hämtat flera begrepp som är centrala när man genomför en historisk undersökning. Vi har genomfört en funktionsstyrd klassificering av vår empiri efter decennium. Detta innebär att vi har två läromedel som får representera 1950-talets läromedel i historia, två från 1960-talet och så vidare fram till 2000-talet. Varför vi har gjort denna klassificering är att den passar våra behov av att göra en undersökning av läromedel över tid.29
De läromedel som vi presenterar nedan har vi valt som representanter för de olika decennierna och hur läromedlen är utformade i olika tider. Representativitet är ett begrepp som Bjarne Larsson tar upp och används för att tyda hur pass talande materialet är för sin tid. Materialet är också representativt för författaren till läromedlet och dennes åsikter och forskningstradition.30 Bjarne Larsson menar att när man tydliggör hur pass representativt materialet är så kan man upptäcka avvikelser i materialet och på så sätt närma sig en eller flera orsaker till dessa avvikelser, vilket är något som vi har tagit fasta på i vår analys. De läromedel som vi har använt som empiri är de böcker där illustrationer av mötet mellan Stanley och Livingstone finns med och är de fem böcker som följer nedan.
1956 gav Alf Kahnberg och Gösta Lindeberg ut Lärobok i historia för folkskolan
Del. II. 1850 – våra dagar ut. Läroboken Historia 1h Sex arbetsområden för högstadiet – Grundbok gavs ut 1971 skriven av Leif Dannert, Waldemar Lendin och Arne Petrén. Levande Historia Läsebok 3 gavs ut 1988 och är skriven av Göran Wadner, Lars
Hildingsson och Jan-Olof Fallström. Hans Almgren, Birgitta Almgren och Stefan Wikén skrev SO- boken Historia 7 som gavs ut 1995. Samma författare gav år 2000 ut
Historia kompakt.
29 Bjarne Larsson (2010:218). 30
21
5. Begreppsgenomgång
5.1 Eurocentrism
I kapitlet Globalhistoria skriver Kjeldstadli ”Den ”världshistoria” som under många år varit pensum för norska skolbarn och studenter är egentligen Europas historia.”.31 Citatet beskriver tämligen väl vad eurocentrismen handlar om. Som begreppet antyder så är fokuset inställt på Europa i historieskrivningen och den är också en traditionell föreställning om hur den moderna världen kom till, eller den ”gamla” föreställningen. Hobson menar att kärnan i eurocentrismen är ”uppfattningen om att västerlandet förtjänar att inta den progressiva världshistoriens huvudscen, både då och nu”.32 Marks menar att världshistorien ofta presenteras ur ett eurocentriskt perspektiv, oavsett om lärare eller elever är medvetna om detta eller inte.33 Marks menar vidare att på ett djupare plan så betraktas det eurocentriska perspektivet, enligt ismens kritiker, som etablerade fakta. Man har slagit fast vad som är sant respektive falskt. Marks menar vidare att eurocentrismen kan skapa en ensidig berättelse där man valt sida, där en vi-och-dom norm upprätthålls och där man inte tar hänsyn till den övriga, utomeuropeiska utvecklingen och inflytande på den europeiska kulturen, om det nu finns något som man kan kalla för homogent europeiskt. Kjeldstadli betecknar eurocentrismen som den gamla världshistorien då han menar att den kan upplevas som föråldrad i en värld som blir alltmer globaliserad och tvärkulturell.34 Risken med eurocentrismen är att man har för stort fokus på Europa och dess folk och att man skär av omvärldens inflytande på Europa.
5.2 Globalt perspektiv
Den världshistoria som skrivs sedan ett par decennier tillbaka har växt fram som ett alternativ till eurocentrismen är det globala perspektivet. Att ha ett globalt perspektiv på världshistorien är att se hela världen som en helhet och att allting har inflytande på och är beroende av varandra. I Vita rödskäggiga män från öst menar Bodil Liljefors Persson att det globala perspektivet diskuterar historia både utifrån segrarnas perspektiv och den
31 Kjeldstadli (2010:95).
32 Hobson, John M (2010) Västerlandets österländska ursprung. Lund: Studentlitteratur. s. 14. 33 Marks (2005:22).
34
22
lilla människan i vardagen.35 Marks menar att ett sådant perspektiv är en nödvändighet om man som historieforskare vill närma sig en, om inte riktig, kanske rättvisare historieskrivning. Kjeldstadli menar att det ju finns den så kallade ”utomeuropieska historien” där man läser om Afrika, Sydamerika, Asien och så vidare men att den typen av historieläsning lider av samma problem som eurocentrismen, att världsdelarna och kulturena inte knyts samman till en helhet som har inflytande på varandra utan allt utvecklas i stället på var sitt håll.36 Ett exempel på historieskrivning ur ett globalt perspektiv är hur Marks skriver om industrialiseringen i England. Utvecklingen i England hade många icke-europeiska faktorer som bidrog till dess utveckling av industrierna, bland annat så var de beroende av importen av bomull från Kina och USA. En annan bidragande faktor till att industrin tog fart berodde mycket på imperialismen. Erövringar, slaveri och merkantilistiska koloniallagar var, enligt Marks, alla bidragande, direkt eller indirekt, orsaker till industrialiseringen i England och Europa. 37 Marks menar vidare att det globala perspektivet ägnar en stor del åt att visa hur andra delar av världen var antingen mer avancerade eller åtminstone jämbördiga med de mest utvecklade delarna i Europa under många sekler fram till omkring 1800-talet.38
5.3 Kolonialism
Nationalencyklopedin beskriver begreppet kolonialism som erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium.39 Henk Wesseling skriver i boken Söndra och härska om koloniseringen av Afrika 1880-1914. Han avhandlar koloniseringen av Afrika där europeiska nationer ockuperade afrikanska landområden. De europeiska nationernas kamp om mest landvinning på världskartan brukar benämnas som kolonialvälde, där Frankrike och England var bland de första aktörerna att dela upp den Afrika kontinenten sinsemellan.40 Kolonialism är synonymt med något mycket negativt och detta har bland annat att göra med vetskapen om Europas erövringar i Afrika och världen över som var mycket hänsynslösa och
35
Liljefors Persson, Bodil (2004). Vita, rödskäggiga män från öst – perspektiv på erövringen av mayaindianer under den tidigkoloniala perioden på Yuacatan. I: Berggren, Lars, Greiff, Mats & Andersson, Nils. (red.) Sociala konflikter och kulturella processer – historia med människor i centrum. Falköping: Svärd & Söner Tryckeri AB. s. 18.
36 Kjeldstadli (2010:95). 37
Marks (2005:139)
38 Ibid, 29.
39 Nationalencyklopedin. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/kolonialism (17.01.2013).
40 Wesseling, Henk (2006). Söndra och härska – uppdelningen av Afrika 1880-1914. Falun: ScandBook. s
23
våldsamma. Wesseling menar vidare att det kanske mest chockerande med dessa våldsamma erövringar är hänsynslösheten och med det lättsinne man erövrade dessa länder.41
5.4 Makt
Maktbegreppet diskuteras i Makt och moral då författarna menar att makt uppstår i en relation mellan två parter där den ena parten står över den andra.42 Istället för att se makt som något som bara dyker upp i vissa specifika relationer ville Foucault se makten som något som alltid och med nödvändighet existerar i alla former av socialt varande. Makt är inte något som bara vissa utövar. Alla är fångade i ett nätverk av makt. Han ville också lyfta fram att makten inte bara är en fråga om förtryck och begränsning, utan att den i allra högsta grad är en produktiv kraft. 43 För Foucault är varje kunskapsuttalande en del av en maktapparat som gör just denna kunskap tillåten, legitim och betraktad som nyttig, samtidigt som alla makttekniker till en viss del handlar om att upprätta en kontroll över kunskapen.44
41
Ibid, 19.
42 Horgby, Björn, Kvarnström, Lars & Blomberg, Eva (red.) (1998) Makt och Moral. En vänbok till och
med Klas Åmark, Linköping
43 Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009) Makt. Liber förlag. s. 46 44
24
6. Historisk bakgrund
6.1 Kolonisering
Kolonisering av andra länder har skett under lång tid. De första europeiska kolonierna uppstod på 1000-talet och då var det länder som Israel, Jordanien, Palestina, Libanon och delar av Turkiet som erövrades. Dessa förblev kolonier fram till 1300-talet. Araberna var under samma tid intresserade av den afrikanska kontinentens möjligheter och gjorde erövringar på den afrikanska östkusten. Men man brukar hävda att koloniseringarna började med portugisernas världsomseglingar under 1400-talet då delar av Afrika började ockuperas och man bidrog till en omvandling av moskéerna till kristna kyrkor. En väsentlig skillnad mellan de tidiga koloniseringarna och de som ägde rum under 1800-talet och in på 1900-talet var att de senare präglades av biologiska och rasistiska faktorer. 45 Koloniseringen av Afrika var stundom väldigt brutal och hänsynslös. Särskilt Belgiens Kung Leopolds, som senare tog hjälp av Henry Morton Stanley, framfart i den då oberoende staten Kongo. Perioden hör till de mörkaste kapitlen i vår världshistoria.
Elikia M`Boloko, forskningschef vid EHESS46, skriver i antologin Kolonialismens
svarta bok att vi idag inte tvekar om att tala om folkmord och förintelse när vi åsyftar
koloniseringen av Afrika. Tidigare och samtida med dessa övergrepp så brukades något mildare begrepp när man beskrev koloniseringen såsom ”förbannelse”, ”slavstat”, ”gummislaveri” och så vidare.47
M`Boloko menar att begreppen som använts för att beskriva erövringarna ändrats över tid, från i sammanhanget milda ordalag till begrepp som beskriver det avsevärt mycket brutalare. Koloniseringen av Afrika hade sin början under andra hälften av 1800-talet och man kan se spår av dessa erövringar in i våra dagar.
45 Bergh, Anna (2008). Examensarbetet. Kolonialism – en läroboksanalys utifrån 3 olika böcker från 3
olika decennier med utgångspunkt I begreppshistoria. Malmö Högskola Lärarutbildning. Tillgänglig på
Internet: http://hdl.handle.net/2043/5914 (17.1.2013). s. 11-12.
46 The École des hautes études en sciences sociales (French for "School for Advanced Studies in the
Social Sciences"; EHESS
47 Elikia M`Boloko ”Centralafrika – massakrernas tid” ur antologin Kolonialismens svarta bok, red: Marc
25
6.2 Doktor Livingstone
Journalisten Henry Morton Stanley får ett uppdrag från sin chef på den amerikanska tidningen New York Herald att bege sig till Afrika för att leta reda på den försvunne missionären Doktor David Livingstone. Den utsände journalisten lyckas lösa sin uppgift när han i en Afrikansk by hittar den försvunne missionären.48 Den fras som Stanley sedan antas ha uttalat - ”Doktor Livingstone, förmodar jag?” har blivit ett klassiskt citat som är vida känt. Livingstone var en skotsk läkare, missionär och upptäcktsresande som under större delen av sitt liv arbetade som missionär i södra Afrika och Centralafrika. Erövringar och missionärsverksamhet har varit tätt sammanknutna, något de kristna missionärerna sällan var direkt medvetna om att de spelade denna roll. De drog först och främst ut för att sprida kännedom om evangeliet och även för att stoppa den människohandel som bedrevs av afrikanska slavhandlare. Mötet mellan dessa två herrar skedde i oktober 1871 då Livingstone hade varit försvunnen en längre tid.
48
26
7. Metod och genomförande
Vi har utifrån våra frågeställningar och med stöd av böckerna Forma historia av Gabriela Bjarne Larsson (red.), Metod helt enkelt – en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod av Ann Kristin Larsen och Social research methods av
Alan Bryman valt att använda oss av en kvalitativ metod. Med kvalitativ metod menas att vi väljer att studera källans kvalitativa information49, i detta fall bilders innehåll, uttryck och betydelse i läromedel. Vi är i första hand inte intresserade av hur många eller hur ofta, utan snarare på vilket sätt saker och ting sker i vårt bildmaterial. Men även vad som utesluts och eventuella dolda värderingar samt hur det med hjälp av bildtexten beskrivs om bilden. På så vis vill vi sedan kunna urskilja olika beteendemönster såsom avvikelser och skillnader.
Larsen beskriver kvalitativ metod som en djupgående studie vilket in sin tur ger bättre möjligheter att få en djupare förståelse av det fenomen man studerar.50 Bryman menar att man inom kvalitativ forskning är mycket benägen om att få med en hel del beskrivande detaljer då en detaljrik beskrivning ger oss en bättre förståelse för kontexten.51 För att identifiera fenomenen och sätta in empirin i dess rätta kontexter har det varit nödvändigt för oss att gå in på djupet och göra detaljrika beskrivningar.
Kvalitativ metod är lämpligt eftersom vi vill försöka synliggöra hur mötet mellan Stanley och Livingstone skildrats över tid. Larsen beskriver kvalitativa undersökningars största nackdel som svårigheten att inte kunna generalisera.52 Men eftersom vi ämnar genomföra en djupgående studie så är vi inte i behov av att kunna generalisera utan snarare identifiera vad som sker i just denna enskilda situation.
Bjarne Larsson tar upp historikers empiri och att den till stor del består av texter och dess gemensamma nämnare är att de är kommunikativa.53 Detta hävdar vi även går att applicera på bilder i historiska läromedel. Bilder som samtidigt också är valda för att agera kommunikativa gentemot läsaren och tillsammans med texten göra intryck på läsaren genom att förmedla information.
49 Bjarne Larsson (2010:215). 50
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. s. 27.
51 Bryman (2008:386-387). 52 Larsen (2009:27). 53
27
Vårt tillvägagångssätt har varit att studera bildmaterial och hur förhållandet mellan bildtext och bild ter sig i läromedel. Detta med fortsatt fokus på hur bilderna kan läsas ur ett globalt respektive eurocentriskt perspektiv. I vår kvalitativa analys vill vi, likt Eva Eggeby beskriver i Forma historia, hitta vissa aspekter och klassificera dessa för att sedan kunna dra våra slutsatser.54 Detta gör vi med hjälp av semiotiska verktyg och bildanalysmetoder.
7.1 Bildanalytisk metod
Utformandet av metoder för studerande av bilder, bildanalys, har sitt ursprung inom semiotiken. Semiotik är läran om tecken vilket innebär systematiska studier av tecken, och inkluderar även icke-språkliga tecken.55Charles Sanders Pierce och Ferdinand Saussure är de två pionjärerna inom teckentolkning. Pierce menar att det på förhand inte finns några säkra kunskapsmetoder för att tolka bilder såsom exempelvis intuition eller någon form av medfödd kunskap. Han menar att tecken alltid står för något annat, något utanför sig självt.56
7.1.1 Metodval
Den metod som vi har valt att använda är Panovskys trestegsmodell med influenser från polariserande bildanalys. Trestegsmodellen kallas även för ikonologisk metod och bygger på att man tolkar bilden som bärare av ett budskap. Först beskriver man bilden, sedan analyserar man den för att slutligen genomföra en tolkning. Detta innebär att man i de två första stegen endast håller sig till vad som finns i bilden, för att i det tredje steget sätta in bilden i sin rätta kontext eller kontexter.57
Trestegsmodellen anser vi lämpar sig väl till vår studie därför att den har en tydlig strukturalistisk uppbyggnad. Ikonologin har en bred, kulturhistorisk karaktär där man väver in delar från andra områden i analysen för att identifiera bildens rätta kontext.
54 Ibid, 217.
55 Nationalencyklopedin. Tillgänglig på internet: www.ne.se/semiotik (10.02.2013) 56 Ibid, 22.
57
28
Ikonologin hämtar stoff från till exempel politik, sociala förhållanden samt individers och hela epokers världsåskådningar. Den kulturhistoriska traditionen inom ikonologin är av avgörande betydelse för vårt val av metod då den är ett bra hjälpmedel för att låta bilderna tala till oss så att vi kan identifiera bildens roll som symbol för en tidsepok.58 Trestegsmodellen är för oss även avgörande eftersom Eriksson och Göthlund menar att man i den tredje fasen, tolkningen, applicerar vald teori, i vårt fall eurocentrism och globalt perspektiv.59
Eriksson och Göthlund beskriver trestegsmodellen genom att man inleder med att göra en pre-ikonografisk beskrivning av materialet. I denna fas beskriver vi innehållets primära och naturliga betydelse, alltså det som syns på bilden.60 Sedan tillämpar vi en ikonografisk analys med syfte att identifiera materialets sekundära och konventionella betydelser. Detta innebär att man analyserar betydelser i bildens olika element och sätter dessa i relation till varandra.61 När man identifierar materialets sekundära och konventionella betydelser innebär det även att man tydliggör kulturella överenskommelser. I denna fas ges de förutsättningar för att vi ska kunna identifiera och förstå motivkretsar, berättelser och allegorier. I vår studie behöver vi en historisk medvetenhet, exempelvis kännedom om kolonialtiden och läromedel som empiriskt material.62 Den avslutande fasen består i att göra en uttolkning av empiri, en så kallad ikonlogisk tolkning. Detta innebär att man närmar sig empirins djupare betydelse.63 Vi måste tolka bildens innehåll som symboler för ett budskap och sätta in dessa i en historisk kontext. De bilder som förekommer i vår empiri kan innehålla en mängd symboler som vi måste sätta in dess rätta sammanhang, då dessa kan berätta till exempel om tidsandan då materialet skrevs.64 Här försöker man identifiera den ikonologiska innebörden som eventuellt inte var avsedd hos författaren. Panovsky talar om en förmåga som han kallar ”syntetisk intuition” vilket menas med att man har en intuitiv lyhördhet och känslighet till materialet, i vårt fall tryckta läromedel.65 Man kan även beskriva det som att man är öppen till materialet och låter materialet tala för sig istället för att riskera att styra materialet i någon specifik riktning. Bryman talar om vikten av
58 Cornell, Dunér, Millroth, Nordström & Roth-Lindberg (red). (1999:177). 59 Eriksson & Göthlund (2004:43).
60 Ibid, 33. 61
Ibid, 33.
62 Cornell, Dunér, Millroth, Nordström & Roth-Lindberg (red) (1999:176). 63 Cornell, Dunér, Millroth, Nordström & Roth-Lindberg (red) (1999:177) 64 Eriksson & Göthlund (2004:34)
65
29
att sätta sig in i materialet som studeras och se genom den andres ögon.66 I vårt fall blir det att vi måste bortse från de kunskaper och kännedom vi har om bilden när vi gör bildanalysen för att få bilden att tala till oss. I den avslutande fasen applicerar vi även eurocentrism och globalt perspektiv. Göthlund och Eriksson menar att man i tolkningsfasen måste skilja på metod och teori. Metodvalet handlar om på vilket sätt man väljer att studera ett objekt eller fenomen. Teorin utgör utgångspunkten för tolkningen, alltså vilket perspektiv man väljer att applicera på tolkningen.67 Vid sidan om Panofskys trestegsmodell har vi hämtat influenser från polariserande bildanalys som innebär att man vill införskaffa kännedom kring bilder genom att studera avvikelser och motsatsförhållanden i innehållet och det som bilden ger uttryck för. För att kunna utföra en polariserande bildanalys så krävs det att man har två eller flera bilder som faller under samma tema.68 Eller som Pettersson beskriver att de har gemensamma drag och ställs mot varandra. 69 Det vill säga att bilderna exempelvis skildrar samma händelse eller har liknande bildkomposition. Detta blir då ett material för en jämförande granskning för att synliggöra likheter och olikheter och är i likhet med Bjarne Larssons begreppsanvändning av representativitet, då man letar efter avvikelser för att kunna närma sig specifika orsaker bakom avvikelserna.70
7.2 Exempelanalys
Vi bifogar en exempelanalys som bilaga 6 på sida 54 där vi redovisar hur vi har gått till väga när vi analyserat vår insamlade empiri.
66
Bryman (2008:385)
67 Eriksson & Göthlund (2004:24)
68 Cornell, Dunér, Millroth, Nordström, Roth-Lindberg (red.). (1999:266). 69 Pettersson (2010:154).
70
30
8. Resultat, analys och teoretisk tolkning
8.1 Bildens ursprung
Vi har tyvärr inte exakt kännedom om när de enskilda illustrationerna är gjorda. Dock så har vi kunnat datera illustrationen till bilaga 1 och 5 till 1871. Bilaga 4 ligger till grund för bilaga 1 och 5 menar vi då de har många element som känns igen. Utifrån detta anser vi att bilaga 4 är originalet då bilaga 1 och 5 i stort sett är kopior på bilaga 4. Originalet är illustrerat av duon Joseph Burn Smeeton och Auguste Tilly. Vi känner till att Smeeton avled 1880 vilket innebär att illustrationen är gjord innan 1880. Det som skiljer dem åt är att bilaga 1 och 5 är relativt enkelt utförda utan den omsorg och realism i detaljerna som originalet har. Bilaga 5 är också något beskuren. Huvudpersonerna i illustrationen till bilaga 1 och 5 är de som fått behålla realismen medan de övriga personerna är mer karikatyrliknande i stilen. Illustrationen till bilaga 2 har vi väldigt lite kännedom om men med tanke på bildens stil så förefaller den som gammal. Vi menar att den möjligtvis är gjord under sent 1800-tal. Bilaga 3 tror vi är en kopia av bilaga 2 eftersom den har samma bildkomposition. Den är renare i stilen och vi tror att den skulle kunna vara beställd för just ändamålet att vara en illustration till ett läromedel. Eventuellt skulle den kunna vara illustrerad cirka 1970.
8.2 Antal människor
Exempel på avvikelser vi har sett mellan illustrationerna är att antalet människor markant minskat mellan de tidigare utgivningarna och de senare. I vår analys så tittar vi på vilket år läromedlet är utgivet och vilken illustration som får representera mötet mellan Stanley och Livingstone i det enskilda läromedlet. I det äldsta läromedlet utgivet 1956 (bilaga 2) kan man urskilja tjugoen mer eller mindre synliga människogestalter på bilden. Centralt i bilden befinner sig de två männen Stanley och Livingstone samt en annan man med en flagga. I läromedlet som är utgivet 1971 (bilaga 3) kan man urskilja ännu fler människor i bilden, tjugosju stycken, och Stanley och Livingstone är fortfarande placerade centralt och de är också mer detaljerat tecknade i ansiktet och kläderna. Nästa illustration är hämtad från ett läromedel utgivet 1988 (bilaga 4) och här
31
har det hänt en del. Nu har skaran av människor nästan halverats till sexton personer och i det senaste exemplet, utgivet år 1995 (bilaga 5) är det endast 12 personer synliga. Illustrationen i läromedlet från år 2000 (bilaga 1) är densamma som i bilaga 5. Gemensamt för alla illustrationer är att Stanley och Livingstone befinner sig centralt i bilden och är mer detaljrikt tecknade än de övriga figurerna. Vi får anta att bilderna medvetet har valts ut av författaren till läromedlet och att bilden då ska representera mötet mellan herrarna. Men hur representativa är dessa illustrationer för sitt ändamål? Vi är överens om att de ska illustrera mötet mellan Stanley och Livingstone och vi känner till bakgrunden till detta möte. Vi känner också till mötets kontext, att detta är i begynnelsen av koloniseringen av Afrika. Men vad förmedlar illustrationerna för budskap genom att antalet människor reduceras vartefter, och vilka är det som tas bort? En anledning till att bilderna som förekommer i de senare läromedlen innehåller färre människor än de äldre kan vara att författaren har valt de illustrationer som eventuellt ligger närmare verkligheten och att man inte är säker på hur många personer som närvarade vid mötet. Alla illustrationerna berättar olika saker.
I de tidigare utgivna läromedlen 1956 (bilaga 2) och 1971 (bilaga 3) får läsaren en uppfattning av att Stanley hade ett stort följe av människor kring sig. Det är i huvudsak Stanleys följe som sedan reduceras i de senare utgivningarna. Bakom Livingstone syns på samtliga bilder en större folkmassa i bakgrunden. En teori är att ju längre tiden går så hittar vi eventuellt ny information om händelsen och man omvärderar den information man hade tidigare för att man vill närma sig en så riktig bild av händelsen som möjligt. Framförallt så är Stanley och Livingstone tydligare illustrerade som för att understryka att det är dessa två som är de centrala figurerna i mötet. Enligt Pettersson så tar illustratören ofta bort de element som eventuellt kan vara missledande och störande i en bild.71 Utifrån detta argument så skulle vi eventuellt kunna dra slutsatser i vilken ordning illustrationerna är gjorda. Samtidigt så kan vi inte med säkerhet veta när illustrationerna är gjorda eftersom vi inte har tillräcklig information kring detta.
8.3 Flaggan och vinden
Den amerikanska flaggan figurerar och har en central plats i alla fem illustrationer vi studerat. De avvikelser som vi identifierat är främst hur den amerikanska flaggan är
71
32
centrerad i bilden 1956 (bilaga 2) och 1971 (bilaga 3) till skillnad från de senare övriga tre illustrationerna, 1988 (bilaga 4), 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1), då den amerikanska flaggan är placerad längre till vänster i bild men fortfarande central i förhållande till bildkompositionen.
Gemensamt för 1956 (bilaga 2) och 1971 (bilaga 3) är också att där figurerar ytterligare en flagga som är avsevärt mycket mindre och är uppdelat i ett mörkt och ett ljust färgfält. Vi hävdar att den mindre tvådelade flaggan är av mindre hierarkisk betydelse jämfört med den större flaggan eftersom den får mer utrymme i illustrationen, både fysiskt och bildkompositionsmässigt. Den mindre tvådelade flaggan har vi dessvärre inte lyckats identifiera och har därför inte fått svar på dess exakta innebörd. Vad som däremot är intressant är att i illustrationen som används i läroboken från 1988 (bilaga 4) så figurerar även där en andra, mindre flagga som i detta fall istället är en amerikansk flagga. Med bakgrund av att det rör sig om en informativ kunskapsbild i en lärobok så menar vi att det skulle kunna tyda på att den tvådelade flaggan har förlorat sin innebörd bland de som får ta del av illustrationen. Det skulle även kunna bero på att illustratören selektivt väljer ut och skildrar det viktiga i varje motiv och att denne medvetet tar bort sådant som kan uppfattas som missledande eller störande detaljer.72 För att förtydliga så menar vi att kontexten kring den tvådelade flaggan förlorat sin mening och att man därför ersatt denne med ännu en amerikansk flagga. Detta eftersom fler människor i modernare tid kan relatera till den amerikanska flaggan och förstå dess kontext. I de två senare utgivna illustrationerna, 1995 (bilaga 5) och 2000 (bilaga 1), så saknas först och främst en andra mindre flagga och det är istället den stora amerikanska flaggan placerad längre till vänster som får ta fullt utrymme i bilden. Vilket innebär att det skulle kunna vara författaren eller illustratören som med tiden valt att ta bort den mindre flaggan helt och bedömt den som störande eller missledande.
Illustrationen 1988 (bilaga 4) är den enda illustration som har en bildtext som kommenterar den amerikanska flaggans betydelse för innehållet och leder läsaren mot vad författaren vill att läsaren ska upptäcka i bilden.
”Det dramatiska åskådliggörs av den fladdrande amerikanska flaggan. Den fladdrar i en vind som inte märks för övrigt.” (bilaga 4)
72
33
Bildtexten insinuerar att den amerikanska flaggan fladdrar i en vind som inte märks för övrigt i bilden, något som vi upptäckt att alla bilderna har gemensamt. Frågan är vad detta kan bero på? Vi menar att flaggan skulle kunna ha en symbolisk roll i bilden då detta är ett traditionellt västerländskt sätt att visa från vilken specifik nationalitet eller region man kommer ifrån. I synnerhet när upptäcktsresande företräder ett land under expeditioner till ”nya” outforskade platser. Vilket troligtvis är anledningen till att amerikanen Henry Morton Stanley har en amerikansk flagga i sin expedition.
Bodil Liljefors-Persson skriver hur Edward Saids bok Orientalism kan anses vara uppkomsten till den diskussion kring västerlandets syn på ”den andre” och det som är ”annorlunda”, alltså eurocentriskt perspektiv, som vi möts av idag inom den aktuella postkoloniala teoribildningen. Liljefors-Persson beskriver också västerlandets syn på orienten som en mystisk, exotisk och fantasieggande sagovärld. Men samtidigt ociviliserad, efterbliven och underlägsen. Därmed speglas även hur västerlandet ser sig själva.73 Vi menar därför att flaggan i sitt sammanhang och i läromedelsillustrationen bidrar till att förstärka uppfattningen av att det ur ett direkt västerländskt perspektiv finns ett ”vi” och ”de andra”, alltså de ”annorlunda”, i illustrationen. Inte minst eftersom bilderna är skapade ur en västerländsk kontext och används i västerländska läromedel som representation för en viss situation och för den tiden.
Om vi istället läser flaggan ur ett globalt perspektiv så ser vi både till eurocentriskt perspektiv som vi precis beskrev, men även ur de andra figurerande personerna i bildens perspektiv. Vi menar att de som vi uppfattar som byinvånare vid Tanganyikasjön 1871 inte säkert är medvetna om flaggans betydelse. För de västerländska männen har flaggan en viss symbolik som hos byinvånarna eventuellt går förlorad. Vi kan inte anta att de sett flaggan tidigare och då eventuellt inte känner till dess symbolik. I motsats till en eurocentrisk syn så uppfattar de sannolikt flaggan som ett attribut för västerlänningarna som för dem är främlingar samt en symbol eller en identifikation för de vita männen. Om invånarna i byn istället är medvetna om flaggans kontext eller delar av den så kanske de har andra associationer kring flaggan som vi inte är medvetna om. Vi menar att den svajande amerikanska flaggan också ur ett eurocentriskt perspektiv kan uppfattas som en symbol för att västerlandet är ett samhälle som inte står stilla. Ett samhälle där förändring och industrialisering breder ut sig i takt med att man även visar
73 Liljefors-Persson, Bodil. (2004). Vita rödskäggiga män från öst – Perspektiv på erövringen av
mayaindianer under den tidigkoloniala perioden på Yucatán. I: Andersson, Nils, Berggren, Lars och Greiff, Mats. (red.) Sociala konflikter och kulturella processer – Historia med människor i centrum. Falköping: Svärd & Söner Tryckeri AB.
34
sin status genom expeditioner för att ”erövra” världen och bredda sitt territorium och samtidigt säkra sina handelsvägar och så vidare.74
Som vi tidigare nämnt så har vi även upptäckt en förflyttning av den amerikanska flaggans placering i bilden över tid. Främst i de tre tidigaste läroböckerna från 1956 (bilaga 2), 1971 (bilaga 3) och 1988 (bilaga 4). I den första illustrationen 1956 (bilaga 2) är flaggan centrerad i bilden precis mellan och något framför Stanley och Livingstone för att 1971 (bilaga 3) placeras till vänster om Stanley, något till vänster om illustrationens centrum från betraktaren sett. För att slutligen i den tredje illustrationen 1988 (bilaga 4) hamna snett bakom Stanley. Vi menar att förflyttning av den amerikanska flaggan kan vara en följd av att den uppfattas som en störande detalj75 då illustrationerna är avsedda att förtydliga för mottagaren att det är själva mötet mellan Stanley och Livingstone som är kärnan och vad bilden i första hand ska berätta. Vilket vi menar kan vara anledningen till att den amerikanska flaggan får en något mindre hierarkisk ställning och placeras längre bort från illustrationens centrum. I de senare illustrationerna vi analyserat så behåller den amerikanska flaggan sin placering.
8.4 Vapen
I illustrationen i bilaga 2 (1956) ser man Stanley och hans anhängare där Stanley är obeväpnad medan några av hans anhängare bär vapen. De vapen som Stanleys sällskap har med sig som syns i bilden är skjutvapen som de bär över axlarna. De är två vuxna män och en liten pojke som bär på vapen och de står närmast Stanley, bakom honom. Sättet de håller sina vapen på kan tolkas som att de inte är hotfulla mot folket i byn, de låter sina vapen vila på axlarna passivt. Människorna som står bakom Livingstone bär också vapen men de är av mer primitivt slag. Man kan se fyra stycken spjut i folkmassan men de som står närmast bakom Livingstone saknar spjut, däremot kan man se att några av dem har dolkar hängande i sina livremmar. Nästa illustration (bilaga 3) har mycket gemensamt vapenmässigt med föregående bild med några små förändringar. Endast ett vapen är väl synligt samt några antydningar till spjut i den något suddiga bakgrunden. I illustrationen till läromedlet från 1988 (bilaga 4) finns det stora skillnader gentemot de föregående illustrationerna. Endast en av Stanleys män bär på vapen,
74 Skovmand, Sven. (2006:244-261, 306-311) Bonniers världshistoria. Danmark: Nörhaven Book. 75
35
fortfarande hängande över axeln, samt att pojken har sitt vapen kvar. Däremot så har Stanley nu utrustats med en bössa som han håller i med ena handen, nedsänkt mot marken samtidigt som han lyfter på hatten och hälsar på Livingstone.
På andra sidan, bakom Livingstone står ett antal män tätt tillsammans och bildar en mur och de flesta bär spjut. Man kan se tolv stycken spjut och alla står avvaktande inför sina besökare, som redo att försvara sin by och Livingstone om gästerna skulle ha tvivelaktiga avsikter med besöket. Av den anledningen kan man tolka det som att Stanley och hans mannar håller dessa vapen i en nedsänkt manöver för att visa att de inte har onda avsikter med sitt besök. Det intressanta med denna illustration är antalet vapen har ökat radikalt hos Livingstones anhängare jämfört med de tidigare publicerade illustrationerna samt att Stanley själv nu bär vapen. I nästa illustration publicerad 1995 (bilaga 5) saknas många av de personer som finns med i bilaga 4 men i övrigt är det samma bild. Detta medför att alla personer som syns på bilden bär vapen. De förändringar vi kan se från de tidigare till de senare utgivningarna av dessa illustrationer är att Livingstone och hans mannar samt byinvånare går från att ha nästan inga vapen alls samt att de rör sig ostrukturerat i bakgrunden till att bilda en mur bakom Livingstone där alla bär spjut.
Kanske ville man här förtydliga de båda männens agendor med sina Afrikaresor. Livingstone var missionär och upptäcktsresande vars syfte var att stoppa människohandeln som bedrevs av afrikanska slavhandlare samt upplysa människor om kristendomen. 76 Efter att Stanley funnit Livingstone 1871 så fortsatte Stanley att utforska runt om i Afrika där framför allt utforskandet av Kongo kom att leda till en av de blodigare kapitlen i koloniseringens historia. Belgiens Kung Leopold II tar Stanley i sin tjänst och till en början var Kongo kungens privata egendom. Tillsammans så plundrade de Kongo på bland annat elfenben och gummi och de afrikaner som inte levererade de varor han beställt högg han av händerna och fötterna på. 77 I sammanhanget var Livingstone den fredligare av dessa två och det kan vara det illustrationen vill skildra, men det är först i 1988 års upplaga vi möter en beväpnad Stanley vilket kan syfta till hans fortsatta erövringar.
76 Skovmand (2006:351)
77
36
8.5 Kläder och attribut
Stanley och Livingstone bär genomgående samma kläder i alla fem illustrationerna. Stanley bär ljusare kläder av upptäcktsresandemodell, svarta stövlar och safarihatt. Runt midjan har han en svart livrem och till övriga attribut har Stanley mörkt hår och mörkt skägg. Hatten bär han i sin högra hand som han även hälsar på Livingstone med och på de senare bilderna bär han en bössa i vänster hand. Livingstone bär på alla bilder mörk jacka och mörka byxor och i sin högra hand, som han även hälsar med, bär han en mörk hatt. För övrigt har han på samtliga bilder mörkt hår och mustasch.
Bakom Livingstone befinner sig en skara människor på samtliga illustrationer. Dessa män bär vita tygstycken från topp till tå samt livrem kring midjan och sandaler. I livremmen bär de dolkar och på de senare bilderna håller de även i varsitt spjut. Alla fyra har lindade tygstycken runt sina huvuden och på de tidigare bilderna finns en antydan till att alla männen bär skägg, något som endast några stycken av dessa har i de senare illustrationerna. På de senare bilderna kan man även se ett par andra figurer som står bland dessa vitklädda herrar. Dessa personer bär endast höftskynken och de är även barfota och är utrustade med spjut. Bakom dessa fyra personen står tre synliga personer till, något skymda av de vitklädda männen. Dessa bär, vad vi kan se, tygstycken kring midjan, inga skor och förefaller ha bar överkropp. En av personerna bär ett tygstycke lindat kring huvudet och de två andra har konformade frisyrer. I gruppen så uppfattar vi fler spjut än vad vi kan se personer vilket insinuerar att det är en större grupp än vad vi ser på bilden. Bakom Stanley är det framför allt tre personer som finns med i alla illustrationer. Till att börja med har vi mannen som håller i den amerikanska flaggan och pojken som står bredvid honom. På samtliga bilder bär dessa endast höftskynken och pojken bär på ett eldvapen över axeln. Bakom dessa står en man med randig skjorta och uppvikta byxor samt en liten vit mössa på huvudet. Alla dessa är barfota. Mannen med flaggan och pojken har mörk hudfärg och mannen i skjortan har ljusare hy och vi tolkar dessa som att de skulle kunna ha olika nationaliteter. Dessa figurer kan Stanley ha funnit på vägen i sitt sökande efter Livingstone. Med bakgrund av den historiska perioden där det förekom bland annat slavhandel så är det svårt att slå fast om Stanleys anhängare följde med på expedition med frivilligt eller under tvång.
