Rapport
Alumnundersökningen 2014
Universitetsövergripande resultat
Alumnundersökningen 2014 – universitetsövergripande resultat 2015-03-20
Dnr: 2015/101-1.2
Information om Alumnundersökningen 2014
Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet.
Projektledare:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Undersökningen är genomförd av:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Rapporten är skriven av:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Sammanfattning
Om studien
Alumnundersökningen 2014 är en av flera indikatorer i universitetets syste- matiska kvalitetsarbete och fokuserar uppföljning av de strategiska områ- dena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Det övergripande syftet är att kartlägga alumnernas synpunkter på utbildning och kunskaps- miljö samt etablering på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Alumnundersökningen, på uppdrag av universitetsledningen.
Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga som påbörjade ett grundut- bildningsprogram ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Urvalet om- fattar totalt 970 respondenter. Med normal studietakt har alumnerna varit i arbetslivet 1-1,5 år. Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att be- svara enkäten digitalt. Svarsfrekvensen blev 52 procent.
Huvudsakliga slutsatser – attraktiv kunskapsmiljö
Cirka 9 av 10 ger utbildningskvaliteten och den studiesociala miljön det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra. Motsvarande värden för forskningsanknytning och utbildningen förberedde för arbetslivet är 7 av 10 respektive 6 av 10.
Cirka 9 av 10 skulle definitivt eller troligtvis rekommendera Lnu till andra.
De allra flesta (70-95 procent) upplever sig i hög grad ha utvecklat färdig- heter och förmågor som lyfts fram i UKÄ:s kvalitetssystem och Lnu:s styr- dokument.
Huvudsakliga slutsatser – samhällelig drivkraft
66 procent har arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 13 procent har annat kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning.
89 procent som studerat vid professionsutbildningar har arbete som motsva- rar utbildningen. Motsvarande värde för generalistutbildningar är 52 pro- cent.
Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen inom som utan- för Linnéregionen (Kalmar län/Kronobergs län).
37 procent var uppvuxna i Linnéregionen, idag är 45 procent bosatta där.
Det innebär för tillfället ett visst positivt flyttnetto för Linnéregionen.
8 av 10 uppväxta inom Linnéregionen är bosatta där idag (stannare). Stan- narna är primärt bosatta på någon av centralorterna. 8 av 10 uppväxta utan- för Linnéregionen har lämnat densamma (besökare). Besökarna återvänder ofta till samma kommun eller län där de växte upp.
Innehåll
1. Bakgrund och syfte…… ...s.4
1.1 Disposition ... s.4
2. Metod och tillvägagångssätt ...s.5
2.1 Enkätkonstruktion ... s.5 2.2 Urval och svarsfrekvenser ... s.6 2.3 Tolkning av statistiken ... s.8
3. Värdering av utbildningen ...s.9
3.1 Sammanfattande omdömen ... s.9 3.2 Att rekommendera Linnéuniversitetet ... s.10 3.3 Utveckling av färdigheter och förmågor ... s.11 3.4 Studierelaterade arbetslivskontakter ... s.12 3.5 Förbättringsområden ... s.13
4. Mellan studier och studier och arbete. ...s.15
4.1 Nuvarande studier ... s.15 4.2 Arbetssökande och arbetslöshet ... s.15
5. Arbete och arbetsuppgifter ...s.17
5.1 Arbete som motsvarar utbildningen ... s.18 5.2 Kompetensförsörjning i Linnéregionen ... s.19
5.3 Användning av färdigheter och förmågor ... s.20 5.4 Kontaktyta mellan alumner och Linnéuniversitetet ... s.22
6. Flyttmönster…………. ...s.23
6.1 Flyttmönster inom och utom Linnéregionen ... s.24 6.2 Incitament för geografisk mobilitet ... s.27
7. Sammanfattande slutsatser ...s.28
7.1 Attraktiv kunskapsmiljö ... s.28 7.2 Samhällelig drivkraft ... s.29
Bilaga 1 – Svarsfrekvenser per program ...s.31 Bilaga 2a – Enkätens struktur och uppbyggnad ...s.33 Bilaga 2b – Missiv och enkät…… ...s.34
Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid (%)... s.6 Diagram 2 - Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra) ... s.9 Diagram 3 - Skulle du rekommendera Lnu för andra? (%) ... s.10 Diagram 4 - Utveckling av färdigheter och förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad) ... s.11 Diagram 5 - Studierelaterade arbetslivskontakter (%, har haft/deltagit i) ... s.12 Diagram 6 - Nyttograd av studierelaterade arbetslivskontakter (%) ... s.13 Diagram 7 - Tid mellan avslutade studier och första arbete (%) ... s.16 Diagram 8 - Arbetsmarknadssektor per fakultet (%) ... s.17 Diagram 9 - Arbete som motsvarar utbildningen (%) ... s.18 Diagram 10 - Färdigheter/förmågor – har utvecklat och höga krav (%) ... s.21 Diagram 11 - Typ av kontaktyta per fakultet (%) ... s.22 Diagram 12 - Relevanta faktorer för geografisk mobilitet (%) ... s.27
Tabell 1 - Svarsfrekvenser per fakultet ... s.7 Tabell 2 - Bortfallsanalys bostadsort ... s.7 Tabell 3 - Sammanfattande omdöme och rekommendera Lnu för andra (%) ... s.10 Tabell 4 - Kompetensförsörjning Linnéregionen ... s.19 Tabell 5a - Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden) ... s.23 Tabell 5b - Flyttmönster inklusive flyttplaner (endast alumner på arbetsmarknaden) ... s.24 Tabell 6a - Flyttmönster - stannare ... s.24 Tabell 6b - Flyttmönster - inflyttare ... s.25 Tabell 6c - Flyttmönster - utflyttare ... s.25 Tabell 6d - Flyttmönster - besökare ... s.26
1. Bakgrund och syfte
Alumnundersökningen är en av universitetets kvalitetsindikatorer och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Det innebär att den ingår som en av flera indikato- rer i universitetets systematiska kvalitetsarbete med fokus på uppföljningen av de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft. Av särskilt intresse är alumnernas etablering på arbetsmarknaden och deras synpunkter på ut- bildning och kunskapsmiljö.1
Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Alumnundersökningen. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta upp- gift är att ”samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor” 2. Därför har kvalitetsrådet haft en bety- dande roll under projektets gång, framför allt vad gäller konstruktion av enkät och urvalsprocess.
1.1 Disposition
Rapporten inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt, vilket syftar till att ge en övergripande bild av hur Alumnundersökningen 2014 är genomförd. Kapitlet av- handlar tre teman: enkätkonstruktion, urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken. Därefter följer rapportens fyra empiriska kapitel, vilka i stora drag följer enkätens uppbyggnad: värdering av utbildning, mellan studier och arbete, arbete och arbetsuppgifter samt framtiden. Rapporten avslutas med sammanfattande slut- satser, vilket syftar till knyta samman resultaten i rapporten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit, samt till sam- manfattningen som finns allra först. Bilaga 2b innehåller missiv och enkät. Vid ut- skrift av rapporten rekommenderas färgutskrift för läsbarheten av tabeller och dia- gram.
1 Se ”Indikatorer för universitetets utveckling” (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr:
2011/213), ”Universitetsövergripande resultatindikatorer” (rektorsbeslut 2011-10-10, Dnr:
2011/213) samt ”Plan för utvärdering” (rektorsbeslut 2014-09-22) för mer detaljerad inform- ation.
2 https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet
2. Metod och tillvägagångssätt
2.1 Enkätkonstruktion
Alumnundersökningen 2014 är den första i sitt slag på Linnéuniversitetet, varpå en enkät behövdes konstrueras och förankras i organisationen. För detta ändamål bilda- des två referensgrupper, en intern och en extern, båda ledda av undertecknad.
Den interna referensgruppen utgjordes av tre representanter utsedda av kvalitetsrå- det: Brita Johansson-Cederblad (FHL). Eva Lundberg (FKH) och Suzanne Elgström (FTK). Därutöver ingick Sebastian Hellvin (studeranderepresentant), Anders Svalin (ER) samt Daniel Larsson (FSV), utredare med särskild kompetens kring enkätkon- struktion. Gruppen träffades vid två tillfällen under september-oktober 2014. Dess huvudsakliga uppgift var att bidra med synpunkter på enkätens innehåll och struktur.
Syftet med den externa referensgruppen är knutet till universitetets uppdrag att stödja och stimulera Linnéregionens utveckling och systematiskt samverka med det omgivande samhället.3 En central aspekt av alumnundersökningen är att undersöka
”alumnernas påverkan på regionen” 4. Inbjudan sändes till representanter för Växjö och Kalmar kommun, regionförbunden, länsstyrelserna och Svenskt Näringsliv (reg- ionkontor Växjö och Kalmar). Gruppens sammansättning blev:
Alexandra Petrakou, universitetsstrateg, Kalmar kommun
Christine Bergkvist Björklund, kommunikationsstrateg, Kalmar kommun Jessica Hansen, forskningssamordnare,Växjö kommun
Sofia Mårdh, näringslivsutvecklare, Växjö kommun
Diana Unander Nordle, samordnare kompetensförsörjning, Region Kronoberg Charlotte G. Alidzanovic, områdesansvarig befolkning och välfärd, Regionförbundet i Kalmar län
Den externa referensgruppen sammanträdde vid två tillfällen under september- oktober 2014. Dess huvudsakliga uppgift var, likt den interna referensgruppen, att bidra med synpunkter på enkätens innehåll och struktur men utifrån ett avnämarper- spektiv.
Enkätens omfång blev åtta sidor och innehöll 40 frågor fördelat på fem teman: om din utbildning, övergång mellan studier och arbete, arbete och arbetsuppgifter, framtiden samt om dig själv och din bakgrund. Enkäten finns att tillgå i bilaga 2b. I bilaga 2a finns även en förteckning över hur enkäten är uppbyggd i relation till de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och samhällelig drivkraft.
3 ”En resa in i framtiden – vision och strategi 2015-2020” (beslut universitetsstyrelsen 2014- 09-24, Dnr: 2014/323-1.1)
4 ”Indikatorer för universitetets utveckling” (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr:
2011/213)
2.2 Urval och svarsfrekvenser
Alumnundersökningen 2014 omfattar samtliga som påbörjade ett grundutbildnings- program ht10 och som tagit minst 150 högskolepoäng. Datainsamlingen pågick un- der november-december 2014, vilket innebär att alumner med normal studietakt varit i arbetslivet 1-1,5 år. De flesta alumnundersökningar tenderar att ha längre intervall mellan avslutade studier och datainsamling (3-5 år). Ett grundkriterium för denna undersökning har dock varit att alumnerna studerade hela sin programutbild- ning vid Lnu. Det medför att utbildningsprogram längre än 180 högskolepoäng inte finns med i urvalet då dessa sannolikt fortfarande befinner sig i studier, alternativt är i gränslandet mellan studier och arbete. Urvalet omfattar totalt 970 respondenter.
Vid nästkommande alumnundersökning är ambitionen att inkludera samtliga utbild- ningsprogram vid Lnu.
Enkäten distribuerades via post, med möjlighet att besvara enkäten digitalt i univer- sitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report.5 Ett första utskick av enkäten gjordes 20141104. Tre påminnelser skickades ut: 20141118, 20141202 och 20141216. Svarsfrekvensen blev 52 procent. Fördelningen mellan inkomna svar via papper och digitalt är 45 respektive 7 procentenheter. Det visar att pappersenkäter fortfarande är en högst betydelsefull datainsamlingsteknik. I nedanstående diagram illustreras datainsamlingen över tid och kontrasteras mot två andra alumnundersök- ningar på programnivå som undertecknad har genomfört 2012 respektive 2013.
Diagram 1 – Svarsfrekvens över tid (%)
Svarsfrekvensen 52 procent är godkänt, särskilt med tanke på att Alumnundersök- ningen 2014 är en pilotstudie. Diagrammet visar dock att alumnundersökningarna på programnivå tenderar att erhålla högre svarsfrekvens. 59 procent är en måttstock för
”bra” och 68 procent ”mycket bra”. Att få över 70 procent i en alumnundersökning är sällsynt. Här finns således utvecklingspotential inför kommande universitetsöver- gripande alumnstudier.
5 Missiv finns att tillgå i bilaga 2b.
59%
68%
52%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 Journalistik och medieproduktion Coaching and sport management Alumnundersökningen
När svarsfrekvensen över tid studeras syns hur Alumnundersökningen 2014 håller jämna steg med både Journalistik och medieproduktion (JoM) och Coaching and sport management (CSM) fram till tredje veckan (mitt emellan påminnelse 1 och 2).
Effekten av påminnelse 2 och 3 är dock svagare än för både JoM och CSM och livs- längden på datainsamlingen därmed kortare. En tänkbar förklaring är att responden- ter i alumnundersökningar riktade till enskilda program känner ett ansvar gentemot sin utbildning, vilket gör att påminnelse 2 och 3 har en stark effekt. Möjligen har avsändare och ett mer personligt tilltal också betydelse för hur angelägna responden- terna är att besvara enkäten.
I tabell 1 åskådliggörs svarsfrekvenser per fakultet:
Tabell 1 – Svarsfrekvenser per fakultet
Fakultet Svar Urval Svars- frekvens
FSV 147 245 60%
FHL 99 177 56%
FKH 85 170 50%
FTK 83 174 48%
FEH 88 204 43%
TOTALT 502 970 52%
Tre av fakulteterna har en svarsfrekvens på 50 procent eller högre. FSV och FHL är de fakulteter med högst svarsfrekvens. Till viss del beror detta på att dessa fakulteter har en överrepresentation av kvinnor, till exempel genom kvinnodominerande ut- bildningar som Socionomprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet. Kvinnor ten- derar att besvara enkäter i större utsträckning än män, vilket även är fallet i Alumn- undersökningen 2014. I urvalet fanns 63 procent kvinnor, andelen svarande kvinnor är 67 procent. Det visar på en viss snedfördelning bland de svarande, men följer likväl samma mönster från tidigare liknande undersökningar vid Lnu. Bedömningen är att detta inte påverkar studiens trovärdighet i någon nämnvärd utsträckning. Utö- ver kön har bortfallsanalysen innehållit ytterligare en variabel, bostadsort. Tabell 2 nedan illustrerar detta:
Tabell 2 – Bortfallsanalys bostadsort
Geografiskt område
Urval Svarande Antal Andel Antal Andel
Linnéregionen6 417 43% 217 44%
Angränsande län7 244 25% 124 25%
Övriga Sverige8 309 32% 154 31%
Totalt 970 100% 4959 100%
Tabellen visar att samtliga tre geografiska områden är väl representerade i studien. I detta avseende råder således ingen snedfördelning som skulle kunna göra resultaten mindre trovärdiga. Glädjande är att alumner bosatta utanför Linnéregionen känner lika starkt för att besvara alumnenkäten som alumner med en påtagligt större geogra- fisk närhet till Linnéuniversitetet.
6 Avser Kalmar län och Kronobergs län
7 Avser Östergötlands län, Blekinge län, Jönköpings län, Hallands län, Skåne län och Got- lands län
8 Avser samtliga Sveriges län förutom de nämnda i not 6 och 7
9 Totala antalet svar är 502, men frågan om bostadsort har ett internt bortfall på sju individer
En vanlig synpunkt vid bortfallsanalyser gäller svårigheten att bedöma huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) i större utsträckning är nöjda och positiva än de svarande i de avseenden enkäten behandlar. I Alumnundersökningen 2014 hand- lar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och ifall man har arbete som motsvarar utbildningen. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda tenden- serna kan förekomma. Det innebär att någon slutsats inte kan dras, men att man sam- tidigt behöver ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås.
2.3 Tolkning av statistiken
Föreliggande rapport fokuserar universitetsövergripande resultat, men nedslag görs även på fakultetsnivå. Tabell 1 visade att två fakulteter har en svarsfrekvens under 50 procent: FTK 48 procent och FEH 43 procent. I Linnébarometern 2014 användes redovisningsprincipen minst 50% och tio antal svarande vid bedömningen av huruvida enskilda utbildningsprogram skulle särredovisas i fakultetsrapporterna.
Annars bedömdes resultaten inte kunna redovisas av trovärdighetsskäl. Samma prin- cip används i motsvarande fakultetsrapporter för Alumnundersökningen 201410. När det gäller särredovisning av enskilda fakulteter i den universitetsövergripande rap- porten frångås detta förfarande. Antalet svarande på fakultetsnivå är högre än på programnivå, vilket gör datan mer robust att hantera och tolka. Med detta sagt bör resultaten för FTK och FEH tolkas med försiktighet. Bortfallsanalysen visar dock ingen snedfördelning av resultaten. Samtliga redovisade resultat är, om inget annat anges, signifikanta på 95%-nivån.
Merparten av frågorna i enkäten är attitydfrågor. Det innebär att det är alumnernas egna upplevelser som står i centrum. Dessa frågor har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad + i ganska hög grad som tillsammans blir i hög grad.
10I bilaga 1 redovisas svarsfrekvenser per program, vilka ligger till grund för vilka program som särredovisas i fakultetsrapporterna. Fakultetsrapporterna planeras att färdigställas under april 2015.
3. Värdering av utbildning
3.1 Sammanfattande omdöme
Enkätfrågan som behandlar sammanfattande omdömen fokuserar fyra centrala och övergripande teman i universitetets verksamhet: utbildningskvalitet, forskningsan- knytning, den studiesociala miljön samt huruvida utbildningen upplevs ha förberett alumnerna för arbetslivet. Diagram 2 visar att en majoritet ger positiva omdömen om samtliga fyra teman. Särskilt positivt är värdena för den studiesociala miljön (89 procent) och utbildningskvaliteten (85 procent). 71 procent upplever att forsknings- anknytningen varit bra, medan lägst andel (63 procent) anser att utbildningen förbe- rett dem för arbetslivet.
Diagram 2 – Sammanfattande omdöme (%, mycket bra/ganska bra)
Skillnaderna mellan fakulteterna är relativt små i bedömningen av den studiesociala miljön och utbildningskvaliteten. Variationerna är dock större för forskningsanknyt- ning (51-83 procent) och utbildningens förberedelse för arbetslivet (52-88 procent).
Ingen av fakulteterna avviker systematiskt negativt i relation till övriga eller till uni- versitetet som helhet. Det bör dock noteras att FEH ligger något under medelvärdet för tre av fyra teman. FHL uppvisar särskilt positiva resultat kring utbildningskvali- tet och förberedelse inför arbetslivet. Alumner som fått ett arbete som motsvarar utbildningen tenderar att i större utsträckning anse att utbildningen gjorde dem för- beredda inför arbetslivet jämfört med dem som ännu inte erhållit ett sådant arbete (73 procent jmf 45 procent).
0 20 40 60 80 100
Den studiesociala
miljön
Utbildnings-
kvaliteten Forsknings-
anknytningen Att den gjorde dig väl förberedd
inför arbetslivet
FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT
3.2 Att rekommendera Linnéuniversitetet
Ett annat sätt att värdera utbildningen är att fråga huruvida man skulle rekommen- dera Linnéuniversitetet till andra presumtiva studenter. Resultaten visar att de allra flesta skulle göra så. 45 procent svarar ”ja, definitivt” och ytterligare 43 procent ”ja, troligtvis”. Mindre än 1 av 10 svarar ”nej, troligtvis inte/nej, definitivt inte”.
Diagram 3 – Skulle du rekommendera Lnu till andra? (%)
Diagram 3 illustrerar rekommendationsbenägenheten på fakultetsnivå. När ”ja, defi- nitivt” och ”ja, troligtvis” slås samman är skillnaderna mellan fakulteterna små, 84- 90 procent. Däremot syns större skillnader vid jämförelsen av endast ”ja, definitivt”.
Här sticker FHL och FSV ut positivt med 54 respektive 51 procent, vilket kan jäm- föras med FEH 33 procent. Alumner som troligen eller definitivt inte skulle rekom- mendera finns på samtliga fakulteter, mellan 5-13 procent.
Tabell 3 visar en tydlig koppling mellan alumnernas sammanfattande omdöme av utbildningen och huruvida de skulle rekommendera Lnu för andra. Kort sagt, ju mer positivt omdöme som ges desto större sannolikhet att rekommendera Lnu. Exempel- vis, 86 procent som anser att utbildningskvaliteten varit mycket bra skulle definitivt rekommendera Lnu, medan endast 15 procent bland dem som anser utbildningskva- liteten ganska dålig (grönmarkerat). På samma sätt, 52 procent som tycker att ut- bildningen har förberett inför arbetslivet på ett ganska bra sätt skulle definitivt re- kommendera Lnu, medan endast 8 procent bland dem som anser förberedelsen mycket dålig (blåmarkerat).
Tabell 3 – Sammanfattande omdöme och rekommendera Lnu för andra (%) Utbildningskvaliteten Forskningsanknytningen Mycket
bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Mycket bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Ja, definitivt 86 40 15 0 67 50 25 6
Ja, troligtvis 14 56 44 25 31 43 57 44
Nej, troligtvis inte 0 4 36 37 2 7 14 28
Nej, definitivt inte 0 0 5 38 0 0 4 22
Den studiesociala miljön Förberedelse inför arbetslivet Mycket
bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Mycket bra
Ganska bra
Ganska dålig
Mycket dålig
Ja, definitivt 67 35 13 0 76 52 27 8
Ja, troligtvis 29 56 51 60 24 46 52 54
Nej, troligtvis inte 4 7 29 20 0 2 19 29
Nej, definitivt inte 0 2 7 20 0 0 2 9
33 42 41
51 54
52 42
53 37
36
11 9
4 7
8
2 2
1 1
1
2 5
1 4
1
0% 20% 40% 60% 80% 100%
FEH FKH FTK FSV FHL
Ja, definitivt Ja, troligtvis Nej, troligtvis inte Nej, definitivt inte Kan ej bedöma
Tabellen visar även en tendens att alumnerna värdesätter utbildningskvalitet högre än förberedelsen inför arbetslivet, forskningsanknytningen och den studiesociala miljön. 50-60 procent som anser de tre sistnämnda temana mycket dåliga skulle lik- väl kunna rekommendera Lnu, motsvarande andel för utbildningskvalitet är 25 pro- cent (rödmarkerat). På samma sätt, 86 procent som anser utbildningskvaliteten mycket bra skulle definitivt rekommendera Lnu, motsvarande andelar för övriga tre teman är 67-76 procent (gulmarkerat).
3.3 Utveckling av färdigheter och förmågor
Alumnundersökningen mäter i vilken grad alumnerna upplever sig ha utvecklat nio stycken färdigheter/förmågor under sin utbildning vid Lnu. Färdigheterna och för- mågorna är utvalda dels utifrån universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetssystem, dels universitetets styrdokument.
Flertalet studenter anser sig ha utvecklat färdigheter och förmågor som temat berör.
Det resultat som sticker ut är att över 90 procent anser sig i hög grad ha utvecklat kunskap och förståelse inom sitt huvudområde (95 procent), självständigt samman- ställa och presentera information (93 procent) samt självständigt formulera och lösa problem (92 procent). Värdet för att göra kritiska bedömningar på vetenskap- lig/konstnärlig grund är något lägre (83 procent). Därefter följer tre färdigheter som 70-75 procent upplever sig ha utvecklat i hög grad: diskutera problem och lösningar med olika målgrupper, orientera sig i relevanta forskningsfrågor och följa kunskaps- utvecklingen inom sitt yrke/yrkesområde. Slutligen, cirka 50 procent anser att de lärt sig medverka i verksamhetsutveckling och anlägga ett internationellt perspektiv.
Diagram 4 – Utveckling av färdigheter/förmågor (%, mycket hög grad/ganska hög grad)11
11 Tre av nio färdigheter/förmågor är signifikanta på 95%-nivån: Kunskap och förståelse inom huvudområdet, anlägga ett internationellt perspektiv och följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/yrkesområde.
0 20 40 60 80 100
Kunskap och förståelse huvudområdetinom
Självständigt sammanställa presenteraoch information
Självständigt formulera
och lösa problem
Göra kritiska bedömningar vetenskaplig/på konstnärlig
grund
Diskutera problem lösningaroch med olika målgrupper
Orientera dig i relevanta forsknings- frågor
Följa kunskaps- utvecklingen
inom ditt yrke/
yrkesområde
Medverka i verksamhets-
utveckling
Anlägga ett internationellt
perspektiv
FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT
Spridningen mellan fakulteter är överlag liten eller mycket liten. De positiva univer- sitetsövergripande resultateten speglas således i hög grad ute på fakulteterna. Störst spridning har följa kunskapsutvecklingen (57-83 procent) och orientering i forsk- ningsfrågor (59-80 procent). FKH avviker dock systematiskt och ligger under me- delvärdet för samtliga nio färdigheter/förmågor.
3.4 Studierelaterade arbetslivskontakter
Att studera vid Lnu ger möjligheter att på olika sätt komma i kontakt med arbetslivet under utbildningstiden. Dessa kontaktytor är betydelsefulla då de uppfyller en aspekt av universitetets samverkansuppdrag och förhoppningsvis ökar chanserna till rele- vant arbete.
Diagram 5 åskådliggör att i princip samtliga har deltagit i undervisningstillfällen med gästföreläsare och att väldigt få har utnyttjat Lnu:s karriärvägledning. Skillna- derna mellan fakulteter är mycket små i dessa avseenden. I övrigt är fakultetsskill- naderna stora, vilket vittnar om att de studierelaterade arbetslivskontakterna ser olika ut inom olika delar av universitetet. Vid FTK har 73 procent gjort projekt- eller ex- amensarbete i samarbete med arbetsgivare medan övriga fakulteter finns inom inter- vallet 38-50 procent. Andra exempel är: 1) Föreläsning/workshop/kurs i entrepre- nörskap: FEH 67 procent och övriga fakulteter 20-29 procent, 2) Arbetsmarknads- dag: 18 procent vid FHL har deltagit jämfört med 54-64 procent hos övriga fakulte- ter, och 3) Praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/VFU: 33 procent för FEH/FTK och 68-81 procent för övriga fakulteter. Ingen fakultet avviker systematiskt negativt eller positivt.
Diagram 5 – Studierelaterade arbetslivskontakter (%, har haft/har deltagit i)
0 20 40 60 80 100
Undervisning gästföreläsareav
Praktik/
arbetsplats- förlagd utbildning/
VFU
Studiebesök arbetsgivarehos
Arbets- marknadsdag
på Lnu
Projekt- eller examensarbete
i samarbete med arbetsgivare
Föreläsning/
workshop/
kurs kring entreprenörskap
Lnu:s karriär- vägledning
FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT
Alumner som har haft eller deltagit i någon/några studierelaterade arbetslivskontak- ter ombads ange vilken nytta de haft av den/dem. Diagram 6 illustrerar detta. Nyttan baseras på alumnernas egna bedömning.
Diagram 6 – Nyttograd av studierelaterade arbetslivskontakter (%)
Flest alumner har haft nytta av praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/VFU (84 pro- cent). Argumenten kring detta utvecklas mer i nästkommande kapitel, där alumnerna får berätta fritt om dess betydelse. Att göra projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare är också fruktbart (73 procent). Näst lägst nyttograd har arbets- marknadsdagar (41 procent) men här bör antalet besökare i relation till antalet ar- betsgivare tas i beaktande. Endast 37 procent som varit i kontakt med Lnu:s karriär- vägledning upplever att de har haft nytta av det.
3.5 Förbättringsområden
Enkäten innehåller en öppen fråga där alumnerna ombeds lyfta fram aspekter av sin utbildning som de har varit mindre nöjda med. Frågan har ett internt bortfall på 57 procent, vilket inte är anmärkningsvärt högt för en öppen fråga av sådan karaktär.
Bortfallet kommer i huvudsak från alumner som överlag ger positiva sammanfat- tande omdömen om sin utbildning. Det förefaller rimligt då de har svagare incita- ment för att framföra brister. Frågan ger således värdefull information vad gäller universitetets framtida kvalitetsarbete.
Utsagorna (217 stycken) har kategoriserats utifrån tematiken i diagram 1. Resultaten visar en mycket stark tonvikt vid utbildningskvalitet (56 procent) och förberedelse för arbetslivet (37 procent). Forskningsanknytning och studiesocial miljö lyfts fram av endast fyra respektive tre procent. Skillnader mellan fakulteter utgörs primärt av FTK i relation till övriga. Där lyfts utbildningskvalitet fram av 79 procent och förbe- redelse inför arbetslivet av 18 procent. Övriga fakulteter ligger i intervallen 47-57 procent respektive 36-44 procent.
Att dessa två teman lyfts fram med sådan emfas behöver inte bero på att de upplevs vara sämre än övriga två (vilket bekräftas av diagram 1) utan snarare att de är två områden som alumnerna värdesätter högt och ses som särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det betyder inte att forskningsanknytning och studiesocial miljö sak-
37 41
55 63
71 73
84
63 59
45 27
29 27
16
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Lnu:s karriärvägledning Arbetsmarknadsdag på Lnu Föreläsning/workshop/kurs kring entreprenörskap Studiebesök hos arbetsgivare Undervisning av gästföreläsare Projekt- eller examensarbete i samarbete med arbetsgivare Praktik/arbetsplatsförlagd
utbildning/VFU
Hög nyttograd Låg nyttograd
nar betydelse, men möjligen har lägre prioritet. Samtidigt kan forskningsanknytning och studiesocial miljö betraktas som delar av utbildningskvalitet, varpå en mer fin- maskig indelning av utbildningskvalitet behöver konstrueras.
Tema utbildningskvalitet inrymmer totalt 119 utsagor. Dessa är i sin tur indelade i fem underkategorier:
1) Ämnesinnehåll 39 procent (47 st) 2) Upplägg/struktur 25 procent (30 st) 3) Pedagogik 18 procent (21 st) 4) Kunskap 13 procent (15 st) 5) Kravnivå 5 procent (6 st)
Vanligast förekommande är vad som betraktas som brister i ämnesinnehållet. Fokus ligger i huvudsak på att man önskar mer, eller mindre, inslag av specifika kurser, ämnen, teman etc. Relationen mellan teori och praktik lyfts också fram. När det gäl- ler upplägg/struktur nämns oftast att utbildningen upplevs ha varit ostrukturerad, utan röd tråd och med avsaknad av planering och därmed förutsägbarhet. I viss mån tas förändrade examinations- och undervisningsformer upp. Pedagogik och kunskap inbegriper upplevelser av att lärare och forskare saknar erforderlig pedagogisk och ämnesmässig kompetens. Slutligen, kravnivå avser att ett mindre antal alumner me- nar att utbildningen kunde ha varit mer utmanade och ställt större krav på studenter- na.
En mer finmaskig indelning av tema förberedelse för arbetslivet (80 utsagor) inbe- griper färre dimensioner än för utbildningskvalitet. En klar majoritet lyfter fram avsaknad av praktik (i viss mån mer praktik) som den mest betydelsefulla aspekten för att känna sig förberedd för arbetslivet. Praktik upplevs skapa förståelse för vilka yrken man kan arbeta inom samt vilka krav arbetslivet ställer. Praktik är dessutom en möjlighet att knyta kontakter inför klivet ut på arbetsmarknaden. En del studenter tar även upp vad som kan liknas vid en ”klyfta” mellan utbildningen och arbetslivet.
Den handlar om att utbildningen inte har förmedlat sådant som alumnerna möter i arbetslivet, både på generell och specifik nivå. Slutligen, när det gäller att etablera kontakter med potentiella arbetsgivare förväntar sig alumnerna att så ska ske inom ramen för utbildningen och inte huvudsakligen på egna initiativ.
4. Mellan studier och studier och arbete
4.1 Nuvarande studier
Vid tidpunkten för datainsamlingen hade alumnerna, givet normal studietakt, avslu- tat sin grundutbildning för 12-18 månader sedan. I dagsläget har 14 procent (69 in- divider) studier som huvudsaklig sysselsättning. Skillnaderna mellan fyra fakulteter är små (11-13 procent) medan FEH avviker något med 20 procent.
Av dessa 69 individer studerar 47 på magister-/masternivå. Resterande 22 individer fördelar sig relativt jämnt mellan att 1) Fortfarande studera på sin grundutbildning, 2) Studera annat program/annan kurs på grundnivå eller 3) ”Annan typ av studier”.
Det innebär oftast folkhögskola, KY-utbildning eller YH-utbildning. Ett fåtal stude- rar på forskarnivå.
Fyra av fem studenter genomför sina magister-/masternivå vid annat lärosäte än Linnéuniversitetet. Vanligast förekommande är Lunds universitet, Göteborgs univer- sitet och Linköpings universitet (6-7 studenter vardera). Stockholms universitet och Uppsala universitet följer därefter med 3-4 studenter vardera. Karlstads universitet, Södertörns högskola, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Kristianstad och utländska lärosäten hyser 1-2 studenter vardera.
Den primära drivkraften för studierna är att man är intresserad av ett speciellt ämne (9 av 10) men ett vanligt motiv är även att man vill komplettera sin utbildning och ha ett välbetalt arbete (3 av 4). Det bör ställas i relation till att 3 av 10 studerar för att deras enda alternativ är arbetslöshet. 4 av 10 instämmer i påståendet att de studerar för att de vill göra forskarkarriär i framtiden. Det motsvarar 26 individer, varav 14 finns inom naturvetenskap/teknik (FHL/FTK) och 12 stycken inom samhällsveten- skap/humaniora (FSV/FKH/FEH).
4.2 Arbetssökande och arbetslöshet
Diagram 7 på nästkommande sida illustrerar tiden mellan avslutade studier och när det första arbetet erhölls. Drygt hälften (51 procent) uppger att de redan hade arbete när utbildningen avslutades.12 Ytterligare 21 procent menar att de fick ett arbete inom en månad. Det innebär att närmare 3 av 4 alumner (72 procent) erhåller ett arbete i mycket nära anslutning till studiernas avslut. Endast 2 procent har erhållit arbete efter mer än 12 månader och ytterligare 2 procent har ännu inte kommit in på arbetsmarknaden.
12 Bedömningen av huruvida man har arbete när utbildningen avslutas görs av alumnerna själva. En viss risk föreligger således för olikartade tolkningar. Formellt sett avslutas utbild- ningen i juni, men av administrativa skäl kan de sista högskolepoängen tillhandahållas i början av hösten. Hur man bedömer eventuell arbetslöshet under sommarmånaderna blir därmed något oklart. Dock stämmer värdet 51% väl överens med att 57 procent uppger att de aldrig har varit arbetslösa efter avslutad utbildning.
Diagram 7 – Tid mellan avslutade studier och första arbete (%)
Diagrammet åskådliggör tiden mellan avslutade studier och arbete, men tar ingen hänsyn till vilken typ av arbete som erhålls. Av särskild vikt blir därmed att förhålla sig till tidsintervallet för de som har arbete som motsvarar utbildningen. I denna grupp får 79 procent relevant arbete inom en månad. För endast fem procent dröjer det mer än sex månader. Mer detaljerad information om arbete som motsvarar ut- bildningen följer i nästkommande kapitel.
2 2 7
8 9
21
51
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Har aldrig haft något arbete efter avslutade studier
Längre än 12 månader 7-12 månader 4-6 månader 2-3 månader 0-1 månad Hade redan arbete när utbildningen avslutades
5. Arbete och arbetsuppgifter
Innevarande kapitel avhandlar endast alumner som befinner sig på arbetsmarknaden.
Av de som svarat på enkäten är 14 procent studerande, vilket innebär att 433 indivi- der finns på arbetsmarknaden. Av dessa uppger 90 procent att deras huvudsakliga sysselsättning är förvärvsarbete. Resterande 10 procent fördelar sig på följande sätt:
Egen företagare 3 procent, föräldraledig 3 procent, arbetssökande 3 procent och sjukskriven 1 procent.
Knappt 6 av 10 har tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställningar varierar dock kraftigt på fakultetsnivå: Från 26 procent på FKH till 73 respektive 74 procent för FHL och FTK. Motsvarande andelar på FSV och FEH är 58 och 56 procent.
Drygt 8 av 10 arbetar heltid. Här är variationerna mellan fakulteterna mindre: Från 73 procent för FHL/FKH till 89 procent för FSV och 93 procent för FTK. FEH hamnar i mitten med 81 procent.
Diagram 8 visar inom vilken arbetsmarknadssektor alumnerna arbetar. Cirka 5 av 10 (48 procent) arbetar i privat sektor och 3 av 10 (28 procent) i kommunal sektor.
Knappt 1 av 10 är hemmahörande i landsting och stat (10 respektive 7 procent).
Diagram 8 – Arbetsmarknadssektor per fakultet (%)
På fakultetsnivå är skillnaderna stora och alumnerna arbetar således inom vitt skilda sektorer. Alumner från FEH och FTK har stark tonvikt vid privat sektor (79 och 73 procent), medan majoriteten från FSV (61 procent) arbetar inom kommunal sektor.
Där återfinns ett stort antal socionomer. FKH och FHL har något större spridning mellan sektorer, men likt samtliga fakulteter en låg andel hemmahörande inom stat- lig sektor.
48 25
33 51
73 79
7 5
7
11
7 6
28 61 13
28 8
6
10 4 42
0 4 0
4 1 5 4
5 8
3 4 0 6
3 1
0 20 40 60 80 100
TOTALT FSV FHL FKH FTK FEH
Privat Statlig Kommunal Landsting Offentligt ägda bolag Organisationer (intresse-, ideell)
5.1 Arbete som motsvarar utbildningen
Av de som har arbete har 66 procent arbete som motsvarar utbildningen. Ytterligare 13 procent innehar ett kvalificerat arbete som kräver högskoleutbildning, men som inte ligger inom yrken/yrkesområden som utbildningen riktar sig till. Resterande 21 procent har således ett okvalificerat arbete som inte kräver högre utbildning.13
Diagram 9 visar att nästan samtliga FHL-alumner (94 procent) har arbete som mots- varar utbildningen. Cirka två tredjedelar vid FTK och FSV har detsamma, medan motsvarande andel vid FEH är under hälften. FEH är dock den fakultet med störst andel alumner med andra kvalificerade arbeten, men där finns likväl flest alumner med okvalificerade arbeten (32 procent).14
Diagram 9 – Arbete som motsvarar utbildningen (%)
Alumner som studerat vid professionsutbildningar15 har i mycket högre grad ett ar- bete som motsvarar utbildningen. 89 procent uppger att så är fallet, jämfört med 52 procent för alumner som studerat vid generalistutbildningar. FHL har en hög andel alumner vid professionsutbildningar (77 procent) vilket delvis förklarar att så många av dem har arbete som motsvarar utbildningen. Därefter följer FTK och FSV (52 respektive 42 procent) medan FEH/FKH har ytterst få (4 respektive 0 procent). Här bör samtidigt noteras att huruvida ett arbete som motsvarar utbildningen erhålls eller inte hänger samman med hur utbud och efterfrågan ser ut på arbetsmarknaden.
13 Dessa tre kategorier har konstruerats genom två bedömningskriterier: 1) Genom att ta hänsyn till alumnernas egen bedömning av huruvuda de har ett arbete som motsvarar utbild- ningen, och 2) Genom en faktakontroll av undertecknad vad gäller yrke, verksamhetsområde och utbildningens användningsområde. Alumnernas bedömning och faktakontrollen är i de allra flesta fall samstämmig. I de enstaka fall bedömningarna skiljer sig åt har en samman- vägning av bedömningskriterierna gjorts.
14 En mer detaljerad diskussion om vilka yrken som är vanligast förekommande i respektive kategori kommer att föras i fakultetsrapporterna, där en tydligare koppling till respektive utbildnings potentiella arbetsmarknad är på sin plats.
15 I Alumnundersökningen 2014 är följande professionsutbildningar representerade: Biome- dicinsk analytiker, Ekonomprogrammet, Farmaceutprogrammet, Optikerprogrammet, Sjuk- sköterskeprogrammet, Sjökaptensprogrammet (3 år), Socionomprogrammet samt ett flertal ingenjörsutbildningar. Definitionen av professionsutbildning är densamma som Linnéuniver- sitetet använder i Årsredovisning 2014 (Dnr: 2014/417-1.2).
45 55
65 69
94
23 19
14 14
6
32 26
21 17
0
0 20 40 60 80 100
FEH FKH FSV FTK FHL
Arbete som motsvarar utbildningen Annat kvalificerat arbete Okvalificerat arbete
Alumner med arbete som motsvarar utbildningen eller annat kvalificerat arbete är nästan uteslutande nöjda med sin arbeten: 92 respektive 87 procent är nöjda. Även alumner med okvalificerat arbete är överlag nöjda (70 procent) men inte i lika hög grad.
5.2 Kompetensförsörjning i Linnéregionen
En central aspekt av Alumnundersökningen 2014 är att utröna alumnernas påverkan på Linnéregionen. Det handlar om att fastställa hur många som stannar kvar i reg- ionen, men också att kartlägga vilken typ av kompetens alumnerna besitter samt i vilken grad de har kvalificerat arbete. Tabell 4 illustrerar detta. Tabellen läses hori- sontellt för att åskådliggöra fakultetsspecifika resultat kring typ av arbete och bo- stadsregion. Kolumnen ”total” visar samma resultat som i diagram 9 ovan. Varje cell redovisas med antal och andel per fakultet.
Tabell 4 – Kompetensförsörjning Linnéregionen (%)16
Fakultet Typ av arbete
Bor inom Linnéregionen
Bor utanför
Linnéregionen Totalt
FEH (60)
Som motsvarar utbildningen
6 37%
15 34%
21 35%
Annat kvalificerat arbete
3 19%
11 25%
14 23%
Okvalificerat arbete
7 44%
18 41%
25 42%
FHL (83)
Som motsvarar utbildningen
44 92%
34 97%
78 94%
Annat kvalificerat arbete
4 8%
1 3%
5 6%
Okvalificerat arbete
0 0%
0 0%
0 0%
FKH (69)
Som motsvarar utbildningen
8 38%
30 62%
38 55%
Annat kvalificerat arbete
4 19%
9 19%
13 19%
Okvalificerat arbete
9 43%
9 19%
18 26%
FSV (120)
Som motsvarar utbildningen
36 58%
42 73%
78 65%
Annat kvalificerat arbete
11 18%
6 10%
17 14%
Okvalificerat arbete
15 24%
10 17%
25 21%
FTK (72)
Som motsvarar utbildningen
25 76%
25 64%
50 69%
Annat kvalificerat arbete
2 6%
8 21%
10 14%
Okvalificerat arbete
6 18%
6 15%
12 17%
TOTALT (404)17
Som motsvarar utbildningen
119 66%
146 65%
265 66%
Annat kvalificerat arbete
20 11%
34 15%
54 13%
Okvalificerat arbete
41 22%
44 20%
85 21%
16 Tabellen speglar kompetensförsörjningen såsom den ser ut just nu. Den säger ingenting om situationen i framtiden. Detta förklaras mer i detalj i kapitel 6.
17 Internt bortfall = 29 individer (7%). Detta beror på att vissa alumner inte har besvarat nå- gon av frågorna (yrke, verksamhetsområde, utbildningens användningsområde eller bostads- ort) som krävs för redovisning i tabell 4.
Tabellen åskådliggör flertalet intressanta dimensioner av alumnernas arbetsliv och påverkan på Linnéregionen:
1a) Det är lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbildningen för bosatta inom som utanför Linnéregionen, 66 procent respektive 65 procent (gulmarkerat).
1b) På fakultetsnivå är det ungefär lika vanligt att ha arbete som motsvarar utbild- ningen inom som utanför Linnéregionen. Det största undantaget är FKH, 38 procent respektive 62 procent (grönmarkerat).
2a) För tillfället är 45 procent av de förvärvsarbetande bosatta i Linnéregionen (ljusblå markering)
2b) På fakultetsnivå är variationerna dock påtagliga och kan delas in i två grupper:
a) FHL 58 procent, FSV 52 procent, FTK 46 procent, och b) FKH 30 procent, FEH 27 procent. Samma förhållande mellan grupperna gäller även antalsmäss- igt – a) 48 st, 62 st, 33 st, och b) 21 st och 16 st (grå markering, exempel FEH).
2c) Punkt 2a och 2b fokuserar samtliga förvärvsarbetande i Linnéregionen. Om man istället endast tar hänsyn till andelen alumner per fakultet med arbete som motsvarar utbildningen bosatta i Linnéregionen fördelar sig fakulteterna på detta sätt: FHL 53 procent, FTK 35 procent, FSV 30 procent, FKH 12 procent, FEH 10 procent och TOTALT 29 procent (röd markering, exempel FHL).
5.3 Användning av färdigheter och förmågor
Diagram 10 på nästkommande sida illustrerar relationen mellan i vilken grad alum- nerna upplever sig ha utvecklat vissa färdigheter och förmågor under utbildningen (y-axel, lodrät) och i vilken grad man upplever sig ha arbetsuppgifter som ställer höga krav på att behärska dem (x-axel, vågrät). Diagrammet är uppdelat i fyra fält där vart och ett symboliserar olika utfall:
1) I det övre högra fältet återfinns färdigheter/förmågor som alumnerna i hög grad utvecklat under utbildningen och samtidigt har arbetsuppgifter som ställer krav på att de ska behärska dem.
2) I det övre vänstra fältet hittas färdigheter/förmågor som också har utvecklats i hög grad, men där arbetsuppgifterna har sådan karaktär att man i låg grad behöver kunna dem.
3) I det nedre högra fältet finns färdigheter/förmågor som alumnerna upplever sig ha utvecklat i låg grad, men som däremot är nödvändiga att behärska för att klara av arbetsuppgifterna. Ur ett utvärderingsperspektiv kan det argu- menteras för att förmågorna i detta fält bör granskas och analyseras närmare av utbildningsansvariga. De kan bli föremål för insatser och åtgärder, vilka kan förbättra kvaliteten i undervisningen och bättre förbereda studenterna för arbetslivets krav.
4) I det nedre vänstra fältet påträffas färdigheter/förmågor som man både har utvecklat och behöver kunna i låg grad. Även dessa kan vara aktuella för in- satser och åtgärder, i synnerhet de som utvärderas av UKÄ och som är grundläggande för att kunna genomföra utbildningen.
Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att skriva ut varje förmåga i anslutning till punktens placering, varpå bokstavsbeteckningar har använts:
A = ha kunskap och förståelse inom huvudområdet B = självständigt formulera och lösa problem
C = självständigt sammanställa och presentera information D = göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund E = orientera dig i relevanta forskningsfrågor
F = anlägga ett internationellt perspektiv
G = följa kunskapsutvecklingen inom ditt yrke/yrkesområde H = medverka i verksamhetsutveckling
I = diskutera problem och lösningar med olika målgrupper Diagram 10 – Färdigheter/förmågor – har utvecklat och höga krav (%)18
7 av 9 färdigheter placerar sig i det övre högra fältet. Det visar att alumnerna både utvecklat färdigheterna och behöver kunna behärska dem i arbetslivet. Särskilt på- tagligt är detta för A-C som placerar sig i nära anslutning till varandra långt upp till höger i fältet. Färdigheter I och G återfinns i mitten av fältet och har framför allt en lägre andel som har utvecklat färdigheten i fråga än A-C.
Färdighet D ligger nära det övre vänstra fältet, vilket innebär att färre behöver be- härska den i arbetslivet. Färdighet H ligger däremot nära det nedre högra fältet. Här har således färre utvecklat förmågan, men fler har arbetsuppgifter som ställer krav på att behärska den.
Färdigheter E-F återfinns i det övre vänstra fältet. De är lika i avseendet den relativt låga andelen (cirka 30 procent) som behöver behärska förmågorna, men fler upple- ver sig ha utvecklat E än F (72 procent jmf 50 procent).
18 Fyrfältare per fakultet kommer att presenteras i fakultetsrapporterna.
A C B D
E
F
G
H I
0 50 100
0 50 100
Har utvecklat i hög grad
Har arbetsuppgifter med höga krav
5.4 Kontaktyta mellan alumner och Linnéuniversitetet
Diagram 11 illustrerar hur kontaktytan mellan alumner och Linnéuniversitetet ser ut.
Här bör tas i beaktande att alumnerna varit i arbetslivet under en kort tidsperiod, varpå kontaktytan förhoppningsvis förstärks både kvantitativt och kvalitativt över tid. 29 procent har tagit emot studenter för examensarbete/praktik, men i övriga av- seenden är variationen mellan 5-12 procent.
Diagram 11 – Typ av kontaktyta per fakultet (%)
På fakultetsnivå är skillnaderna överlag relativt små. Undantaget är ta emot studen- ter (och till viss del vara mentor) där en större variation beror på att FHL-alumner är flitigare än andra. Däremot syns de inte särskilt ofta i olika typer av studentrelate- rade evenemang. FEH-alumner är till stor del deras motsats. De är mer frekventa deltagare vid arbetsmarknadsdagar och andra evenemang för/med studenter, men tar i lägst utsträckning emot studenter som gör examensarbete/praktik.
0 20 40 60 80 100
Tagit emot studenter som gör examensarbete/
praktik
Varit mentor
för studenter Deltagit vid andra evenemang
med/för studenter
Varit
gästföreläsare Deltagit vid arbetsmarknads-
dagar
FEH FHL FKH FSV FTK TOTALT
6. Flyttmönster
I föreliggande kapitel behandlas alumnernas geografiska rörlighet. Det görs utifrån deras nuvarande bostadsort i relation till uppväxtort, samt vart de eventuellt planerar att flytta. Flyttmönster är betydelsefullt för att utröna alumners påverkan på Lin- néregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar i densamma.
För att illustrera geografisk rörligheten används fyra kategorier: Stannare är de som är uppväxta och fortsatt bosatta i Linnéregionen. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men är bosatta utanför densamma. Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, har flyttat dit för att studera men har efter avslutade studier etablerat sig utanför regionens gränser. Inflyttare har inte heller sitt ursprung Lin- néregionen, men är nu hemmahörande där.19
Tabell 5a – Flyttmönster (endast alumner på arbetsmarknaden) Antal Andel Andel inom
region Uppväxta inom
Linnéregionen
Stannare 133 31 84
Utflyttare 26 6 16
Uppväxta utanför Linnéregionen
Inflyttare 59 14 22
Besökare 209 49 78
Tabell 5a ger vid handen att 37 procent (31+6) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen som bor där idag är större, 45 procent (31+14). I dagsläget har Linnéregion- en således ett tillskott på högutbildad arbetskraft. Undersökningen är genomförd 1- 1,5 år efter avslutade studier, varpå hänsyn behöver tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de verkligen avser att bo. En majoritet (56 pro- cent) arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt.
19 Frågan om var man a) tillbringade större delen av sin uppväxt har kompletterats med en fråga om b) var man var bosatt innan man började studera vid Lnu. 73% av respondenterna uppger samma fysiska plats. Det innebär att var cirka var fjärde respondent har vuxit upp på en plats, men flyttat därifrån innan universitetsstudierna påbörjades. Här utkristalliserar sig sex kategorier av flyttmönster:
1) Personer som uppger huvudorten inom länet b (19 st, 4%) 2) Personer som uppger annan ort inom länet på b (22 st, 5%) 3) Personer som uppger en svensk storstad på b (5 st, 1%) 4) Personer som uppger ett annat land på b (27 st, 5%) 5) Personer som uppger ett annat land på a (12 st, 3%)
6) Övrigt (48 st, 9%)
Kategori 1-4 handlar sannolikt om personer som tillfälligt har studerat/arbetat på annan plats före studiestart. Intressant att notera är att kategori 1 och 2 är ungefär lika stora, samt att kategori 4 är avsevärt större än kategori 3. Kategori 5 handlar till stor del om utlandsfödda personer som har flyttat till Sverige, men som har bott i födelselandet så länge att de betrak- tar det som uppväxtmiljö. När flyttmönster fortsättningsvis analyseras används kategori a .
