Folkbibliotekets uppgifter

I de flesta av de artiklar som diskuterar situationen för de polska folkbiblioteken under nittiotalets första hälft är en ständigt återkommande fråga den om populärlitteraturens vara eller inte vara på folkbiblioteken. Dessa artiklar genomsyras av en rädsla för att populärkulturens frammarsch i landet ska leda till att den polska litterära kanon ska falla i glömska tillsammans med det polska kulturarvet. Kolodziejska till exempel skriver i en artikel från 1995 att ”high culture suffers in competition with mass (Americanized) culture”.114 Klaus-Dieter Lehmann formulerar sig på följande sätt: ”Praktisch ist die ideologische Zensur von einer ökonomischen Zensur abgelöst worden”. 115 Med detta menar han att den fria marknaden skapar en slags censur som håller tillbaka den smala litteraturen och gynnar underhållningslitteraturen som säljer i större upplagor. Även om Kolodziejska delar Lehmanns oro över populärkulturens dominans menar hon att hans formulering är för stark. Hon skriver att den kulturella förödelse som censuren orsakade

114

Kolodziejska, 1995a, s. 52

115 _{Lehmann, Klaus-Dieter, ”Nationalbibliotheken osteuropas im Umbruch”// 59}th

IFLA Council and Conference Barcelona, Spain, 22-28 August 1993, Booklet 1, 1993, s. 3

”was simply too terrible to be compared to the free market’s impact on the publishing market”.116

En i flera artiklar återkommande farhåga är att folkbiblioteken löper en risk att förlora sin finkulturella roll om inte en nationell kulturpolicy formuleras. Pamela Spence Richards sammanfattar tankarna på följande sätt: ”without an aggressively implemented national cultural policy including support for the libraries, low culture will drive out high, and libraries will relinquish their cultural role completely”.117

Bilden av populärkulturen och populärlitteraturen som ett hot mot folkbibliotekens kulturella roll bekräftas inte i vår undersökning. Inga av våra respondenter berättar om en stor efterfrågan på populärlitteratur bland biblioteksbesökarna, även om W4 menar att hon har sett ett ökat intresse för fantasy och science fiction. Vi har i undersökningen snarare funnit tecken på att folkbibliotekens traditionella kulturella roll har fått

konkurrens av den stora satsningen på studenter och utbildningsmaterial. Den typ av litteratur som efterfrågas av biblioteksbesökarna idag är främst facklitteratur som används vid studier. Alla respondenter framhäver att de genom att erbjuda fack- och studielitteratur lever upp till folkbibliotekets uppgift i samhället, vilket är att tillgodose användarnas behov. Denna motivering leder till att de inte ser det som ett problem att de prioriterar utbildning framför kultur, det är deras uppgift att tillgodose de behov som finns.

Det är relativt lätt att förstå att utbildningsinriktning som dominans över

finkulturinriktning, av bibliotekarierna, inte ses som lika negativt och hotfullt som att populärkulturen tar över. Hela Polen genomströmmas av en stark tro på den högre utbildningens positiva värde för individen och samhället och detta återspeglas även i folkbiblioteken. Den kulturella bildningen värderas och efterfrågas idag inte lika högt, eftersom den inte är en förutsättning för en hög social position eller för ett bra jobb.118 Trots att i stort sett alla respondenter beskriver studenterna som den största gruppen av biblioteksbesökare och att därför deras behov måste tillgodoses av biblioteket, har de inte helt tappat sitt kulturella arbete. De bibliotek vi hade möjlighet att besöka i Polen jobbade i stor utsträckning fortfarande med olika typer av utställningar. W5 berättar att hon är mycket glad över att hon idag med sina kollegor kan organisera utställningar som berör den polska kulturen och därigenom fungera som en viktig länk även i den

NXOWXUHOODXWELOGQLQJHQ&KHIHQI|UVWDGVELEOLRWHNHWL*GDVNKDUVRPPnOVlWWQLQJDWW

biblioteket också i framtiden ska kunna erbjuda besökarna kulturella upplevelser genom konstutställningar och författarmöten.

Magnus Torstensson diskuterar i en artikel om de polska folkbiblioteken det samband som finns mellan biblioteks utveckling och utvecklingen i det samhälle som biblioteket är en del av. Han anser att detta samband är starkt, speciellt när det gäller

folkbibliotek.119 Den roll som folkbiblioteken har fått i utbildningsprocessen kan därför tolkas som en naturlig följd av att folkbiblioteken lever och utvecklas i nära samverkan med det allt mer kunskaps- och informationsinriktade samhället. Denna utveckling har

116 _{Kolodziejska, 1995a, s. 49} 117

Richards, Pamela Spence, ”Introduction from the Guest Editor”// The International Information &

Library Review, 1995:1, s. 5

118 _{Ankudowicz, Janusz, ”Social Mechanisms for Forming the Culture of Reading”// Polish Libraries}

Today, 1993, s. 60

119 _{Torstensson, Magnus, ”Biblioteken skapas av samhället! Biblioteken bevaras av samhället!: om}

även biblioteken i många andra länder, inklusive Sverige, genomgått. Skillnaden är att denna utveckling i Polen kunde ta fart först efter att de politiska förändringarna i landet hade lett till en avskaffning av censuren och ett öppnande av gränserna mot väst. Respondent W3 menar däremot att utbildningsutvecklingen i samhället och

folkbibliotekens svar på denna inte har någonting med den politiska förändringen att göra, utan att det är en naturlig utveckling i samhället. Samtidigt som denna åsikt presenteras, framhålls att antalet privata skolor har ökat vilket har lett till att fler studenter utnyttjar biblioteket. Vi har vid flera tillfällen funnit att våra respondenter i sina resonemang inte härleder tillbaka till de politiska förändringarna som orsak, eller initiering till någonting som är aktuellt idag. I exemplet ovan, menar vi, är just

förekomsten av privata akademiska skolor en möjlighet på grund av de politiska förändringarna.

Ivor Kemp menar att folkbiblioteken idag kan ses som en viktig resurs i Polens ekonomiska och utbildningsmässiga utveckling. Biblioteken ska ingå i ett system av ”educational aid”.120 Jacek Wojciechowski uttrycker en liknande åsikt som han baserar på sina erfarenheter från provinsbiblioteket i Kraków. Han anser att folkbiblioteket är och ska vara till god hjälp för studenterna.121 Detta stämmer väl överrens med T1’s förhållningssätt till folkbibliotek och utbildning. Hon menar att folkbiblioteket ska fungera som ”second university or high-school library”.

Kolodziejska hävdar att den kommunistiska ideologin prioriterade ”manual workers” framför ”brain workers”.122 Ett tecken på att detta synsätt formade det polska samhället är det, i jämförelse med västeuropeiska länder, relativt låga antalet studerande vid högskolor och universitet under kommunisttiden. De flesta som fortsatte studera efter grundskolan gick endast vidare till den tvååriga yrkesutbildningen.123 Witold Adamiec skriver om den polska kommunisttiden att det var folkbibliotekens plikt att främst föra fram den propagandistiska litteraturen, även om denna inte efterfrågades av

biblioteksbesökarna. De böcker som i själva verket efterfrågades mest, studielitteratur och populära romaner, tillgängliggjordes i betydligt mindre utsträckning.124 Denna bild förstärks av G4, som berättar att bibliotekslagen från 1968 inleddes med att presentera folkbibliotekens viktiga roll i den socialistiska utbildningen. Detta stämmer väl överrens med tankarna som framförs i artikeln ”Social Mechanisms for Forming the Culture of Reading” där Janusz Ankudowicz ger sin tolkning av socialismens syn på kultur: ”Culture was not justified by the rights of autonomy, but the freely understood social usefulness.”125 I folkbibliotekens kulturella nyttoaspekt låg möjligheten att föra ut det kommunistiska budskapet.