För att bredda inriktningen på denna utvärdering har det genomförts en intervju med en forskare i Bergslagen. Forskaren Ronny Svensson var tidigare med i arbetsförmedlings- nämnden i Norberg. Utgångspunkten i denna intervju har varit den forskning som bedrivits och som finns redovisad i kapitlet om det lokala samhället.
Norberg
Om Norbergs kommun ska utvecklas positivt i framtiden så är det viktigt både att kompetenta människor flyttar till kommunen och att de som redan bor i kommunen får möjligheter att utvecklas. Det som man bl.a. behöver arbeta med är att förändra attityder och värderingar.
Det finns en speciell Norbergsanda som motsvarar bruksmentalitet i de gamla bruksorterna17
och som har varit och delvis också är ett hinder för utveckling och förändring. Tidigare var det
bruken och brukspatron som bestämde vilka företag som fick komma och etablera sig på orten, vilket ofta innebar att nya företag inte kunde etablera sig på orten eftersom brukspatronerna inte ville ha konkurrens. Samma bruksanda levde kvar långt in på 80-talet i vissa bergslagskommuner. Men det finns också historiska exempel som visar på möjligheten att påverka dessa utvecklingsfientliga inslag i bruksandan. I Norberg under 80-talet påbörjades ett arbete för att ”bryta huvudet av jantelagen”. Man använde sig av öppna seminarier och offentliga möten. Satsningen innebar att folk lärde sig att småföretag är fint och bra och att småföretag kan skapas överallt inte bara på orter som av tradition har många småföretagare (exempelvis Gnosjö). Det blev en öppen attityd gentemot nya kontakter, nya människor, nya näringar, nya metoder och att lära sig nya saker. Verksamheten medförde att ett antal företag inom tjänstenäringen flyttade till orten, vilket i sin tur ledde till att kommunen fick en något stabilare och allsidigare näringslivssammansättning, även om arbetsmarknaden fortfarande dominerades av tillverkningsindustrin. Men den gamla "bruksandan" lever delvis fortfarande kvar och mycket kan inte göras förrän det har godkänts av kommunen, vilket tar tid. Det innebär inte att kommunen behöver godkänna alla idéer men "bruksmentaliteten" lever kvar så till vida att innan ett projekt påbörjas måste det vara förankrat i kommunledningen. Det är viktigt att förstå vad utvecklingen kräver, att stödja människor, att vara tillåtande och positiv för att skapa förutsättningar och intresse för andra aktörer att komma till Norberg. Man behöver bl.a. skapa arenor där en framtidsdiskussion kan föras och där man kan ta upp och diskutera vilka behov av förändring som finns. Det är viktigt att koppla samman det gamla kunnandet med det som händer nu på 90-talet.
Arbetsförmedlingen
Istället för att arbeta med den traditionella arbetsförmedlingen, så borde arbetsförmedlingen vara en part i en större grupp av aktörer som gemensamt skulle ta ansvar för bl.a. de arbetslösa. Denna grupp borde också kunna använda de statliga resurser som satsas lokalt. Ingen av parterna i gruppen skulle ha vetorätt utan alla skulle lyssna på varandra så att det blev bra lösningar. Man skulle se utifrån individens behov och bygga upp en kompetens som fungerar så att individen själv kan klara kommande omställningar.
Arbetsförmedlingsnämnden behöver utvecklas så att den med hjälp av sina instrument kan arbeta mer aktivt med dom arbetslösa. De arbetslösa måste själva vara aktivt med i förändringsprocessen. De som arbetar på arbetsförmedlingen måste i högre utsträckning stärka de arbetslösa att tro på sig själva och att det lönar sig att satsa. Det måste vara ett långsiktigt arbete där det första steget är att stärka människors självförtroende. Att andra arbetsformer kan ge ett väsentligt bättre resultat visas bl.a. av ett exempel från Skaraborgs län – projektet Bruk för alla – blev dubbelt så effektivt som den traditionella arbetsförmedlingen. En av hemligheterna bakom framgången var att man började arbeta med folks hälsa, vilket i sin tur startade processer som till slut ledde till arbete.
Utgångspunkten för arbetsförmedlingens arbete måste vara förmågan att samtala med andra människor, att kunna se bakom svaren, läsa mellan raderna och förstå varför den arbetssökande har så dåligt självförtroende.
Det behövs alltså ett annat system med teori, praktik och utbildning utformat utifrån samhällets, företagarnas och den enskilde arbetssökandes perspektiv. Det behövs en realistisk och verklighetsförankrad utvecklingsplan för varje enskild arbetslös individ, som han/hon både kan identifiera sig med och har varit med om att utforma. Det är viktigt att utvecklingsplanerna
förändras eftersom en individ kan se helt olika möjligheter den första och t.ex. den tredje arbetslöshetsmånaden.
Mer eller mindre meningslösa arbetsmarknadsåtgärder borde bytas ut mot deltagande i avancerade experiment där t.ex. de arbetssökande får vara med och utveckla produkter. Exempelvis skulle de arbetslösa kunna arbeta med att utveckla och förbättra energilösningar för Norbergs kommun. Precis som nya KTH-ingenjörer gör sina examensarbeten borde de arbetslösa kunna medverka i olika meningsfulla verksamheter med stöd av arbetsförmedlingen.
Arbetssökande
För att åstadkomma en långsiktig förändring av de arbetslösas möjligheter att erhålla ett arbete är det viktigt att börja tidigt. Redan i första klass måste man tala om hur arbete uppstår, hur det skapas och vem som har ansvar. Undervisningen bör bl.a. handla om att det är lika fint att vara entreprenör som att vara anställd. Idag går hela skolsystemet huvudsakligen ut på att alla skall vara anställda.
För många arbetssökande är det en trist verklighet. De besöker arbetsförmedlingen med jämna mellanrum och söker i datorn eller frågar om det finns något arbete eller någon åtgärd som dom skulle kunna gå i och så kan det i värsta fall pågå år efter år.
Många människor som är arbetslösa känner sig nedtryckta och förlorar självförtroendet. Utgångspunkten med arbetsmarknadsåtgärderna bör vara att de leder framåt och utvecklar individen. Det är ett enormt slöseri med människor och kompetens att erfarna och kvalificerade personer t.ex. får gå omkring och kratta gräsmattor och gör andra okvalificerade arbeten. Det gör bara att de tappar ännu mer av självförtroendet.
Myndighetssamverkan
Vuxenutbildningen är ett område som kan och bör utvecklas på olika sätt. Det finns exempel på avancerad vuxenutbildning i angränsande kommuner, som Norbergs kommun kan dra lärdom av. Det gäller att ha skapa en flexibel utbildning som har kontakt med många högskolor och universitet. Man kan också tänka sig utlokaliserade individuella eller grupporienterade utbildningar förlagda till lärcentra eller olika företag. Viktigt är att se de innovationer som finns runt omkring och att ta tillvara alla olika idéer. Genom en utvecklad pedagogik skulle också fler människor kunna ta del av och intressera sig för vuxenutbildning i olika former.
Framtidsidéer
Enda möjligheten att förändra den situation vi har idag är att lokalanpassa hela systemet. Det är lokala idéer och aktörer som får människor i arbete och systemet måste anpassas till dom. Drivkraften måste vara en lång karriärutveckling med utbildning och praktik som leder åt samma håll så ökar man chanserna att komma i arbete.