6 Slutsatser och diskussion
6.1 Hur formar formatet arbetsprocessen för journalister som producerar webb-‐tv? 48
6 Slutsatser och diskussion
6.1 Hur formar formatet arbetsprocessen för journalister som producerar webb-‐tv?
I resultatet i undersökningen framträder några olika typer av arbetsmoment i videoreporterns vardag. Det jag hade föreställt mig, att videoreportern skulle rycka ut ensam på snabba uppdrag var dock inte det som var det mest
framträdande. Istället var det arbetsmoment hemma på redaktionen som att vid sin dator scanna av nätet, söka nyheter på andra sajter efter klipp i halvfabrikat, som andra producenter eller andra användare lagt upp, ett ständigt scannande efter klippen som ger klick.
De uppdrag där videoreportern ensam ger sig ut på fältet, som tidigare forskning om videoreportern uppmärksammat, Brännström, (2008), Nygren & Zuiderveld, (2011) Wallace(2009), framträder i en något annan relief i min undersökning.
Några brandkårsutryckningar förekom inte under mina observationer, vad som istället utmärkte videoreporteruppdragen på fältet var att de var väl förberedda och huvudsakligen kopplade till större välregisserade evenemang som antingen sändes på den egna webb-‐tv kanalen, som programmet Bar & Politik, eller så var uppdraget kopplat till evenemang som sändes av de etablerade tv-‐kanalerna, så som Let´s Dance eller Hockey-‐VM som sändes på Tv4. Vid de senare, även om videoreportern hade sitt unika uppdrag på plats att spela in webb-‐tv, så fanns kollegor runt omkring, både skrivande reportrar för den egna tidningen, stillbildsfotografer som plåtade för den egna webben och tidningen. Därtill var vid större evenemangen kollegor från konkurrenterna på plats på motsvarande uppdrag.
Karlsson menar att nyheter på nätet blir mer av en öppen process92 och exemplifierar med hur användargenererat material blir allt mer integrerade delar av nyheterna.93 I mitt material framträder detta t ex i historien om
Isbjörnen som överraskade en kvinna i Ryssland och som filmades och lades upp på nätet av en användare. Videoreporterns hittade fakta och sydde ihop en historia som byggde på användargenererat material och lade upp det på ett nytt sätt.
Enligt teorin om medielogik blir sådana händelser nyheter som passar mediets format, organisation, arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet.94 Exemplet med hur nyheten om Bin Ladins familj producerades visar hur
arbetsprocessen formas av webb-‐tv mediets logik. Grundmaterialet hämtas från annan källa och omformas, ljudet från miljöerna i ursprungsklippet väljs bort och ersätts med egen berättartext.
92 Karlsson (2010) s. 11.
93 Ibid. s. 12.
94 Strömbäck (2000) s. 157.
En nyhet producerad av nätjournalistik präglas i teorin av flera omständigheter;
att den publiceras vid en oförutsägbar tidpunkt, att den första publiceringen sker omedelbart efter att något har hänt, att den presenteras som en rad utkast utan slutgiltig version, att den uppdateras, ändras eller raderas, att den skapas av eller tillsammans med medborgare och företag, att den utgörs av inbäddat material från andra sajter eller är själv inbäddad.95
Många av dessa omständigheter framträder i undersökningen. Undersökningen visar att omständigheten att nyheten utgörs av inbäddat material från andra sajter eller är själv inbäddad, gäller även webb-‐tv producerade nyheter. Exempel på en nyhet som utgörs av material från andra sajter som framträder i
undersökningen är exemplet med klippet som visar en väskryckning inspelat på en övervakningskamera som hämtades från Cameraone. Videoreportern lyfter fram detaljer, ibland redigerar han in samma sekvens om igen, lite mer in-‐
zoomat eller i slow-‐motion. Han kopierar och repeterar själva väskryckningsmomentet flera gånger.
Men på en punkt, den att nyheten publiceras vid en oförutsägbar tidpunkt, visar mitt material att en annan logik gäller för webb-‐tv journalistik. Det gäller produktion av webb-‐tv i anslutning till tablå-‐tv program. Publiceringen sker i direkt anslutning till de tablå-‐tv lagda programmen och är därmed förutsägbara i tid. Detta innebär även att journalistiken och berättandet är avhängigt ett annat medium. Urvalet av intervjuer är styrt av resultatet i tv-‐kanalens program. Dans tävling, melodifestival, fotboll etc. Intervjufrågorna styrs mycket av värderingen i programmet man följer. Publiceringen blir förutsägbar och webb-‐tv blir mer av ett komplement till ett annat program i annat medium.
6.2 Kvalitet och professionalism
Kvalitet är ett nyckelbegrepp i diskursen kring professionalism. Att chefer inom redaktioner allt mer ser till publikens förväntningar är något som kan få allt större genomslag då vi tittar på tv på nätet. Där varje klick kan tas som en
värdering. Kvalitet är ett nyckelbegrepp i diskursen kring professionalism menar Wallace i sin studie av videojournalister vid bland annat BBC.96 För att
undersöka hur journalistik kvalitet uppfattades inom de studerade redaktionerna valde Wallace att belysa journalistiken ur fyra aspekter;
granskningsdjup, synergieffekter, produktivitet och innovation.
Jag ska här se på mitt resultat ur Wallace kvalitetsperspektiv med de fyra aspekterna.
Hur djupgående en intervju är, är en nyckelfaktor för tv-‐journalister vid bedömning av professionell kompetens. Den alternativ tolkning av begreppet som föreslås av Wallace är att den närhet och intimitet som en videojournalist
95 Karlsson (2010) s. 30
96 Wallace (2009).
kan få med en liten kamera gör att man kan komma djupare i intervjun. Ett sätt att värdera som kan få konsekvenser för nyhetsagendan. 97
I mitt resultat genomför videoreportrarna korta intervjuer, frågorna är väl förberedda och i traditionell bemärkelse knappast djupa.
Om man betraktar t ex Let´s Dance intervjuerna i resultatet utifrån Wallace alternativa tolkning kan man förstå processen som intim. Videoreportern kommer nära både fysiskt och känslomässigt i laddade frågeställningar så som:
Lindande knän, är det hemligheten?
Min tolkning är dock snarast att det är traditionell kvällstidningsjournalistik och att reportern skulle ha samma frågor och var lika närgången med ett traditionellt tvåmans-‐team. Någon djupare granskning i journalistisk mening är det inte tal om.
Med synergieffekten menar Wallace att form och innehåll i videojournalistens hand kan tillföra något nytt som delarna var för sig inte har.98
I mitt resultat framkommer att när videoreportern kommer tillbaks till
redaktionen och ska redigera är redigeringsfasen snabb och smidig. De behöver inte lyssna igenom så mycket, de behöver inte kolla igenom materialet då de vet i stora drag vad som finns, vet var de ska leta. Jobbet går i det läget snabbare än om det hade varit två journalister. Detta kan ses som en positiv aspekt av synergieffekten.
Produktivitetsaspekten omhuldas framförallt av cheferna som ser det ökade produktiviteten med videojournalister; mer material på färre anställda.
Ett exempel där produktivitetsaspekten framkommer i mitt resultat är när editionschefen talar om hur otroligt viktigt det är med integration. Hon menar att samarbete med både webb och övriga är en förutsättning för att producera den mängd tv de gör. Utifrån observationer i resultatet framstår det som att journalistisk kvaliteten blir lidande, inre bara av teknik utan i hög grad även av den komplexa relationen mellan professionella och kommersiella krav.
Videojournalism är innovativ genom att finna nya former och komma människor närmare menar Wallace.
En av videoreportrarna i mitt resultat har en modell för hur han lägger upp intervjuer vilken kan ses som ett uttryck för den innovative videojournalisten.
Han planerar hur han ska klippa sitt inslag utifrån tänkt rubrik redan innan han gör intervjun. Utifrån tänkt rubrik formulerar han frågorna i förhoppning att få uttalanden från intervjupersonen som kan styrka den planerade rubriken.
Helst som en sammanhängande mening så att han kan klippa effektivare.
97 Ibid.
98 Ibid.
När man tittar på resultatet utifrån Wallace perspektiv framträder vissa likheter mellan videoreportrars sätt att jobba på de brittiska tv-‐redaktionerna och videoreportrarna på webb-‐tv-‐redaktionen i mitt resultat. Wallace alternativa tolkningen av granskningsdjup, att man kommer närmare intervjupersonen är dock inget man kan påstå utifrån mitt resultat. Snarare är det tvärtom så att videoreportrarna använder sin roll för att göra snabba och ytliga klipp. Att synergieffekter finns och att produktivitetsaspekten betonas även av chefer på webb-‐tv som framkommer i mitt resultat är knappast förvånande. Innovativt tänkande framträder i mitt resultat då videoreportern måste prestera snabba inslag. Detta sätt att arbeta kan emellertid lika gärna tolkas ur produktivitets-‐
aspekten. Innovativt tänkande i bemärkelsen nyskapande, kvalitetshöjande av journalistiken kan man inte se i resultatet.
Att kvalitetsbegreppet sålunda är satt under omförhandling bland journalister, videojournalister och andra redaktionella medarbetare innebär en fara för utvecklingen av journalistiken. Då konsumenterna i allt högre utsträckning blir producenter och det finns en potentiell videoreporter i varje kameramobilägare borde professionalism innebära att i redaktionellt producerat material än mer värna den journalistiska kvaliteten.
6.3 Vad innebär yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller