Rapportens avslutande kapitel har för avsikt att knyta samman resultaten till en hel-het. Det övergripande syftet med Alumnundersökningen 2014 är uppföljning av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Därför är kapitlet uppdelat i dessa områden. Respektive område utgörs av ett flertal teman, vilka är fetmarkerade i texten.
7.1 Attraktiv kunskapsmiljö
Inom ramen för attraktiv kunskapsmiljö finns att kartlägga alumnernas synpunkter på utbildning och kunskapsmiljö. Alumnerna fick ge ett sammanfattande omdöme av fyra centrala och övergripande områden i universitetets verksamhet. Cirka 9 av 10 menar att utbildningskvaliteten och den studiesociala miljön har varit mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för forskningsanknytning och utbildningen för-beredde för arbetslivet är 7 av 10 respektive 6 av 10.
Hänsyn bör tas till att de två sistnämnda områdena kan vara svåra att överblicka och därmed värdera. Det är nödvändigtvis inte självklart om och på vilket sätt utbild-ningsmoment är forskningsanknutna, samtidigt som forskningsanknytningen kan se olika ut mellan fakulteter. När det gäller förberedelse för arbetslivet påverkas be-dömningen av huruvida man har ett arbete som motsvarar utbildningen eller inte.
Därutöver är det rimligt att anta att omdömet förändras i takt med att arbetslivserfa-renheten ökar. En annan betydelsefull skillnad ligger i att professionsutbildningar, där utbildningen är fokuserad kring ett specifikt yrke, torde ha lättare än generalist-utbildningar att förbereda för arbetslivet.
Ett annat sätt att värdera utbildningens attraktivitet är att fråga om alumnerna skulle rekommendera Linnéuniversitetet till presumtiva studenter. Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis göra det. Här finns en tydlig koppling mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu. Ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu. Resultaten visar att alumner är en betydelsefull aktör i universitetets marknads-föringsarbete. När en utbildning ges med (vad som uppfattas vara) hög kvalitet sva-rar universitetet inte enbart upp emot dess uppdrag, utan tendesva-rar även att få ett mer-värde i form av att rekryteringspotentialen av nya studenter ökar.
Högskolelagen stipulerar att universitetsutbildningen ska bidra till att utveckla fär-digheter och förmågor hos studenterna. Därutöver lyfts ytterligare färfär-digheter och förmågor fram i Linnéuniversitetets olika styrdokument som bedöms vara av sär-skild vikt. Ett flertal av dessa undersöks i Alumnundersökningen 2014 och utgör således ytterligare ett perspektiv på attraktiv kunskapsmiljö. Värt att notera är att bedömningen är alumnernas egna, samt att tidigare studier har visat att bedömningen kan förändras i takt med att arbetsuppgifter och arbetslivets krav gör detsamma.
De allra flesta (70-95 procent) upplever sig i hög grad ha utvecklat sju av nio färdig-heter och förmågor. Särskilt positiva resultat gäller kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (95 procent), självständigt sammanställa och presentera information (93 procent) samt självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Värdet för att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund är något lägre (83 procent). Därefter följer tre färdigheter med värden i intervallet 70-75 procent: dis-kutera problem och lösningar med olika målgrupper, orientera sig i relevanta
forsk-ningsfrågor och följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde. Slutligen, cirka 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling och anlägga ett internationellt perspektiv.
Under utbildningstiden etableras kontaktytor mellan studenter och arbetslivet, ex-empelvis genom projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare eller arbetsmarknadsdagar vid Lnu. Dessa studierelaterade arbetslivskontakter är be-tydelsefulla då de uppfyller en aspekt av universitetets samverkansuppdrag och för-hoppningsvis ökar chanserna till relevant arbete. Resultaten visar stora skillnader vad gäller andelen alumner som har haft/deltagit i dem. Därtill är skillnaderna över-lag stora mellan fakulteter, vilket vittnar om att de studierelaterade arbetslivskontak-terna ser olika ut inom olika delar av universitetet, vilket till viss del förklaras av att utbildningar har olika struktur och upplägg. Störst nytta upplever alumnerna ha haft av praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/VFU.
Alumnundersökningen 2014 innehåller en öppen fråga där alumnerna ombeds lyfta fram aspekter av sin utbildning som de har varit mindre nöjda med. Frågan ger vär-defull information vad gäller universitetets framtida kvalitetsarbete och potentiella förbättringsområden. Utsagorna visar en mycket stark tonvikt vid utbildningskva-litet (56 procent) och förberedelse för arbetslivet (37 procent). Forskningsanknyt-ning och studiesocial miljö lyfts fram av endast fyra respektive tre procent. Här bör noteras att framlyftandet av dessa två teman inte behöver bero på att de upplevs vara sämre än övriga två utan snarare att de är två områden som alumnerna värdesätter högt och ses som särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det betyder inte att forsk-ningsanknytning och studiesocial miljö saknar betydelse, men möjligen har lägre prioritet. Tema utbildningskvalitet har framför allt fokus på ämnesinnehåll (39 pro-cent) och upplägg/struktur (25 propro-cent). I tema förberedelse för arbetslivet lyfter en klar majoritet fram avsaknad av praktik (i viss mån mer praktik) som den mest bety-delsefulla aspekten för att känna sig förberedd för arbetslivet.
7.2 Samhällelig drivkraft
Detta strategiska område har sin tonvikt vid etablering på arbetsmarknaden och alumnernas påverkan på regionen. För tillfället är 86 procent förvärvsarbetande och 14 procent studerande. I gruppen studerande handlar det i huvudsak om fortsatta studier på magister-/masternivå. De allra flesta genomför dem på annat lärosäte än Linnéuniversitetet. I gruppen förvärvsarbetande får cirka 8 av 10 sitt första arbete inom tre månader efter avslutade studier. Endast ett fåtal procent är arbetslösa. Näst-kommande stycken behandlar uteslutande förvärvsarbetande alumner.
6 av 10 har en tillsvidareanställning, 8 av 10 arbetar heltid och lika många arbetar inom privat och offentlig sektor. När det gäller tillsvidareanställning och sektor syns stora skillnader mellan fakulteterna, vilket till stor del hänger samman med vilka förutsättningar och villkor som råder inom de branscher/arbetsmarknadsområden som utbildningarna riktar sig emot.
I kapitel 7.1 diskuterades i vilken grad alumnerna hade utvecklat nio färdigheter under utbildningen. Därutöver bedömdes huruvida man i dagsläget har arbetsupp-gifter som ställer krav på att behärska färdigheterna. Resultaten visar att 7 av 9 färdigheter både har utvecklats och behöver behärskas i hög grad. Särskilt påtagligt är denna tendens för: kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt for-mulera och lösa problem samt självständigt sammanställa och presentera informat-ion. I detta sammanhang bör hänsyn tas till att längre arbetslivserfarenhet troligen
leder till mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed fler som upplever högre krav på att behärska färdigheterna.
66 procent har arbete som motsvarar utbildningen. Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen oavsett om man är bosatt inom eller utanför Linnéreg-ionen (Kalmar län/Kronobergs län). Alumner med sådana arbeten är nästan uteslu-tande nöjda med dem. Alumner vid professionsutbildningar har i mycket större ut-sträckning ett arbete som motsvarar utbildningen, jämfört med alumner vid genera-listutbildningar. Här bör noteras att huruvida ett arbete som motsvarar utbildningen erhålls eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut.
När det gäller alumnernas påverkan på Linnéregionen visar resultaten att 37 pro-cent var uppvuxna i Linnéregionen, idag är 45 propro-cent bosatta där. Det innebär för tillfället ett visst positivt flyttnetto för Linnéregionen. Här bör hänsyn tas till att ti-den mellan avslutade studier och arbetsliv är relativt kort, varpå en del sannolikt ännu inte bosatt sig där de verkligen önskar. FHL har störst andel alumner bosatta i Linnéregionen (58 procent) och FEH lägst (27 procent). Om man istället studerar alumner bosatta i Linnéregionen och med arbete som motsvarar utbildningen sjun-ker andelen från 45 procent till 29 procent. Fakulteterna fördelar sig på följande sätt:
FHL 53 procent, FTK 35 procent, FSV 30 procent, FKH 12 procent, FEH 10 pro-cent.
Vid en jämförelse av uppväxtort och nuvarande bostadsort kan fyra typer av flytt-mönster urskiljas: stannare och utflyttare (uppväxta inom Linnéregionen) samt in-flyttare och besökare (uppväxta utanför Linnéregionen). 8 av 10 uppväxta inom reg-ionen är bosatta där idag (stannare) och 8 av 10 uppväxta utanför regreg-ionen har läm-nat densamma (besökare). Stannare bosätter sig i stor utsträckning på centralorterna, i synnerhet om man är uppvuxen där. Besökare tenderar att återvända till samma kommun eller samma län där de har vuxit upp. Uppväxtmiljön är således en betydel-sefull faktor i valet av bostadsort, till och med något mer viktig än möjligheten att få arbete som motsvarar utbildningen. Inflyttare och utflyttare är få till antalet, men de förstnämnda bosätter sig i huvudsak på centralorterna och de sistnämnda i stor- eller mellanstora städer.