Sammanfattning och slutsats: I oktober 2005 överlämnade Statens folkhälsoinstitut Folkhälsopolitisk rapport 2005 till regeringen.
Rapporten är ett verktyg i arbetet för att nå det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsätt-ningar för en god hälsa på lika villkor för hela landets befolkning.
Handikapperspektivet utgör en del i denna rapport. I rapporten redovi-sas utvecklingen av de viktigaste faktorerna som påverkar folkhälsan.
Det konstateras exempelvis att personer med funktionshinder i många fall har sämre hälsa jämfört med befolkningen i sin helhet, men att graden av ohälsa skiljer sig åt beroende på funktionshinder.
Den folkhälsopolitiska rapporten kommer att utgöra underlag till en skrivelse om utvecklingen inom folkhälsopolitikens målområden som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2006. En av de aspekter som kommer att behandlas i skrivelsen är utvecklingen av funktionshindrades hälsa. Regeringens bedömning är att folkhälso-politikens fokus på de förhållanden i samhället som skapar hälsa eller ohälsa ger förutsättningar för att på ett systematiskt sätt uppmärk-samma livsvillkoren för personer med funktionshinder inom olika samhällssektorer och därmed åtgärda de förhållanden som skapar ojämlikhet i hälsa.
Lägesbeskrivning
Att ha ett funktionshinder är inte liktydigt med att ha en försämrad hälsa, men Statistiska centralbyråns (SCB) studie Funktionshindrade 1988-1999 visade att personer med rörelsehinder hade en sämre självskattad hälsa än personer utan rörelsehinder. När det gäller det psykiska välbefinnandet så uppgav en högre andel av de rörelsehindrade att de känner trötthet, ängslan, oro eller ångest jämfört med övriga befolkningen.
Folkhälsopolitiken fokuserar dock inte på olika hälsotillstånd, utan på de förhållanden i samhället som skapar hälsa eller ohälsa – s.k. bestäm-ningsfaktorer för hälsa. Hur funktionshindrades hälsa utvecklas i förhål-lande till övriga befolkningens, beror på hur olika bestämningsfaktorer för hälsa påverkar livsbetingelserna för denna grupp. Det handlar exem-pelvis om tillgång till arbete, utbildningsnivå och fysisk tillgänglighet liksom möjlighet till fysisk aktivitet och exponering för luftföroreningar och buller.
Utifrån tillgänglig statistik vet vi att personer med funktionshinder har en sämre anknytning till arbetsmarknaden och lägre utbildningsnivå jäm-fört med övriga befolkningen. En otillgänglig fysisk miljö försvårar möj-ligheten att få och bibehålla ett socialt nätverk, försvårar möjmöj-ligheten till fysisk aktivitet liksom utgör en stressfaktor i vardagen – faktorer som har betydelse för en god hälsa. Luftkvalitet och ljudmiljö är andra
bestäm-60
ningsfaktorer av stor vikt för personer med luftvägssjukdomar och hör-selnedsättning. Höga halter av luftföroreningar och allt bullrigare miljöer kan vara särskilt negativt för dessa grupper.
Skr. 2005/06:110
Studier visar vidare att unga förtidspensionärer och sjukbidragstagare har betydligt sämre levnadsförhållanden än deras jämnåriga i befolk-ningen. Särskilt påfallande är levnadsförhållandena för dem som har psykiska funktionshinder. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma barn och ungdomar i utsatta grupper (Statens folkhälsoinstituts Folkhälso-politisk rapport 2005, S2005/7557/FH).
Även diskriminering kan ha betydelse för människors hälsa. Det visar resultaten av en forskningsgenomgång som presenteras i rapporten Sär-behandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa (R 2005:49), som Statens folkhälsoinstitut har genomfört till-sammans med ombudsmännen (utom Barnombudsmannen). Studier har påvisat ett samband mellan bemötande, diskriminering och hälsa i form av självkänsla.
Genomförda åtgärder
Folkhälsopolitikens mål och målområden
I april 2003 antog riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35). Regeringens övergripande mål för den svenska folk-hälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela landets befolkning. Regeringens folkhälsopolitik förtydligar samhällets ansvar för människors hälsa genom att lyfta fram sambandet mellan samhälleliga förutsättningar – som kan påverkas genom politiska beslut – och den sammantagna hälsoutvecklingen i befolkningen. Det handlar bl.a. om att skapa gynnsamma, samhälleliga förutsättningar för personer med funktionshinder att uppnå en god hälsa.
Regeringen har formulerat elva målområden för de nationella an-strängningarna. För att ambitionerna med folkhälsopolitiken skall uppnås krävs betydande insatser som syftar till att förbättra villkoren för funktionshindrade, och flera av målområdena har därför en nära koppling till regeringens handikappolitik. Inom folkhälsopolitikens första mål-område, ”Delaktighet och inflytande i samhället”, stadgas att regeringen skall lägga särskild vikt vid bl.a. ekonomiskt och socialt utsatta personers möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Detta målområde ligger i linje med handikappolitikens mål. Även andra områden som behandlas i denna skrivelse utgör viktiga bestämningsfaktorer för hälsa och det finns således även en folkhälsodimension i dessa.
Fysisk aktivitet och rekreation
61 Många personer med funktionshinder är utestängda från olika former av
fysisk aktivitet, vilket utifrån ett folkhälsoperspektiv innebär en bety-dande förlust av livskvalitet. Därför har regeringen framhållit personer med funktionshinder som en särskilt viktig målgrupp inom målområdet
”Ökad fysisk aktivitet”. I propositionen Svenska miljömål – ett gemen-samt uppdrag (prop. 2004/05:150) lyfter regeringen bl.a. fram att möjlig-heten att vistas i natur- och kulturmiljö är en viktig del i arbetet för att
främja en god folkhälsa. Flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionshinder är dock ofta – på samma sätt som när det gäller fysisk aktivitet – utestängda från denna möjlighet att öka livskvaliteten. Även om tillgängligheten till naturområden har ökat under senare tid, genom till exempel anläggning av anpassade stigar i vissa naturområden, är den fortfarande låg.
Skr. 2005/06:110
Rökfria serveringsmiljöer
Den 1 juni 2005 trädde lagändringen om rökfria serveringsmiljöer i kraft.
Regeringens utgångspunkter för lagändringen var arbetstagarens hälsa, ökad tillgänglighet för exempelvis allergiker, astmatiker eller personer med känsliga luftrör och slutligen skyddet av ungdomar. Regeringen konstaterade att lagändringen därför stämmer väl överens med FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, liksom de nationella målen för handikappoli-tiken, där ett av delmålen är att skapa ett tillgängligt samhälle.
Lagändringen om rökfria serveringsmiljöer gäller alla restauranger och serveringsställen som i näringsverksamhet serverar mat eller dryck, och där möjlighet ges till förtäring på stället. Även de ställen som bedriver blandad verksamhet, som till exempel dansrestauranger, faller under bestämmelsen.
Nationell handlingsplan mot allergi
Arbetet med en nationell handlingsplan mot allergi har pågått inom Statens folkhälsoinstitut i samverkan med representanter för Astma- och allergiförbundet, Vårdalstiftelsen, Svenska Kommunförbundet och lands-tinget i Uppsala län. En första avrapportering av handlingsplanen gjordes i november 2002. Beslut fattades samma år att överföra en miljon kronor till Astma- och allergiförbundet för fortsatt genomförande av den nationella handlingsplanen under år 2003.
”Allergianpassad kommun” är ett projekt som särskilt inriktas på att bidra till långsiktighet och metodutveckling. Statens folkhälsoinstitut publicerade i september 2005 en manual för egenutvärdering av det allergiförebyggande arbetet i kommunen. Den skall fungera som en inspirationskälla i diskussionen om det framtida allergiförebyggande arbetet.
Hälsokonsekvensbedömning kan bidra till att uppmärksamma personer med funktionshinder
62 Ett flertal myndigheter har i sina regleringsbrev fått i uppdrag att
ut-veckla metoder för bedömningar av hälsokonsekvenser av insatser inom det egna verksamhetsområdet. Arbetet har skett i samråd med Statens folkhälsoinstitut. Syftet med hälsokonsekvensbedömning är att inför ett beslut, projekt eller program göra en bedömning av hur människors möj-lighet till en god hälsa kan komma att påverkas. I den metodik som Statens folkhälsoinstitut utarbetar är jämlikhets- och jämställdhetsper-spektivet en av grundbultarna. Personer med funktionshinder utgör
därmed en prioriterad grupp som alltid skall beaktas. Således utgör Hälsokonsekvensbedömning en metod som lyfter fram situationen för personer med funktionshinder i samband med beslutsfattande på olika nivåer i samhället. Myndigheterna skall avrapportera uppdragen i december 2005 respektive december 2006.
Skr. 2005/06:110
Samlad bedömning och fortsatta insatser
I oktober 2005 överlämnade Statens folkhälsoinstitut Folkhälsopolitisk rapport 2005 (S2005/7557/FH) till regeringen. Rapporten är den första återkommande redovisningen av hur arbetet med att nå målen inom folk-hälsopolitiken kan utvecklas och den är ett viktigt verktyg i arbetet för att nå det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela landets befolkning. Handikapperspektivet utgör en viktig del i denna rapport.
I rapporten redovisas utvecklingen av olika indikatorer som mäter utvecklingen av de viktigaste faktorerna som påverkar folkhälsan. Det konstateras exempelvis att personer med funktionshinder i många fall har sämre hälsa jämfört med befolkningen i sin helhet, men att graden av ohälsa skiljer sig åt beroende på funktionshinder.
Folkhälsopolitisk rapport 2005 kommer att bli det viktigaste underlaget till den skrivelse om utvecklingen inom folkhälsopolitikens målområden som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2006. I skrivel-sen kommer regeringen att lämna sin bedömning av hur arbetet med att nå målen inom målområdena hittills har utvecklats. En av de aspekter som kommer att behandlas i skrivelsen är utvecklingen av funktionshind-rades hälsa.