1
Eventuellbildhar alltiddetta format.
Avsaknadavbild påverkarejtextens placeringunder.Ingen bildtextpåomslaget.
Formatets betydelse
– hur arbetsprocesser och produktionsvillkor formar journalistiken i webb-tv
Södertörns högskola | Institutionen för Journalistik Magisteruppsats 15hp | Journalistik | Vårterminen 2012
Av: Peter Gunnarsson
Handledare: Gunnar Nygren
Abstract
New technology has created new opportunities for journalists working with web TV. Changes in the work processes have led to new professional roles. According to the theory of media logic such events become news that suits media
organizations and working conditions. How does the media logic affect the editorial workflow and how does it affect professional roles? In light of my own experience in various roles in television journalism, I examine how the web TV format shapes the work of journalists. Based on previous research in this area, this thesis also examines the professional role video reporters play and what this new role means in relation to other professional roles in journalism. Previous research shows that the video reporter role offers both opportunities and threats to journalism. (Brännström 2008, Wallace 2009, Nygren & Zuiderveld, 2011, and others). This study, based on participant observation at a web TV editorial desk, shows that the media logic of the format of web TV affects the work process in several ways. First, in terms of how news is produced in the field, and how news is created and re-‐created from existing material at the production desk.
Inasmuch that consumers are increasingly becoming potential producers with cellphone cameras, there is a potential video journalist in every cellphone owner.
The pace of work drives journalists to publish at a faster pace, which in turn means less time for reflection. Often the job of the video reporter is to select an in-‐point and out-‐point in an interview quickly and publish! This survey also highlights the video reporter’s role in relation to other journalists that work at a web editorial desk. The result shows that there is a difference between video reporters and writing reporters and also that there are differences within the group of video reporters. The study also provides an insight into the journalistic challenges at hand with new differentiations and combinations of roles in journalism within the field of web TV.
In light of the observations derived from the material, one can say that the work of the video reporter at a web TV editorial desk is very much molded into a shape, the shape of practice governing the work, or in other words, the media logic controls what kind of video journalism reporters exercise in the production of online web TV.
Keywords
Journalism, Web TV, Format, Video reporter, Video journalist, Work Processes
u av s
1 ... 1
1 Inledning ... 4
1.1 Från tablå-‐tv till tv på internet ... 5
1.2 Definition av Webb-‐tv ... 5
1.3 Videoreporter ... 7
1.4 Vetenskaplig frågeställning/syfte/ ... 7
1.5 Ordlista webb-‐tv ... 8
2 Teoretisk ram/utgångspunkt ... 9
2.1 Teorin om Medielogik ... 9
2.2 Digitala mediets karaktär ... 10
2.3 Yrkesroller ... 13
2.4 Redaktionskulturer ... 14
2.5 Webb-‐tv ... 15
2.6 Internationell utblick ... 18
2.7 ”Videojournalism”-‐ en fallstudie ... 18
3 Metod ... 20
3.1 Deltagande observation som metod. ... 20
3.2 Intervjuer som metod ... 20
3.3 Val av plats för fältstudien. ... 21
3.4 Genomförande ... 22
3.5 Validitet och reliabilitet ... 23
4 Fältbeskrivning ... 24
4.1 Expressen ... 24
4.2 Utbud ... 25
4.3 Användargränssnitt ... 25
4.4 Redaktionen ... 26
4.5 Videoreporter på Expressen ... 28
4.6 Birros Bord ... 29
5 Resultat ... 31
5.1 Hur arbetar en videoreporter? ... 31
5.2 Vad innebär kravet på snabbhet på webben för arbetsprocessen? ... 36
5.3 Vad innebär det för arbetsprocessen att utrymmet i tid på webben är obegränsat? 38 5.4 Vad är speciellt i arbetsprocessen med webb-‐tv i relation till andra medieformer? 41 5.5 Hur hanterar en videoreporter teknikens inverkan på journalistiken? ... 43
5.6 Hur förhåller sig yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller inom journalistiken på en webb-‐tv redaktion? ... 44
5.7 Hur ser utvecklingen ut framöver av yrkesrollen videoreporter på webb-‐tv i relation till andra yrkesroller inom journalistiken? ... 45
6 Slutsatser och diskussion ... 48
6.1 Hur formar formatet arbetsprocessen för journalister som producerar webb-‐tv? 48 6.2 Kvalitet och professionalism ... 49
6.3 Vad innebär yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller inom journalistiken? ... 51
6.4 Webb-‐tv och Medielogik ... 53
7 Referenser ... 55
8 Bilagor ... 56
) av 4-‐6 relevanta sök-‐
1 Inledning
När jag jobbade på SVTs Rapportredaktion på tidigt 90-‐tal var yrkesrollerna tydliga; man var reporter eller fotograf, eller redigerare och man jobbade ihop i team. Ny teknik gav under 90-‐talet nya möjligheter och vid sekelskiftet stod nyhetsredaktionerna på tv inför förändringar. Mediets förändrade tekniska förutsättningar påverkade även de traditionella journalistiska yrkesrollerna. En tidsbild ur tidningen Journalisten från 2001:
SVT har nyligen dragit igång ett projekt där fotografer och reportrar utrustas med små digitala DV-‐kameror. Det har öppnat för så kallade enmansteam. En som testat är reportern Erik Fichtelius som på egen hand gjort intervjuer samt tagit bild och ljud. Strax före påsk sändes hans första inslag i den vägen i SVT Morgon.
– Jag kom närmare dem jag intervjuade och fick mer spontana
kommentarer, säger Erik Fichtelius. Med en DV-‐kamera kan jag gå runt länge till exempel i riksdagskorridorerna, skulle även en fotograf vara med hela tiden blir det alldeles för dyrt.
På minuskontot nämner han minskad koncentration under intervjun, sämre bilder och ökad stress om han redigerar själv.
– Om tio år tror jag det är en självklarhet att journalisterna har en DV-‐
kamera som ett komplement, säger Erik Fichtelius.
Eva Hamilton betonar att enmansteam aldrig kan genomföras på bred front eftersom kvaliteten vid avancerade jobb riskerar att bli för dålig. 1 Ett decennium senare kan man konstatera att så kallade ”enmansteam” kommit på bred front, om än inte fullt ut på SVT så på webb-‐tv. Själva benämningen
”enmansteam” säger även något om medielogiken. Nya yrkesroller benämns utifrån existerande. Tv-‐journalister har tidigare alltid arbetat i team, när journalisten nu arbetar ensam blir benämningen, i enligt med medielogiken
”enmansteam”, vilket är en anakronism då ett team per definition är ett lag.
Idag förväntas journalisten vara multikompetent; hon ska vara fotograf och reporter och redigerare. Benämningen har skiftat från enmansteam till videojournalist och idag videoreporter.
Parallellt startade kring millennieskiftet en utveckling av den rörliga bilden på webben. Snabbare bredband gav förutsättningar för videoklipp, YouTube och tv på internet. Idag finns webb-‐tv på snart sagt varje tidnings webbsajt.
I början av 2012 var det i snitt 60 procent som tittade på webb-‐tv en
genomsnittlig månad. Detta är ett nytt rekord, och ett tecken på den snabba
1 http://www.journalisten.se/nyheter/svt-‐inleder-‐forsok-‐med-‐enmansteam
förändring som just nu äger rum. Tittandet sprider sig till alltfler skärmar – från surfplattor till uppkopplade tv-‐apparater.2
Kombinationen av tv och webb är ett för 2000-‐talet nytt fenomen. Att videoreportern vuxit fram som en etablerad yrkesroll på webb-‐tv där tv-‐
traditioner inte ”sitter i väggarna” är kanske inte förvånande, men hur förändras arbetsprocesserna för journalister och hur utformas yrkesrollen videoreporter på webb-‐tv?
Mot bakgrund av mina egna erfarenheter i olika yrkesroller inom tv-‐journalistik, och med utgångspunkt i tidigare forskning på området, vill jag i denna uppsats undersöka hur produktionsprocesser och yrkesroller i journalistkåren förändras med webb-‐tv.
1.1 Från tablå-‐tv till tv på internet
Från starten 1956 var SVT länge den enda tv-‐kanalen i Sverige. 1969 kom TV2.
1990 startade TV4 via satellit och blev året efter en markbunden kanal, och under 1990-‐talet växte tv marknaden och antal kanaler snabbt.
Samtidigt sökte sig de traditionella tidningarna ut på nätet. I augusti 1994 blev Aftonbladet första svenska tidning som publicerade sig på Internet.3
Expressen.se startade i september 1995.
När webbpubliceringen utvecklades under 1990-‐talet handlade det främst om en ny distributionskanal för texter från tidningen.4
Vid slutet på 1990-‐talet skedde ett paradigmskifte.
På tv marknaden ökade konkurrensen. Under 1997 finns TV4, TV3, TV6, Z-‐TV, Filmnet, TV1000 och 1997s hamnar SVT för första gången under 50 procent strecket i publikmätningar.5 Samma år sänder Aftonbladet, som första svenska tidning, sin första livesändning i tv på Internet.6 Expressen låg inte långt efter då de sände de första video klipp på webben. Tv på webben var i sin linda.
1.2 Definition av Webb-‐tv
Vad särskiljer då tv på webben från tablå-‐tv eller traditionell tv? Tv-‐tablån är den första uppenbara skillnaden. För traditionell tv finns en given tablå, ett visst program går vid en given tidpunkt. Möjligtvis går det en repris, och då även den vid en given tidpunkt. Och sedan är det förbi. Med webben förändrades detta.
På webben kan man se vilka program man vill när man vill. Men tv på webben är så mycket mer än bara de traditionella tv-‐kanalernas arkiv.
2 media vision pressrelease 2012-05-25
3 Nygren, Gunnar (2008b) s. 102 Yrke på glid, Om journalistrollens de-‐professionalisering.
4 Nygren & Zuiderveld (2011) En himla många kanaler–Flerkanalpublicering i svenska mediehus
5 Lindén Johan (2011). TV-‐ ledning i konkurrens -‐ En studie av Sveriges Televisions publicistiska ledning 1997-‐2000
6 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 86
På webben finns många olika typer av rörlig bild och ljud; video, film, klipp, tv eller webb-‐tv. De traditionella TV-‐ kanalerna skapar play-‐kanaler på webben, SVT Play eller TV4 Play tillhandahåller ett stort utbud av sina tv-‐program på webben. YouTube och andra likande sajter tillhandahåller ett gigantiskt globalt videotek av rörligt material. Bloggar har blivit videobloggar. Kvällstidningar producerar rörlig bild direkt för webben, utan kopplingar till traditionell tv.
Nygren & Zuiderveld konstaterade att det rådde en begreppsförvirring kring vad rörlig bild på nyhetssajterna skulle kallas: tv, webb-‐tv eller klipp.7 Alltjämt 2012 råder viss begreppsförvirring. Här följer en ansats till definition från Sveriges Annonsörers officiella mätningar från svenska webbplatser. Enligt definition i Sveriges Annonsörers KIA-‐index8 är webb-‐tv:
”Rörlig bild” (ej bildspel) som visas i någon form av inbäddad
mediaspelare på webbsidor som spelas upp i en webbläsare. Webb-‐tv kan distribueras via streaming eller nedladdning. Fristående annonsering i form av rörlig bild får ej räknas som webb-‐tv. Enbart ljudmedia, t.ex.
webbradio, får ej heller räknas som webb-‐tv.
Med Klipp menar man:
All webb-‐tv som visas i en mediaspelare räknas. Det finns ingen min-‐ eller max längd och ingen åtskillnad görs mellan kortare ”klipp” eller längre
”program”. Allt innehåll definieras som ”klipp”.
Jag utgår ifrån dessa avgränsningar i min användning av begreppet webb-‐tv.
Därtill gör jag ett par konnotationer och denotationer av de två ordleden i begreppet webb-‐tv; webb respektive tv, likheter med och skillnader mot angränsande medier.
Första ledet webb har konnotationer som; världsomspännande, tillgänglighet, valfrihet, flyktighet. Webb-‐tv användare har access till materialet var som helst, när som helst och de har samtidigt möjligheten att i varje ögonblick välja något annat. Andra ledet tv har konnotationer som; journalistiska ambitioner,
nyhetsförmedling, underhållning, public service och/eller kommersiell. När man slår samman de två leden webb och tv till webb-‐tv uppstår en synergieffekt.
Webb-‐tv är något annat än bara webb eller tv.
En denotation av webb-‐tv begreppet som den här uppsatsen behandlar är det som mediehusens, kvällstidningarnas webb-‐redaktioner kallar webb-‐tv, eller ibland bara TV.
Jag gör en avgränsning gentemot andra former av rörlig bild på nätet så som TV4 Play eller SVT Play. Play-‐kanaler är enligt min definition inte webb-‐tv. Jag
betraktar dessa som tablå-‐tv i arkivform. Även sajter som YouTube eller Vimeo och liknade sajter betraktar jag som ett slags arkiv.
7 Nygren & Zuidervald (2011) s. 99
8 http://kiaindex.net/pages/kia-‐index-‐maetregler#webbtv
1.3 Videoreporter
Så kallade enmansteam började praktiseras vid tv-‐redaktioner, såväl i Sverige som i andra länder, vid slutet av -‐90 talet. Då jag jobbade som enmansteam i bl.a.
reportage för UR, fick jag erfara för-‐ och nackdelar med att hantera jobbet själv.
Å ena sidan innebar det en frihet att välja både frågor och bildkomposition själv i varje inspelningssituation, att efter eget huvud lägga upp ett jobb ger kontroll över resultatet. Å andra sidan innebär hanteringen av både teknik och
journalistik i intervjusituationen ofta kompromisser. Många gånger saknar man kollegan som bollplank eller bara den som kan passa kameraväskan medan man t.ex. jagar en taxi. Myntet har två sidor.
När TV 4:s lokalstationer på 1990-‐talet gick över till enmansteam avskedades alla fotografer – och erbjöds därpå att söka anställning som journalister. Många kände sig kallade, men långt ifrån alla blev utvalda. Idag anställs ingen journalist på TV 4:s lokalstationer som inte är multikompetent videoreporter.
På Smålandsposten så kallades de vid införandet 2010 för Mojo, mobila journalister.9 Ibland har det kallas ensamreporter, oftast videoreporter.
Internationellt är benämningen videojournalist, ibland förkortat VJ.
Brännström10 beskriver arbetsvillkoren för en ensamreporter på en lokalredaktion på TV4:
På TV4 Västerbotten förväntas man som ensamreporter producera ett inslag per dag, samtidigt som man gör samma arbete som förut gjordes av tre personer, det vill säga reportern, redigeraren och fotografen.
Reportrarna berättar att de bara hinner med 30 till 60 minuters research innan de ska ut på fältet och filma. Produktionskraven hänger över reportrarna och många tycker att tidspressen stundtals suger musten ur dem, medan vissa accepterat läget och älskar de gånger det inte är allt för stressigt.
Sammanfattningsvis är idag reporterrollen och fotografrollen hopslagna under begreppet videoreporter, där videoreportern dessutom förväntas redigera sitt inslag själv. På traditionella tv redaktioner har förändringen ännu inte slagit igenom fullt ut. Men på webb-‐tv är videoreportern idag etablerad.
Som videoreporter på en webb-‐tv redaktion ska man inte bara göra jobbet själv, man ska dessutom förhålla sig till ett ständigt uppdaterat nyhetsflöde i sin dagliga gärning.
1.4 Vetenskaplig frågeställning/syfte/
Syftet med undersökningen är att försöka förstå hur mediets logik påverkar det journalistiska arbetet med webb-‐tv produktion. Hur påverkas arbetsprocessen i stort av mediet man jobbar med? Hur formas yrkesrollen videoreporter i
9 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 87
10 Brännström, Sofie (2008) Stå blick stilla i Nygren, Gunnar & Carlsson, Anita (2008) s. 62 Nyhetsfabriken: journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld.
relation till andra yrkesgrupper så som; reportrar som skriver för webben eller för papperstidningen, fotografer för webben och print, tekniker, redaktörer och nyhetschefer? Jag undersöker två huvudfrågor med respektive underfrågor.
Hur formar webb-‐tv formatet arbetsprocessen för journalister som producerar webb-‐tv?
1. Hur arbetar en videoreporter?
2. Vad innebär kravet på snabbhet på webben för arbetsprocessen?
3. Vad innebär det i arbetsprocessen att utrymmet i tid på webben är obegränsat?
4. Vad är speciellt i arbetsprocessen med webb-‐tv i relation till andra medieformer?
Vad innebär yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller inom journalistiken?
5. Hur hanterar en videoreporter teknikens inverkan på journalistiken?
6. Hur framträder yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller på en webb-‐tv redaktion?
7. Hur ser utvecklingen ut framöver av yrkesrollen videoreporter i relation till andra yrkesroller inom journalistiken?
1.5 Ordlista webb-‐tv
Några branschuttryck som förekommer i texten:
Anakronism begrepp, eller händelse, placerade i fel tidsepok
Bambuser En gratistjänst för att sända video från dator eller mobil Bildcred Namnskylt på den som tagit bild eller film eller reporter Bildutsnitt närbild eller helbild är exempel på olika vanliga bildutsnitt Bladet Aftonbladet
Case Ett konkret, personligt fall.
Cover-‐it-‐live Internettjänst för chatfunktion mm.
Citatrubbe Rubrik som bygger på ett citat ftp: ar skickar via file transfer protokoll.
Gåa reporter gående på plats berättar rakt in i kamera
helbild, två-‐bild, närbild olika bildutsnitt vanliga vid tv produktion
hostas av eng. host – värd, är värd för, härifrån går tv ut i olika format till webb och mobil
intercom kommunikationssystem mellan programledare och kontrollrum
live-‐spika Kommentera ett skeende i direktsändning
LiveU Väska med flera 4G modem ihopkopplade för att sänd live på stan.
Mygga liten mikrofon som fästs på t.ex. kavajslaget
ND-‐filter En plastfilm som dämpar ljuset, samma effekt som solglasögon.
Nedryckare Nedryckare är tidnings-‐ och webbvärldens namn på en
underrubrik. I nedryckaren ges ofta plats för ett citat ur texten, som hjälper till att ange hur artikeln är vinklad. Ibland används nedryckare som en direkt fortsättning på rubriken
telefonare intervju på telefon
tre-‐benare kamerastativ med tre ben.
pappret den tryckta papperstidningen
praktikablar En liten plattform för kamera som kan byggas i olika höjder.
print den tryckta papperstidningen
rack kopplings box för ljud och videosladdar från kamera till andra enheter
rec knapp för inspelning
Sidekick En bisittare till programledaren
Slot En avgränsad del av en webbsida med ett dedicerat innehåll.
Speaker reporterns egen berättartext till rörliga bilder Spik reporterns egen berättartext till rörliga bilder Spika läsa in speakertexten.
streaming teknik att sända tv live över nätet
ståuppa reporter stående på plats berättar rakt in i kamera
synk uttrycket används synonymt med intervju.
Synka intervjua
säj kort uttalande
UGC User Generated Content, användargenererat material,
2 Teoretisk ram/utgångspunkt
2.1 Teorin om Medielogik
Undersökningen utgår från teorin om medielogik.11
Enligt Altheide och Snow använder sig medierna av ett antal berättartekniker för att reducera informationsmängden och samtidigt fånga människors
uppmärksamhet. Sådana händelser som passar mediets format, organisation, arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet blir nyheter.12
Nyhetsjournalistiken favoriserar enligt medielogiken nyheter som passar det egna formatet och de berättartekniker som följer av medielogiken.13
11 Begreppet medielogik myntades av David Altheide och Robert Snow (1979)Media Logic.
12 Strömbäck, Jesper (2000) s. 157 Makt och medier
13 Strömbäck, Jesper (2009) s. 179 Makt, medier och samhälle
Händelser som kan tillspetsas, förenklas, polariseras, intensifieras,
konkretiseras, personifieras eller som passar i de stereotyper som antingen finns inom nyhetsorganisationen eller i den kultur mediet verkar inom.14
Den tid vi lever i är präglad av ett konstant överskott av information och ett konstant underskott av uppmärksamhet. I detta sammanhang utvecklar medierna berättartekniker för att överleva.15
Att utveckla nya former av berättande är också en stark journalistisk drivkraft.16
Berättandet är kanske det mest ursprungliga sättet att skapa mening.
Människan är djuret som söker mening, men vi är också djuret som skapar mening. En berättelse är en sekvens av ord eller bilder, rörelser, ljud. Den kan bestå av beskrivningar av handlingar, individer eller skeenden som involverar figurerna i berättelsen. Byggbitarna får mening genom sin plats i den narrativa helheten. Samtidigt måste lyssnaren/läsaren/åskådaren -‐ extrahera berättelsens bärande struktur från elementen i sekvensen.17 Berättelsens funktion är
kunskapsförmedlande.
Om journalistik är önskan att berätta en historia, då finns det definitivt en drivkraft mot de nya medierna. Det är bara att titta på bloggosfären.
Människors behov av att uttrycka sig och berätta historier är så enormt tydligt.18
Vilken historia som ska berättas avgör på vilken plattform den publiceras.19 2.2 Digitala mediets karaktär
Karlsson(2010) menar att grundfrågan för journalistikforskning som tar avstamp i det digitala mediets karaktär är på vilket sätt och i vilken omfattning nyhetsjournalistiken faktiskt förändras när den tar steget ut på nätet.
Fyra olika karaktärsdrag särskiljer nätnyheter från traditionell journalistik;
multimedialt berättande, hyperlänkar, flervägskommunikation och blixtsnabb publiceringshastighet.
En nyhet producerad av denna journalistik präglas i teorin av flera omständigheter:
• Att den publiceras vid en oförutsägbar tidpunkt,
• att den första publiceringen sker omedelbart efter att något har hänt,
• att den presenteras som en rad utkast utan slutgiltig version,
• att den uppdateras, ändras eller raderas,
• att den skapas av eller tillsammans med medborgare, myndigheter och företag, att den nonchaleras, beröms eller ifrågasätts på nyhetssajten eller
14 Ibid. s. 177
15 Strömbäck, Jesper, Makt och medier (2000) s. 158.
16 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 38.
17 Gärdenfors, Peter, (2008) Berättelserna hjälper oss att skapa mening,
18 Jonas von Hedenberg, vice vd för Bonnier Tidskrifter i Nygren & Zuiderveld 2011, s. 81.
19 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 67.
andra ställen på nätet,
• att den länkas hit, dit och tillbaka igen,
• att den utgörs av inbäddat material från andra sajter eller är själv
inbäddad samt att den inte begränsas till text och bild utan kontinuerligt fylls på med varierande multimediala inslag.20
Allt detta sker samtidigt som nyheten enligt vedertagna måttstockar ska vara föremål för omsorgsfullt granskande professionellt arbete som kontrollerar kvaliteten på det som produceras. Här finns uppenbarligen en klyfta mellan de traditionella förväntningarna som finns på journalistiken och den digitala miljö i vilken den produceras och konsumeras.
Mot denna bakgrund menar Karlsson att den förändring som nätjournalistiken genomgår bäst kan beskrivas som en förändring från att producera nyheter i en sluten process, där en färdig nyhet nått mottagarna, till ett arbetssätt som mer och mer blir en öppen process. Traditionellt sett har nyheterna kommit ur slutna nyhetsrum där journalister arbetat med stoff i avskildhet utan större direkt insyn eller påverkan från omvärlden. Olika medier har haft olika
berättartekniker; ljud, text, bild, rörlig bild, och det har varit tydligt var ett medium har börjat och slutat.21
På nätet är situationen annorlunda. Olika faktorer bidrar här till att göra nyheter till mer av en öppen process, det gäller både hur nyheter faktiskt ser ut på nätet men också vilka ideal som är kopplade till nyhetsjournalistiken.
Ett exempel på att produktionen av nätnyheter både blir mer öppen och en pågående process är att användarna och användargenererat material, UGC, blir allt mer integrerade delar av nätnyheter. Användarnas bidrag till
nyhetsjournalistiken medverkar också till att nätnyheter istället för att
presenteras som färdiga produkter är ständigt pågående realtidsprocesser där såväl professionella som icke professionella innehållsproducenter är
inblandade.22
Digitaliseringen inte är någon liten finjustering utan förvandlar journalistiken i grund och botten. Digitaliseringen får långtgående konsekvenser för den makt och de uppgifter, roller, normer, värderingar vilka vanligtvis associeras med journalistik. 23
Det är inte en skiftning på journalistikens yta eller gamla medier i ny förpackning utan en kvalitativt ny typ av journalistik som i internationell forskning
karakteriseras som liquid, fluid eller dynamic journalism.
Ett motsvarande begrepp på svenska skulle kunna vara elastisk journalistik. Med andra ord en journalistik som kontinuerligt formas i samspel mellan olika
20 Karlsson, Mikael Nätnyheter, Från sluten produkt till öppen process, (2010) s. 30.
21 Ibid. s. 11.
22 Ibid. s. 12.
23 Ibid. s. 31.
aktörer, som inte har en definitiv början eller slut. Den kan berättas i många olika modaliteter och många olika avsändare kan ligga bakom innehåll som presenteras under ett och samma paraply. En journalistik som är en realisering av, åtminstone delar av, den digitala logikens potential. En journalistik som, menar Karlsson, gått från att vara en sluten produkt till att bli en mer öppen process. 24
Vad gäller demokrati och politikens medialisering menar Strömbäck att det sker en gradvis förskjutning på en skala där i den ena änden medieinnehållet i
huvudsak styrs av den politiska logiken och på den andra änden av skalan styrs medieinnehållet i huvudsak av medielogiken.25
Medieinnehållet är styrt av medielogiken snarare än av politisk logik. Politiken blir allt mer medialiserad. Den slutgiltiga makten över journalistikens innehåll ligger dock huvudsakligen hos medierna och journalisterna. I den mån som politiska aktörer lyckas påverka medierna i en viss riktning sker det framförallt genom en anpassning till mediernas nyhetsvärderingar och logik. Därmed vinner medielogiken över den politiska logiken. 26
• Begränsat utrymme gör att man måste fatta sig kort. Det blir förenklingar.
I kombination med tidsnöd gör det att det inte finns utrymme för komplexitet.
• Polarisering, dvs enkla uppfattningar som kan ställas mot varandra ges företräde. Intensifiering, aktioner och handlingar med intensitet ges företräde.
• Konkretion som journalistisk berättarteknik yttrar sig framför allt genom fokus på händelser snarare än processer.
• Personifiering, dvs en åsikt som har ett ansikte skapar identifikation.
• Stereotypisering. Stereotyper är en del av våra kognitiva scheman. Genom att bilda stereotyper spar vi tid och kraft när vi tolkar ny information. Det skapar även igenkänningseffekter. De medför även, ofta omedvetet, förutfattade meningar. Problemet med dessa är att de är svåra att undersöka. För att ta ett exempel: att journalistiken förenklar
verkligheten är både en självklarhet och om verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsat måste journalistiken förenkla och en kritik om medierna förenklar för mycket. Någonstans går en gräns mellan förenklingar som är rimliga och nödvändiga och förenklingar som går bortom det rimliga och försvarliga, men det är mycket svårt att säga var den gränsen går.27
Innehållet i digitala medier kan hela tiden programmeras om. I en journalistisk kontext innebär det att verkligheten hela tiden kan bytas ut och förändras.
24 Ibid. s. 121.
25 Strömbäck (2009) s. 243.
26 Ibid. s. 247.
27 Ibid. s. 177f.
Förändring är problematisk för en berättarform som gör anspråk på att vara sann.28
Det finns idag inte någon avgörande skillnad mellan sajter som ursprungligen kommer från morgontidningar eller kvällstidningar, sajterna har flera, delvis överlappande, likheter:
Alla rör sig i samma riktning -‐ nätnyheter anpassas mer och mer till den digitala logiken. De stora sprången i utveckling sker vid samma tidpunkter och på ungefär samma sätt, nätjournalistiken remedieras likartat på samtliga sajter.
Användandet av rörlig bild slår igenom ungefär samtidigt och samma trend gäller även användarna som är med och producerar nyheter i större
utsträckning. Man kopierar av varandra. Börjar ett medium med kommentarer följer de andra efter ett eller några år senare. Sajterna lägger sig på likartade nivåer beträffande i vilken utsträckning de anammar olika funktioner. Andelen nyheter med rörlig bild är ungefär likvärdig på sajterna och den vanligaste formen, av multimedialitet är webb-‐tv.
Dessa likheter tyder på att det ungefär samtidigt har skett en kollektiv normförskjutning: Det är ok att göra nätjournalistik på nätets villkor.29
2.3 Yrkesroller
Journalistikens yrkesroller är under upplösning i det medielandskap som präglas av konstant förändring. Det är av största vikt att förstå vad förändrade
arbetsförhållanden, professionella kulturer och anammande av ny teknik har för inverkan på själva det journalistiska arbetet.
Känslan av att leva i en globaliserad värld är att ständigt försöka komma i fas med en undflyende värd. Journalistik, som vi känner den, går mot sitt slut.30
Det pågår en nedmontering av avgränsningar mellan journalister och tekniker, skribenter och kameramän liksom mellan press, radio och tv-‐journalistik.
Journalistkåren blir mer flexibel i de allt mer transnationella medieföretagen, en multikompetent och lätt flyttbar arbetsstyrka.31
Journalisten förväntas nu även arbeta i olika medier. Arbetsgivarna i
medieindustrin ser journalistik som en helhet; press, radio, tv och webb. Då är multikompetens ett måste för den enskilde journalisten, men, som Deuze (2007) konstaterar, en del slutar hellre än ändrar sitt sätt att arbeta medan andra ser det som en språngbräda för karriären att vara multikompetent.
Yrkesrollernas förändring innebär också att journalisterna måste lära sig nya verktyg och bredda sina färdigheter för att producera mera på samma tid. Det tar tid innan teknologin sätter sig. Den professionella identiteten undermineras
28 Karlsson (2010) s. 25.
29 Ibid. s. 25.
30 Deuze (2007) s. 142.
31 Ibid. s. 142.
dessutom av att icke-‐professionella bloggare och andra ”remixar” det som journalister producerat. Det innebär en växande betydelse av videojournalister eller som Deuze benämner dem; “one-‐man-‐bands” eller ”backpack journalists”, ryggsäcksjournalister.32
Det är två faktorer som gör att journalisterna inte känner att de kan leva upp till sina egna journalistiska ideal. Det första handlar om problemet att kombinera den journalistiska rollen som reporter med fotograferingen. Det andra handlar om bristen på tid som gör att man inte hinner göra tillräcklig research eller kontroll av fakta och innehållet därmed underprioriteras. Många upplever att de får offra innehållet för formatet.33
Hur hanterar man då yrkesmässigt denna nya värld där vi lever i och genom media? Att släppa taget om historia och traditioner är, menar Deuze, den nya överlevnadsstrategin för att hantera den konstant föränderliga digitala värld vi lever och verkar i. 34
2.4 Redaktionskulturer
Kvällstidningarna har gjort sig kända för att vara snabbast med nyheter online.
En nyhet håller väldigt kort tid på sajtens förstasida, innan den måste bytas ut.
”Det sitter i väggarna” brukar man säga om de outtalade normer och förhållningsätt som finns på en redaktion. Alla de handlingsmönster och
omedvetna rutiner som skapas under många år av arbete, och som blivit en del av redaktionens kultur. På samma sätt som varje redaktion har sina egna
”väggar” fyllda med outtalade förväntningar och regler, så finns det också en uppsättning normer som är en del av den journalistiska yrkesrollen.35
Medierna är inbäddade i samhällets ideologier och sätt att tänka. I historisk forskning används medier som en källa för att visa hur händelser beskrivits utifrån den tidens anda och tänkande. På samma sätt ger medierna idag uttryck för de dominerande ideologierna i dagens samhälle. 36
Redaktionskulturen kan sägas rymma ett antal ideal, dvs. övergripande värderingar som journalistiken bör sträva mot. Integritet, kritisk granskning, objektivitet och aktualitet är sådana övergripande värderingar. Ideologin kan sägas vara i uppluckring allteftersom nya medier gjort att vissa gränser suddas ur. Idealen formas över tid i samspel med det omgivande samhället. Enskilda
32 Ibid. s. 155.
33 Brännström (2008) s. 262
34 Deuze (2007) s. 133.
35 Nygren, Gunnar (2008b) s. 101. Yrke på glid, Om journalistrollens de-‐professionalisering
36 Nygren, Gunnar (2008a) s. 30. Nyhetsfabriken. Journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld
journalister handskas olika med ideal; dels kan idealen betraktas som något man strävar efter men som knappast kan uppfyllas, dels som något att faktiskt
försöka leva upp till.37
Vid sidan av dessa ideal existerar normer som styr nyhetsproduktionen och som har betydelse när idealen ska omsättas i dagligt arbete. Normerna blir praktiska kompetenser som man tillägnar sig som journalist. De utvecklas med tiden till rutiner för ”hur man gör” och tillämpas automatiskt utan att man vid varje beslutstillfälle reflekterar över dem. Det sitter i väggarna.
De grundläggande värderingarna (ideal) och normerna (regler eller principer) som journalisterna förväntas följa utgör de grundläggande beståndsdelarna i redaktionskulturen, i den journalistiska föreställningsvärlden. De är kärnan i den redaktionella kultur som varje journalist verkar i, bär upp och har att förhålla sig till.38
era för att 2.5 Webb-‐tv
Medieforskare har tidigt betonat att nya medieformer lånar drag från de gamla.
Tv-‐journalistiken var vid starten mycket av bildsatt radio. Samtidigt med tekniken förändras arbetslogiken och normer med mediets särskilda förutsättningar. Det är en förändring som tar lite längre tid, men som syns i nyhetsvärdering och journalistiskt tänkande. Inte minst på webbredaktioner.
Främst är det två av webbens särdrag som förändrar det journalistiska tänket, den ständiga publiceringen och interaktiviteten.39
Kristian Lindquist(2010) talar om två former av tv-‐tittande som tillbakalutad respektive framåtlutad tv-‐konsumtion. Förenklat finns två sorters tv-‐tittande på nätet; hela tv-‐program och korta tv-‐klipp. Framåtlutat tv-‐tittande görs på sajter utan ursprunglig koppling till de traditionella medierna, så som YouTube.
Motsatsen till framåtlutat tv-‐tittande, det bakåtlutade, innebär tittande på hela program och sker på de traditionella tv kanalernas sajter, så som SVT Play. De korta klippen dominerar på de flesta tidningarnas sajter. Tidningarnas försök att göra gammaldags studio-‐tv har i regel misslyckats. Göteborgs-‐Posten gjorde ett försök där man hade nyhetssändningar med uppläsare vid bestämda klockslag.
”Vi fick väldigt snabbt facit. Försvinnande få tittade hela vägen fram till slutet, säger Anders Goliger, projektledare GP-‐tv. Istället tänkte man om och bröt ut de olika tv-‐klippen -‐då kom tittarna.” 40
Det journalistiska arbetet förändras. Kraven ökar på att journalisterna ska vara multikompetenta, och dels arbeta i olika medieformer, dels utföra fler moment av arbetsprocessen. Härigenom förändrar den nya tekniken all den journalistiska produktionen, inte bara webbjournalistiken.41
37 Löfgren Nilsson, Monica (1999) s. 41. På Bladet, Kuriren & Allehanda
38 Ibid.
39 Nygren (2008b) s. 114.
40 Lindquist (2010) s. 158.
41 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 36.
Det höga tempot har blivit det främsta kännetecknet för webbjournalistik:
nyheter dygnet runt alla veckans dagar. Kravet på snabbhet gör att forskare ifrågasätter om kvaliteten håller, till exempel genom att man inte hinner verifiera och kontrollera nyheter innan de publiceras. Det leder också till en större andel ”second hand”-‐journalistik, alltså att innehåll kopieras från andra sajter. Varje ny medieform i början tar sina former från de gamla
medieformerna. Först senare utvecklar mediet sina egna former.42
Den största skillnaden mellan att göra webb-‐tv jämfört med traditionell tv är att man måste anpassa sig efter besökarnas bristande tålamod. Rebecka Fogelmark, redaktör på videoredaktionen på Tidningarnas telegrambyrå (TT), menar att:
Inslagen måste vara rakt på sak. Publiken sitter framför sin dator och förväntar sig snabb utdelning, annars stänger de av.43
Det får som konsekvens att långa inledningar, svepande vy-‐bilder och annat som fördröjer att inslaget kommer direkt till huvudpoängen ofta väljs bort.
Inledningen till reportagen är extremt viktig och måste fånga tittaren.
En annan skillnad mot traditionell tv är att webb-‐tv ibland kan vara ett
komplement till en skriven artikel och därför inte behöver berätta hela historien.
I traditionell tv måste inslaget stå för sig själv, så är det inte alltid på webben.
Som webb-‐tv-‐reporter måste du kunna göra inslaget från ax till limpa. Filma, intervjua, redigera och skriva pufftexter.
Filmar man för webb-‐tv är det viktigt att tänka på att tittarna kommer att se klippet i en liten bildruta på datorskärmen. För mycket detaljer eller många saker i bild samtidigt blir för plottrigt för tittaren. Det är viktigt att få ut klippen snabbt, intresset att köpa klippen faller kraftigt efter bara några timmar.
• Live-‐tv sändningar via t.ex. Bambuser kan vara intressanta så länge de är färska. Sedan blir den låga kvaliteten besvärande.
• Inslag som görs med Bambuser omfattas inte av
yttrandefrihetsgrundlagen och då gäller till exempel inte meddelarskyddet.44
Rörlig bild på webben hade våren 2010 fått stort genomslag på kort tid. Sedan 2008 hade allt fler medieföretag lanserat nya spelare för webb-‐tv och
presenterade både korta klipp och längre program.45
Störst av alla medieföretag, både dagstidningar och tv-‐bolag, var våren 2012 Aftonbladet. En vanlig vecka hade tidningen drygt 1,4 miljoner unika tittare på sin webb-‐tv.46 Cirka 20 personer arbetade i skift på tidningens tv-‐redaktion.47
42 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 66.
43 Lindquist (2010) s. 160.
44 Ibid.
45 Nygren & Zuiderveld (2011) s. 85.
46 KIA-‐index
47 Andersson, Nathalie (2010). Redaktionsrapport i kursen Mediegestaltning, Södertörns högskola.
