I föreliggande kapitel behandlas alumnernas geografiska rörlighet. Det görs utifrån deras nuvarande bostadsort i relation till uppväxtort, samt vart de eventuellt planerar att flytta. Flyttmönster är betydelsefullt för att utröna alumners påverkan på Lin-néregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar i densamma.
För att illustrera geografisk rörligheten används fyra kategorier: Stannare är de som är uppväxta och fortsatt bosatta i Linnéregionen. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men är bosatta utanför densamma. Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, har flyttat dit för att studera men har efter avslutade studier etablerat sig utanför regionens gränser. Inflyttare har inte heller sitt ursprung Lin-néregionen, men är nu hemmahörande där.19
Tabell 5a – Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden) Antal Andel Andel inom
region Uppväxta inom
Linnéregionen
Stannare 133 31 84
Utflyttare 26 6 16
Uppväxta utanför Linnéregionen
Inflyttare 59 14 22
Besökare 209 49 78
Tabell 5a ger vid handen att 37 procent (31+6) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen som bor där idag är större, 45 procent (31+14). I dagsläget har Linnéregion-en således ett tillskott på högutbildad arbetskraft. UndersökningLinnéregion-en är gLinnéregion-enomförd 1-1,5 år efter avslutade studier, varpå hänsyn behöver tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de verkligen avser att bo. En majoritet (56 pro-cent) arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt.
19 Frågan om var man a) tillbringade större delen av sin uppväxt har kompletterats med en fråga om b) var man var bosatt innan man började studera vid Lnu. 73% av respondenterna uppger samma fysiska plats. Det innebär att var cirka var fjärde respondent har vuxit upp på en plats, men flyttat därifrån innan universitetsstudierna påbörjades. Här utkristalliserar sig sex kategorier av flyttmönster:
1) Personer som uppger huvudorten inom länet b (19 st, 4%) 2) Personer som uppger annan ort inom länet på b (22 st, 5%) 3) Personer som uppger en svensk storstad på b (5 st, 1%) 4) Personer som uppger ett annat land på b (27 st, 5%) 5) Personer som uppger ett annat land på a (12 st, 3%)
6) Övrigt (48 st, 9%)
Kategori 1-4 handlar sannolikt om personer som tillfälligt har studerat/arbetat på annan plats före studiestart. Intressant att notera är att kategori 1 och 2 är ungefär lika stora, samt att kategori 4 är avsevärt större än kategori 3. Kategori 5 handlar till stor del om utlandsfödda personer som har flyttat till Sverige, men som har bott i födelselandet så länge att de betrak-tar det som uppväxtmiljö. När flyttmönster fortsättningsvis analyseras används kategori a .
Tabell 5b – Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden)
Med hänsyn tagen till alumnernas flyttplaner visar tabell 5b att flyttmönstren i stort sett ser likadana ut. Det kan visserligen ske viss utflyttning från Linnéregionen – 21 individer fördelat på 15 nya besökare och 6 nya utflyttare – men det handlar om små kvantiteter i sammanhanget: Från 45 procent till 40 procent. En ungefär lika stor andel uppvuxna i Linnéregionen blir således kvar i regionen. Flyttmönster är dock inte något statiskt utan till stor del föränderligt, i synnerhet bland unga högutbildade.
Studien gör inga anspråk på att kartlägga den geografiska rörligheten om tre eller fem år, utan speglar situationen såsom den ser ut just nu.
6.1 Flyttmönster inom och utanför Linnéregionen
I detta avsnitt fördjupas analysen av samtliga fyra kategorier av flyttmönster i den meningen att mer detaljerad kunskap erhålls kring både uppväxtort och bostadsort.
När det gäller gruppen stannare är 53 procent uppväxta i Kalmar län och 47 procent i Kronobergs län.
Knappt 9 av 10 som är uppväxta i någon av centralorterna (Kalmar och Växjö) är bosatta där idag. Resterande 1 av 10 bor på annan ort i respektive län. Den geogra-fiska mobiliteten över länsgränsen är således i det närmaste obefintlig.
I gruppen som är uppvuxna på andra orter i Linnéregionen är det också sällsynt att man flyttar över länsgränsen (5 procent). Här finns i övrigt en intressant skillnad mellan länen: i Kalmar län är det ungefär lika vanligt att bosätta sig i Kalmar som på annan ort i länet, medan man i Kronobergs län uteslutande är bosatt i Växjö (not 20-21).
Stannare
Tabell 6a – Flyttmönster stannare (133 st) Antal Andel Uppväxt i
Kalmar kommun (18)
Uppväxtorten (Kalmar) 16 89 Annan ort Kalmar län 2 11
ort i Kronobergs län (25)
Inflyttare
61 procent av inflyttarna har sitt ursprung i Linnéregionens angränsande län och 39 procent kommer från övriga Sverige/utomlands. Är man uppvuxen i angränsande län är det mer vanligt att man bor i Kalmar kommun än Växjö kommun (50 procent respektive 36 procent). Är man däremot uppvuxen i övriga Sverige/utomlands är förhållandet det omvända (61 procent Växjö kommun och 31 procent Kalmar kom-mun). Likt stannarna, är det mycket sällsynt att bosätta sig utanför centralorterna.
Tabell 6b – Flyttmönster inflyttare (59 st) Antal Andel Uppväxt i
Linnéregionens angränsande län (36)
Kalmar kommun 18 50
Annan ort Kalmar län 4 11
Växjö kommun 13 36
Annan ort Kronobergs län 1 3 Uppväxt i
övriga Sverige/
utomlands (23)
Kalmar kommun 7 31
Annan ort Kalmar län 1 4
Växjö kommun 14 61
Annan ort Kronobergs län 1 4
Inflyttarna från angränsande län kommer från: Skåne 12 st, Blekinge 11 st, Jönkö-ping 6 st, Östergötland 3 st samt Halland och Gotland 2 st vardera. Sett till befolk-ningsmängden är det Blekinge som torde ha störst andel inflyttare.
Utflyttare
Utflyttarna är en liten grupp (26 individer), mindre än hälften av inflyttarna. Hälften flyttar till angränsande län och hälften till övriga Sverige/utomlands. Gemensamt för båda grupperna är att den geografiska mobiliteten nästan uteslutande sker till större städer. Flyttar man till övriga Sverige är det primärt Stockholm och Göteborg, men också Västerås, Borås och andra mellanstora städer. Flyttar man till angränsande län bosätter man sig i: Skåne 5 st, Jönköping 4 st, Blekinge 3 st och Gotland 1 st. Allt som oftast går flytten till länets huvudort.
Tabell 6c – Flyttmönster utflyttare (26 st) Antal Andel Uppväxt i
Linnéregionen (26)
Angränsande län 13 50
Övriga Sverige/
utomlands 13 50
Besökare
Besökarna är till antalet den största gruppen. Trenden bland dem är att de återvänder till sina hemtrakter. 43 procent bor idag i samma kommun som de växte upp.22 Mot-svarande andel för samma län är 65 procent (gulmarkerat). Trenden går att skönja för besökare uppväxta över hela Sverige och i såväl större som mindre städer. Stor-stadslänen (Västra Götaland och Stockholm) har starkast återvändartendens med 82 respektive 77 procent (grönmarkerat). Besökare som inte återvänder till sina hemtrakter tenderar att i huvudsak söka sig till större städer, framför allt till Stock-holm eller Göteborg. Denna tendens finns mer eller mindre påtagligt i samtliga län.
Tabell 6d – Flyttmönster besökare (209 st) Antal23 Andel Uppväxt i
Bland Linnéregionens angränsande län har Blekinge störst andel som återvänder till samma kommun (65 procent) medan Halland har lägst andel (31 procent). Besökar-na från Halland tenderar i högre grad än andra besökare söka sig till storstäderBesökar-na.
Även Skåne har en relativt låg andel återvändare till uppväxtkommunen men istället högre andel återvändare till länet. Det kan hänga samman med att Skåne län hyser flertalet större kommuner med relevant arbetsmarknad. Denna tendens syns ännu starkare för storstadslänen Stockholm och Västra Götaland.
22 Exempelvis: Av 9 besökare från Karlskrona återvänder samtliga dit. Andra framträdande kommuner är Vetlanda (6 av 9), Jönköping (4 av 6), Norrköping och Linköping (4 av 5).
23 I de fall två värden redovisas i cellerna (ex.5+1) avser den sistnämna siffran antalet som är bosatta utomlands.
24 För att särredovisas som enskilt län krävs minst 10 alumner. Övriga Sverige/utomlands avser: Dalarnas län 5 st, Västmanlands län 5 st, Värmlands län 5 st, Utomlands 5 st, Gotlands län 4 st, Jämtlands län 3 st, Västerbottens län 3 st, Uppsala län 2 st, Södermanlands län 2 st, Örebro län 2 st, Gästriklands län 1 st och Västernorrlands län 1 st.
6.2 Incitament för geografisk mobilitet
En av enkätfrågorna handlar om vilka faktorer som är betydelsefulla när det gäller viljan att stanna kvar eller flytta från nuvarande bostadsort. Alumnerna fick rang-ordna sju faktorer, där värdet 7 var mest betydelsefull och värdet 1 minst betydelse-full. Varje siffra fick således endast användas en gång.
Diagram 12 visar att två faktorer skiljer ut sig: närhet till familj/partner/vänner samt möjligheten att få arbete som motsvarar utbildningen (5,9 och 5,5). Närheten är så-ledes något mer betydelsefull än relevant arbete. Möjligheten att få en bra bostad är tredje mest betydelsefull. Intressanta fritidsaktiviter/nöjen är avsevärt mer betydelse-fullt än engagemang inom föreningsliv/ideell sektor (3,9 respektive 2,3). God offent-lig service bedöms som sjätte mest betydelsefulla faktor (2,7). Den låga betydelsen har sannolikt delvis att göra med att endast 15 procent av alumnerna har hemmava-rande barn. Resultaten är desamma oavsett om man planerar en flytt från nuvahemmava-rande bostadsort eller ej.
Diagram 12 – Relevanta faktorer för geografisk mobilitet (%)
I anslutning till rangordningen fick alumnerna skriva fritt om det fanns någon annan relevant faktor i ett potentiellt flyttbeslut. Endast 13 procent besvarar frågan, vilket förmodligen indikerar att frågans sju fasta svarsalternativ ringar in incitamentsstruk-turen ganska väl. Samtidigt bör noteras att den tematik som framkommer bör tolkas med försiktighet. I huvudsak lyfter alumnerna fram två arbetsrelaterade faktorer: 1) Lön, och 2) Att arbetet ska vara stimulerande/utmanande/trivsamt. Därutöver nämns att bostadsorten ska ha en närhet till naturen.
5,9