Folksam ett företag där ansvaret sitter i väggarna

Det är kunderna som äger Folksam och så har det varit ända sedan starten 1908 då Ömsesidiga Brandförsäkringsföreningen Samarbete inrättades. Idag erbjuder inte Folksam endast brandförsäkring till sina kunder. Försäkringsutbudet är omfattande och vänder sig till privatpersoner, företag, fastigheter, fordon, djur, mm. Folksams kunder kan även välja att placera sina pengar genom företaget. Folksam erbjuder tre alternativa sätt att spara i fonder;

privat sparande, tjänste- och avtalspension samt premiepension. (Folksam 2005)

I en reklamkampanj som visades i TV under våren 2004 visade Folksam hur de arbetar med miljö och samhällsfrågor i sin skadereparation respektive kapitalförvaltning. De menade att eftersom de är en stor aktör och förvaltar mycket kapital, måste andra företag anamma och svara mot de krav som Folksam ställer. Varje år köper försäkringsbolaget årligen in byggreparationer för 800 miljoner kronor och varje år reparerar bolaget bilar för 1,2 miljarder kronor. Båda dessa verksamhetsområden, bil- och byggskador, har certifierats enligt miljöledningssystemet ISO 14001. När de blev certifierade krävdes det att Folksam såg över sin verksamhet och hur den påverkade miljön. Företaget fick också sätta upp mål för sitt miljöarbete och utveckla strategier för att nå målen. Certifieringen innebär även regelbundna revisioner och krav på dokumentation. De entreprenörer och bilverkstäder som Folksam arbetar med måste i och med certifieringen uppfylla vissa krav. Miljöchefen på Folksam anser att det fungerar bra att påverka entreprenörerna och verkstäderna på det viset; ”de fann sig väl i det för att de ville ha jobb utav oss” (Snaar 2005).

4.3.1 Verksamhetsbeskrivning

Vi kommer nu att beskriva mer ingående vad Folksams CSR-inriktning innebär för arbetet med byggskador. Eftersom byggskador är ett av de verksamhetsområden som är ISO-14001

certifierade är det framför allt det miljömässiga ansvaret som står i centrum. För kunderna innebär CSR-arbetet att skador på deras fastigheter repareras med minsta möjliga miljöpåverkan. Byggavfallet källsorteras, farligt avfall hanteras enligt gällande förordning och reparationen sker med miljövänligt byggmaterial som rekommenderas av Folksam i deras byggmiljöguide. Byggmiljöguiden är ett dokument som sammanställer olika byggmaterials påverkan på miljön. Genom att klassificera olika byggmaterial som mer eller mindre miljövänliga, hjälper byggmiljöguiden både kunder och entreprenörer att göra miljövänliga val. (Folksam 2005) Folksam arbetar med 175 byggentreprenörer som alla måste uppfylla Folksams miljökravspecifikation. Det är ett dokument med cirka 30 punkter genom vilka entreprenören får beskriva sitt miljöarbete. Kravspecifikationen reglerar inte bara hur entreprenören arbetar med byggskador och källsorterar avfall, den sätter även krav på hur personalen ska behandlas. Exempelvis ska personalen regelbundet gå på hälsokontroller, ett annat krav är att arbetsmiljölagen ska finnas tillgänglig för läsning på arbetsplatsen. (Lillberg 2005) Entreprenörer som ingår avtal med Folksam måste även rätta sig efter kravet att välja byggmaterial i samråd med Folksam och byggmiljöguiden. (Folksam 2005) Upphandlingsansvarige säger följande om byggmiljöguiden; ”Vi har sagt till entreprenörerna att det är dessa material vi vill att de ska ha” (Lillberg 2005)

4.3.2 Huvudkontorets syn på CSR och dess värde för de anställda

Som företag har Folksam en gemensam vision, vilken lyder som följer; ”Att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle där individen känner trygghet” (Folksam 2005). En kort och bra beskrivning även för kärnan i Folksams CSR-arbete enligt miljöchef Snaar (2005). Som tidigare nämnts har de största satsningarna på miljömässigt ansvar gjorts inom bil- och byggskador. Enligt Snaar (2005) beror det på att det är där Folksam kan påverka mest eftersom de är så stora beställare. Eftersom bil- och byggskador är verksamhetsområden som är ISO-certifierade är de anställda inom dessa områden, några hundra personer, väl insatta i det miljömässiga ansvaret som företaget tar (Snaar 2005). De 2500 personer som inte arbetar aktivt med miljön får information om Folksams miljöansvar och om ISO-certifieringen via intranätet menar Snaar (2005) samtidigt som han säger; ”… jag tror ändå inte att de går in och tittar där så ofta om än någonsin, men det finns där.” Länkar till uppdateringar på intranätet skickas endast ut till dem som direkt berörs, dvs. de som arbetar med bil- och byggskador samt kapitalförvaltning (Snaar 2005). Snaar (2005) poängterar dock att resterande personal ändå känner till att Folksam arbetar på det här sättet. Alla i Folksam har fått en

Att sätta krav på entreprenörerna fungerar enligt Snaar (2005) mycket bra, han menar att det blir ringar på vattnet; ”… om vi till exempel får ett byggföretag som vi har avtal med att jobba som vi vill, på det sätt vi tycker är bra, kan ju den firman använda den synen när de jobbar mot andra.” (Snaar 2005)

4.3.3 Kommunikationskanaler från huvudkontor till byggskador

På Folksams huvudkontor sitter en byggtekniskchef och en biltekniskchef. De ansvarar för kontakten med kontoren ute i landet som arbetar med bil- och byggskador. Under ett år träffas de ansvariga på huvudkontoret och de ansvariga på kontoren ute i landet cirka 5-6 gånger. På träffarna diskuteras främst den löpande verksamheten. Träffarna varar under en eller ett par dagar. Som miljöchef deltar Snaar årligen på en eller ett par träffar. När och hur ofta träffarna ska äga rum beslutas i samråd med alla de inblandade parterna. (Snaar 2005)

Personaltidningen skickas ut till alla anställda, men den adresseras inte personligen till de anställda. På varje avdelning finns det en person som ansvarar för att sprida tidningen vidare och på huvudkontoret läggs den i de anställdas respektive fack. Tidningen tar ofta upp Folksams arbete med miljön och med etisk kapitalförvaltning, säger Snaar (2005) och menar att det beror på att det är det som gör företaget unikt och därför är det roligt att skriva om.

Vidare menar Snaar (2005) att personaltidningen är mer personlig än intranätet och om han skulle välja en kommunikationskanal för att kommunicera till alla i organisationen skulle han välja personaltidningen framför intranätet. När Snaar har förslag på innehåll till personaltidningen vänder han sig till redaktören som tillhör kommunikationsavdelningen. Det är redaktören som slutligen bestämmer innehållet. (Snaar 2005) Ett exempel på hur Folksam använder sin personaltidning kan utläsas i följande citat från intervjun med Snaar (2005);

”Ett byggföretag i Dalarna som verkligen var negativa till det här. Men VD:n såg till slut sådana möjligheter i de här att han nu har fått Falukommuns miljöpris. […] Vi har skrivit om det här i vår interntidning för att visa att det går att skapa bra följdverkning av det vi gör”

Mycket information om företaget finns på Folksams intranät som alla anställda har tillgång till. Intranätet uppdateras kontinuerligt. Som miljöchef kan Snaar själv uppdatera informationen. (Snaar 2005) Även om intranätet alltid finns tillgängligt går inte alla in och tittar. Upphandlingsansvarige Lillberg (2005) upplever det på följande sätt; ”… det är lättare

att ringa och fråga någon, än att gå in själv och söka information…”. Den mesta informationen som behövs i den operativa verksamheten läggs ut på intranätet och Lillberg (2005) ser det som sitt ansvar i sin roll som upphandlingsansvarig att sålla bland informationen på intranätet. När det är praktiska saker som rör dem på byggplatsen för han ut den informationen via e-post eller samtal och uppmanar skaderelegerarna att läsa på intranätet.

När delar av företaget certifierades enligt ISO 14001 gick all personal igenom en utbildning.

På intranätet finns även en miljöhandbok tillgänglig. (Lillberg 2005) För de delar av verksamheten som direkt påverkades av certifieringen, däribland byggskador, fick cheferna gå igenom ytterligare utbildning ledd av miljöchefen Snaar. Utbildningen hölls på huvudkontoret i Stockholm och pågick under ett par dagar. Som upphandlingsansvarig hade sedan Lillberg ansvaret att föra vidare denna information till skadereglerarna, vilka är de som är ute på skadeplatsen och träffar entreprenörerna. Denna utbildning skedde genom ett antal träffar.

Certifieringen medför att årliga revisioner av verksamheten bedrivs och inköpschefen på byggskador (Lillberg 2005) betonar att han tillsammans med personalen hela tiden uppdatera rutinerna för att klara dessa revisioner. (Lillberg 2005) För att förbättra det interna arbetet med miljöhänsyn har Folksam även tagit hjälp av en konsult, vilken har tagit fram utbildningsmaterial som används både internt och externt. (Snaar 2005)

Miljöchefen anser att efterlevnaden inom företaget har varit mycket bra sedan dessa verksamhetsområden certifierades. Han ser att den årliga revisionen spelar en viktig roll då den ”skärper upp människors sätt att jobba”. (Snaar 2005)

4.3.4 Upphandlingsansvariges syn på Folksams miljömässiga ansvar

Lillberg upplever att det är viktigt att Folksam tar det miljömässiga ansvar som de gör och att det känns rätta att göra det; ”Det skulle kännas lite knepigt om man visste om det här problemet och inte gjorde något åt det” (Lillberg 2005). För Lillberg var det först när han kom till Folksam som han började fundera på vilket ansvar företagen bör ta. Men i dag låter det som en självklarhet för honom; ”Det ligger ju i vår företagspolicy att vi ska jobba mot en hållbar utveckling” (Lillberg 2005). Och på frågan inför vem Folksam bär ansvar svarade han; ”Våra kunder och alla som berörs av miljön” (Lillberg 2005).

4.3.5 Upphandlingsansvariges uppfattning om kommunikationen av CSR i Folksam Lilllberg (2005) anser inte att det blir för mycket information; ”Den information som läggs ut måste ju läggas ut och sedan är det upp till var och en att söka efter den, så jag tycker inte att det är för mycket information” (Lillberg 2005). Han upplever att han får tillräckligt med information även om Folksam arbetar med CSR på andra sätt och på frågan om han känner till hur Folksam arbetar med etisk kapitalförvaltning svarar han; ”vi placerar våra pengar i etiska fonder och så där” (Lillberg 2005).

För egen del anser Lillberg (2005) att det bästa sättet att få information är att träffas på plats och att föra en dialog, vidare menar han; ”Att ha med någon som har stor erfarenhet som man kan diskutera och resonera med, ger mest” (Lillberg 2005.)

5. Analys

I det här avsnittet sammankopplas den teorietiska grunden med utfallet från intervjuerna. I analysen utgår vi från de frågor som ställdes i samband med presentationen av vårt syfte.

Först analyseras de anställdas kännedom om företagets CSR-arbete, därefter vilka kommunikationskanaler som används för att sprida information om CSR, slutligen analyserar vi hur de anställda upplever kommunikationen.