Även om det finns en övergripande bild av hur arbetsmetodiken ser ut så tillämpas inte en formell arbetsmetod som genomsyrar projekten.
Projektledarna anser att friheten till stor del är något positivt då det ger en kreativ frihet. Detta är en av anledningarna Browning (2006) lyfter som
motargument till att införa formella strukturer. Även VP belyser problematiken med att implementera ny arbetssätt då det lätt kan leda till frustration.
Utvecklingen av en bästa praxis inom ett företag belyser Cooper (2019) som nyckel till framgång inom produktutveckling. Även Griffin (1993) lyfter detta, däremot belyser hon att det inte finns en specifik modell som på förhand anses vara den rätta. Om det inte finns en gemensam modell som alla i företaget applicerar finns risk att det utvecklas flertalet individuella bästa praxis. Detta kan leda till problematiken som PL4 belyste med att några anser att de jobbar på ett bättre sätt än andra. Bristen av formella metoder leder i sin tur till svårigheter att repetera framgångsrika projekt som kortat ner cykeltiden då de enligt Griffin (1993) blir svåra att återskapa.
5.4 Aktiviteter som beror av varandra
Företaget belyser att deras processer är starkt beroende av varandra och produktionen måste ske sekvensiellt. Däremot poängterar samtliga respondenter vikten i att arbeta så parallellt som möjligt i syfte att korta ner cykeltiden. Detta görs genom att verifiera på testskivor, nedbrutna flöden och om möjligt att fylla informationsgap innan produkten kommer till arean. Ur ett planeringsperspektiv finns det dock stora problem i att testerna på skarpt material är ett såpass kritiskt moment. Resultatet av förkortade flöden gick ofta men inte alltid att applicera på slutprodukten. Dehghan och Ruwanpura (2011) nämner omarbete som en av riskerna när företag arbetar med överlappande aktiviteter och belyser att detta arbetssätt istället kan leda till förseningar. För företaget innebär vikten i sluttesterna således att parallellt arbete i viss mån blir svårare då alla produktens lager har ett såpass starkt beroende.
AC1 nämner att förberedelse och planering av denna sort främst görs för viktiga batcher. Detta stärker idéen att förberedelse och planering bör vara ett arbetssätt att sträva efter då man applicerar arbetssättet på viktiga batcher.
Emellertid bör man beakta att det krävs tillräckligt med resurser, i form av personal och maskiner, för att kunna arbeta så.
6 Slutsats
Studiens resultat visar att det finns många variabler att beakta vid planering av produktutvecklingsprojekt. Initialt är det viktigt att anpassa planeringen efter vilken typ av produkt eller process som ska utvecklas. Vid mer komplexa utvecklingar med hög andel beroende aktiviteter är det viktigt att göra
koordinering och deadlines dynamiskt. Då det är väldigt svårt att skapa en realistisk planering utan resultat av föregångare i dessa utvecklingar bör man istället arbeta med milstolpar och delmål.
Vidare bör man i planeringen ta hänsyn till vikten av målsättning. Delvis bör man sträva efter att få tydliga specifikationer av kund, men även motarbeta ändringar i specifikationen under projektets gång. Det kan i vissa fall resultera i att planeringen behöver revideras, vilket i sin tur kan påverka andra projekt och huruvida de kan följa sin plan eller inte. Svårigheter att planera kring beroende aktiviteter blir ännu svårare när man inte kan verifiera delmoment utan slutprodukten eller specifika mål från kund.
Tidplanen är sammankopplad med målsättningen och att planeringen för den försvåras markant när målsättningen ändras eller är otydligt formulerad.
Arbetet förenklas när kunders uppdrag innefattar tydliga deliverabels i form av delmål, exakta värden och specifika processteg.
Med planering skapar man ett sätt att organisera och strukturera ett projekt och ett företag. För att kunna planera projekt när produkterna är komplexa krävs framförhållning och ett samspel med alla inblandade. Vidare bör planeringen baseras på en formell metod utvecklad av företaget själva. På så sätt kan företag enklare upprepa lyckade processer och i större mån skapa en metod som inte upplevs kreativt hämmande. Det följer att planering skapar förutsättningar för en kortare produktutveckling då man skapar ett strukturerat sätt att förhålla sig till de svårigheter som uppkommer under ett projekt. Avslutningvis är det emellertid viktigt att ta hänsyn till vilken typ av produkter och processer man utvecklar för.
Referenser
Ahl, V. & Kärnqvist, J. (2014). Lean Produktutveckling : När effektivitet och kreativitet möts.
Andersen, E. S. (1996). Warning: activity planning is hazardous to your project’s health! International Journal of Project Management, 14(2), 89–94. https:
//doi.org/10.1016/0263-7863(95)00056-9
Andersen, E. S., Grude, K. V. & Haug, T. (2009). Goal directed project management: effective techniques and strategies (4th ed) [OCLC:
ocn298325851]. Kogan Page Limited.
Barbalho, S. C. M., Monteiro de Carvalho, M., Tavares, P. M., Llanos, C. H. &
Leite, G. A. (2019). Exploring the Relation Among Product Complexity, Team Seniority, and Project Performance as a Path for Planning New Product Development Projects: A Predictive Model Applying the System Dynamics Theory. IEEE Transactions on Engineering Management, 1–14.
https://doi.org/10.1109/TEM.2019.2936502
Browning, T. R., Fricke, E. & Negele, H. (2006). Key concepts in modeling
product development processes. Systems Engineering, 9(2), 104–128. https:
//doi.org/10.1002/sys.20047
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods (Fourth edition). Oxford University Press.
Chatzoglou, P. D. & Macaulay, L. A. (1996). A review of existing models for project planning and estimation and the need for a new approach.
International Journal of Project Management, 14(3), 173–183. https : / / doi.org/10.1016/0263-7863(95)00074-7
Cicmil, S. J. (1997). Critical factors of effective project management. The TQM Magazine, 9(6), 390–396. https://doi.org/10.1108/09544789710186902 Cooper, R. G. (2019). The drivers of success in new-product development.
Industrial Marketing Management, 76, 36–47. https : / / doi . org / 10 . 1016 / j.indmarman.2018.07.005
Function. Procedia Engineering, 14, 1959–1965. https://doi.org/10.1016/j.
proeng.2011.07.246
Dvir, D., Raz, T. & Shenhar, A. J. (2003). An empirical analysis of the
relationship between project planning and project success. International Journal of Project Management, 21(2), 89–95. https://doi.org/10.1016/
S0263-7863(02)00012-1
George, C. (2020). Why is Planning a Relevant Factor in the Management of Projects. International Journal of Science and Research, 9, 1543–1547.
https://doi.org/10.21275/SR20220004117
Griffin, A. (1993). Metrics for measuring product development cycle time. Journal of Product Innovation Management, 10(2), 112–125. https://doi.org/10.
1016/0737-6782(93)90003-9
Kerzner, H. (2003). Project management: a systems approach to planning, scheduling, and controlling (8th ed). Wiley.
Lewis, M. W., Welsh, M. A., Dehler, G. E. & Green, S. G. (2002). PRODUCT DEVELOPMENT TENSIONS: EXPLORING CONTRASTING STYLES OF PROJECT MANAGEMENT. Academy of Management Journal, 45(3), 546–564. https://doi.org/10.2307/3069380
Ma, G. & Liu, X. (2020). Model and Algorithm for Dependent Activity Schedule Optimization Combining with BIM. Advances in Civil Engineering, 2020, 1–14. https://doi.org/10.1155/2020/9727256
Marodin, G., Frank, A. G., Tortorella, G. L. & Netland, T. (2018). Lean
product development and lean manufacturing: Testing moderation effects.
International Journal of Production Economics, 203, 301–310. https://doi.
org/10.1016/j.ijpe.2018.07.009
Morrison, J. B. (2008). Putting the learning curve in context. Journal of Business Research, 61(11), 1182–1190. https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2007.11.009 Omadova, G. & Pers, K. (2012). Integrerad produktutveckling : Hur fungerar det i
praktiken?
Pons, D. (2008). Project Management for New Product Development. Project Management Journal, 39(2), 82–97. https://doi.org/10.1002/pmj.20052 Tonnquist, B. (2018). Project management (4:e edition) [OCLC: 1103908154].
Ullman, D. G. (2010). The mechanical design process (4th ed) [OCLC:
ocn244060468]. McGraw-Hill Higher Education.
Wheelwright, S. C. & Clark, K. B. (1992). Competing through development
capability in a manufacturing-based organization. Business Horizons, 35(4), 29–43. https://doi.org/10.1016/S0007-6813(05)80160-0
Yang, Q., Shan, C., Jiang, B., Yang, N. & Yao, T. (2018). Managing the complexity of new product development project from the perspectives of customer needs and entropy. Concurrent Engineering, 26(4), 328–340.
https://doi.org/10.1177/1063293X18798001
Zirger, B. & Hartley, J. (1994). A conceptual model of product development cycle time. Journal of Engineering and Technology Management, 11(3-4), 229–
251. https://doi.org/10.1016/0923-4748(94)90011-6
Zwikael, O. (2009). Critical planning processes in construction projects.
Construction Innovation, 9(4), 372–387. https : / / doi . org / 10 . 1108 / 14714170910995921
Zwikael, O., Pathak, R. D., Singh, G. & Ahmed, S. (2014). The moderating effect of risk on the relationship between planning and success. International Journal of Project Management, 32(3), 435–441. https : / / doi . org / 10 . 1016/j.ijproman.2013.07.002
Bilagor innehåll
A Intervjuguide i
A Intervjuguide
Inledning
Presentation om oss och kandidatarbetet samt insamling av godkännande av inspelning
Team
1. Hur är era projektgrupper uppbyggda/strukturerade?
(a) Antal teammedlemmar och dess ansvarsområden, antal projekt, öppna eller stängda eller team?
2. Hur många projekt är du ansvariga för samtidigt?
(a) Hur prioriterar du mellan projekten?
(b) Är det välbalanserat?
Arbetssätt
1. Vi skulle vilja få en bild av hur ett typiskt projekt är utformat hos er.
Därför har vi förberett en tidsaxel där du ska få fylla i information gällande ert projekt.
(a) Kan du dela upp i faser (tex planeringsfas)
(b) Vad definierar du som start och slut i ett projektarbete?
(c) Typiska aktiviteter i varje fas i. Finns det problem?
(d) Vilken fas skulle du säga skulle kunna bli mer effektiv?
i. Varför?
ii. På vilket sätt?
iii. Vad beror det på?
ii. På vilket sätt?
iii. Vad beror det på?
2. Finns det en formell projektmetodik inom företaget?
Om ja Hur ser den ut?
(a) Följs den?
(b) Vad finns det för för/nackdelar med den anser du?
Om nej Hur lägger du upp projektet?
Problem
1. Vad anser du är det svåraste med att planera ett projekt?
2. Ser du några problem med er nuvarande metodik?
3. Ser du några nackdelar med planering?
4. Vilka övriga problem kan uppstå under implementering av ett projekt?
5. Ser du någon förbättringspotential i dina projekt?
Tidplan
1. Hur bestämmer ni hur långt ett projekt ska vara, hur sätter ni leveransdatum?
(a) Inkluderar tidplanen en buffert?
Om ja: vart läggs den in?
Om nej: varför inte?
(b) Hur ”ny” (%) är produkten ni jobbade på?
(c) Hur mäter ni det?
(d) Hur komplex är den här produkten jämfört med dina tidigare utvecklade produkter?
2. Höll projektet tidplanen?
3. Upplever du att projekt generellt håller tidplanen?
(a) Upplever du några flaskhalsar som gör att projekten drar ut på tiden?
Om ja: Hur anser du att man kan lösa det problemet?
Projektplanering
1. Vilken betydelse har planering i ditt projekt?
2. Hur mycket tid avsätter du för planering?
3. Till vilken förmåga kan du formulera tydliga och konkreta mål, baserat på den produkt du utvecklar?
4. Hur planerar du de aktiviteterna som måste göras?
(a) Använder du några speciella metoder eller verktyg för detta?
(b) Vilka då?
(c) Hur fungerar det?
5. Aktiviteter:
(a) I hur stor utsträckning är de olika aktiviteterna beroende av varandra?
(b) Tar ni hänsyn till det och planerar ni efter det?
i. På vilket sätt?
(c) Upplever du att du kan starta ditt projekt innan/samtidigt som andra delmoment (short loops) är klara?
i. Går det att testa processen innan?
ii. Startar du från 0 när produkten kommer till dig eller har du startat processen innan?
(d) Kan du göra något förarbete innan du testar din utveckling?
6. Hur ofta uppstår oförutsägbara händelser under projektets gång?
(a) Vad kan detta vara för händelser?
(a) Finns det tillräckligt med resurser?
(b) Vad saknas?
2. Hur koordinerar ni era resurser?
(a) Används det några verktyg till hjälp?
3. Sker det resurskrockar under projektet?
Om ja Vad för krockar kan det vara?
(a) Varför sker det krockar?
(b) Går det att undvika?
Om nej Hur har ni arbetat för att undvika krockar?
Koordinering
1. Hur koordineras det dagliga arbetet (hur vet folk/du vad de/du ska göra?) 2. Hur sker kommunikation med de som är involverade?
(a) Tycker du att kommunikationen kan förbättras?
(b) Vilka medel använder ni er av?
(c) Sker kommunikationen snabbt eller långsamt?
(d) Hur påverkar väntetid i kommunikation ditt arbete? (Kan du fortsätta ditt arbete utan svar).
ITverktyget
1. Öppen fråga: Vad tycker du om utvecklingsappen?
2. Hur använder du dig av den?
3. Hur har det påverkat din förmåga att kommunicera med andra?
4. Hur har det påverkat dig att tillgodo hålla information?
5. Har det påverkat dig på något annat sätt?
6. Vilka nackdelar och fördelar ser du med sådant IT verktyg?
7. Använder du dig av några andra itverktyg
Förändringar
1. Har det gjorts några större förändringar i ert sätt att arbeta den senaste tiden?
Om ja:
(a) Vad gjorde ni för förändringar?
(b) Hur kom det säg att ni gjorde dessa förändringarna?
(c) Vad blev resultatet? (Positivt och negativt) Om Nej:
(a) Varför inte Slutfråga
Har du några frågor eller något annat du vill tillägga?
TRITAITMEX2021:112