Årlig uppföljning av de individuella studieplanerna
En gång om året begär dekanus genom studierektor för forskarutbildningen in uppgifter från handledare och doktorand om hur utbildningen framskrider. Rapporteringen görs som en uppdatering av ISP och progressionen i utbildningen bedöms i relation till den tidigare inlämnade individuella studieplaner.
Halvtidsseminarium
Då ungefär halva avhandlingsarbetet bedöms vara klart (1-2 publikationer/manuskript klara) skall doktoranden hålla ett halvtidsseminarium. Målet är att doktoranden ska visa förmåga att presentera och diskutera sin forskning på ett kvalificerat sätt, samtidigt som seminariet är ett utmärkt tillfälle att få synpunkter från forskarvärlden på det fortsatta arbetet.
Seminariet sker i form av ett offentligt seminarium eller genom att man avlägger licentiatexamen. I fall av seminarium utser huvudhandledaren en sakkunnig som granskar delarbetena. Den sakkunnige ska vara docent eller professor med expertkunnande inom projektets ämnesområde. I god tid före seminariet skall anmälan göras till studierektor för forskarutbildningen med angivande av tidpunkt och sakkunnig granskare. Huvudhandledaren skall ombesörja annonsering internt samt informera webmaster för annonsering på fakultetens hemsida. Den forskarstuderande ska i god tid tillsända sakkunnig aktuellt forskningsprogram, publicerade artiklar samt manus på kommande artiklar som ska ingå i avhandlingen. Den sakkunnige får inte vara involverad i den aktuella forskningen och bör ej tillhöra den egna fakulteten. Sakkunnig vid halvtidsseminariet kan inte senare utses till opponent vid disputation, men kan vara ledamot i betygsnämnden.
Seminariet inleds med att den forskarstuderande under 20-30 min presenterar sitt arbete och därefter följer en diskussion. Råd om eventuell komplettering, fortsatta studier mm ges, förutom under seminariet, antingen i form av skriftligt utlåtande eller muntligt till doktoranden och huvudhandledaren efter seminariet. Huvudhandledaren har vidare ansvar för att rapportera till studierektorn för forskarutbildning om genomfört godkänt seminarium. Detta rapporteras i LADOK och doktorander med doktorandtjänst får den genom doktorandstegen stipulerade lönehöjningen.
Fakulteten svarar för arvode, resa inom landet och eventuellt uppehälle för sakkunnig.
Avstämning av att 75 % av arbetet är genomfört
När huvudhandledaren bedömer att 75 % av studierna är avklarade rapporteras det till studierektorn för forskarutbildningen, så att doktoranden erhåller den genom doktorandstegen stipulerade lönehöjningen och progressionen kan dokumenteras i LADOK. Det är viktigt att huvudhandledaren noga följer och bedömer doktorandens arbete och därför beslutas denna löneökning inte retroaktivt.
Forskningsmiljön
Forskargruppen och fokusområden
Det är viktigt att alla doktorander känner stark tillhörighet till någon av fakultetens forskargrupper.
Fakultetens fokusområden utgör en samlingsplats för doktoranderna och forskarna från olika forskargrupper. Verksamhetens utformning varierar inom de olika fokusområden, men det är viktigt att alla doktorander deltar bl. a för att tränas i det vetenskapliga samtalet.
Samtidigt är doktoranderna viktiga för forskningen som i många fall är ett lagarbete där goda resultat jämnar vägen för nya anslag som leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Handledarna har själva krav på sig att utföra och publicera högkvalitativ forskning. Ett väl fungerande erfarenhetsutbyte inom forskargruppen är nödvändig stimulans.
Doktoranden bör utveckla vanan att noggrant anteckna alla försök och resultat, så att detaljerade redogörelser kan göras långt senare. Dessutom bör doktoranden kontinuerligt sammanställa försök, resultat och slutsatser samt planer för fortsatta experiment/studier och diskutera dessa med handledaren och med gruppens medlemmar. När större undersökning avslutats får doktoranden ofta presentera de under ett forskarseminarium, där ibland även forskare utanför den egna projektgruppen kan granska forskningen, ge nya uppslag och föreslå nya angreppspunkter på de aktuella problemställningarna.
Allt eftersom forskningsarbetet fortgår kommer resultaten att publiceras i vetenskapliga artiklar som kommer att ligga till grund för doktorsavhandlingen. Varje artikel kommer att skrivas om flera gånger innan det blir ett färdigt manuskript, som kan sändas för publicering till en vetenskaplig tidskrift.
Tidskriften utser ett par sakkunniga (”referees”), som granskar manuskriptet och som sedan kan rekommendera tidskriftens redaktör att publicera artikeln eller inte. I allmänhet sker all publicering på engelska.
Ett krav vid examen är att vara väl förtrogen med forskningsfronten inom det aktuella ämnesområdet.
Därför, parallellt med det egna forskningsarbetet är det viktigt att följa upp litteraturen inom det område där man är verksam. I början ger handledaren tips om lämpliga tidskrifter för att hålla sig à jour med området.
Doktoranddagen
Doktorandföreningen anordnar årligen i samarbete med fakulteten den så kallade Doktoranddagen. Då ges doktoranderna möjlighet att presentera sina forskningsresultat och få synpunkter från fakultetens övriga forskare.
Internationalisering
Forskning är en internationell verksamhet och forskarsamhället är till sin natur internationellt. Det är därför viktigt att doktoranden, ibland med hjälp av handledaren, skaffar sig internationella erfarenheter och kontakter. Deltagande i internationella symposier och kongresser är en källa för erfarenhetsutbyte och till nya uppslag och de diskussioner och personliga kontakter som följer av ett föredrag eller en posterpresentation är oftast mycket stimulerande för det fortsatta forskningsarbetet.
Allmänt gäller att utbildning på forskarnivå delvis kan förläggas utomlands, förutsatt att det är till fördel för utbildningen, och att det inte medför förlängning av studietiden. Resor till konferenser och vistelser på utländska institutioner kräver ofta större resurser än vad doktoranden själv och avdelningen kan stå för. Därför är det viktigt att söka stipendier. Information finns på Malmö högskolans hemsida. Studierektor för utbildning på forskarnivå kan också bidra med upplysningar om var man söker stipendier. Högskolan prenumererar även på ” Research Professional” en databas med internationella utlysningar av forskningsmedel.
Undervisning och annan institutionstjänstgöring
Doktorander får delta i utbildning eller administration högst 20% av heltid inom ramen för sin doktorandtjänst. Undervisningen av tandläkar- tandhygienist- eller tandteknikstuderande görs vanligen genom att doktoranden deltar i gruppundervisningen som tutor. Fördelningen av undervisningstiden görs inför varje terminsstart av ämnesföreträdaren i samråd med huvudhandledaren. Sådan tjänstgöring ska dokumenteras av doktoranden vid revideringarna av den individuella studieplanen och det återspeglas i registreringen av studiernas omfattning i LADOK. Doktoranden kan ansöka om kompensation i form av tillägg på förordnandetiden upp till nettostudietiden fyra år.
Karriärvägar
Efter avlagd doktorsexamen finns möjlighet att fortsätta med en akademisk karriär eller söka sig till tandvården utanför högskolan. Även inom industrin kan en odontologisk forskarutbildning vara värdefull. Av de forskare som disputerat vid Odontologiska fakulteten under senare år återfinns drygt hälften inom universitetsvärlden och resten i olika funktioner ute i samhället.
Den akademiska vägen innebär normalt att man efter doktorsexamen måste konkurrera med andra forskare om tjänster och ofta själv finansiera verksamheten med forskningsanslag. Vid Odontologiska fakulteten finns ett mindre antal ”post-doc” tjänster som är tidsbegränsade och annonseras ut allteftersom de blir lediga. Det anses också viktigt att en akademisk karriär föregås av en kortare eller längre post-doc vistelse vid någon utländsk institution.
Efter en tid av ytterligare forskningsmeritering kan man ansöka om att bli antagen som oavlönad docent. Detta är en titel som styrker att man är en självständig forskare som själv kan handleda doktorander, men innebär som framgår av benämningen inga speciella förmåner i form av t ex tjänst eller lön.
Forskningsetik
Forskningsetiken rör problem och frågeställningar kring hur man bedriver sin forskning. Forskaretiken handlar om forskarens egen heder, hederlighet och öppenhet; hur man förhåller sig till sina resultat, till samarbetet med kollegor, med andra institutioner och personer och det omgivande samhället.
Forskaren har ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och etiskt acceptabel.
Mer om forskningsetik kan du läsa på http://www.codex.vr.se.
Malmö högskolas handlingsplan för hantering av misstanke om vetenskaplig oredlighet finns på http://www.mah.se/upload/Forskning/Marias%20Dokument/Vetenskaplig%20oredlighet_hantering.pd f
Samtliga biomedicinska forskningsprojekt i landet som innefattar försök på människa skall granskas och godkännas av en etisk nämnd. För Malmö högskola gäller regionala etikprövningsnämnden i Lund. Nämnden är en självständig myndighet, indelade i tre avdelningar. Två avdelningar prövar ärenden inom det medicinska vetenskapsområdet (medicin, farmaci, odontologi, vårdvetenskap och klinisk psykologi) medan en avdelning prövar ärenden som rör övrig forskning. Granskningen görs efter principer fastlagda i Helsingforsdeklarationens reviderade upplaga.
Användning av djur för vetenskapliga ändamål skall prövas av djurförsöksetisk nämnd.
Forskningsprojekt innefattande djurförsök måste vara etiskt godkända innan försöken påbörjas.
Föreskrifterna för djurförsöksetisk prövning återfinns i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen.
Huvudhandledaren har ansvar att se till att nödvändiga tillstånd finns för de studier som ingår i doktorandernas avhandlingsarbeten. I samband med disputationen är det viktigt att alla tillstånd finns tillgängliga eftersom frågor kring tillstånd kan bli föremål för diskussion. Numera kräver de flesta vetenskapliga tidskrifterna att etisk prövning har utförts. Är du osäker om forskningen berörs av lagen om etikprövningen kan du hittar mer information på Etikprövningsnämndens hemsida (www.epn.se/sv/lund/om-naemnden).
Vävnadsprover som samlats in för ett visst ändamål från patienter förvaras i en så kallad biobank. En biobank är allt lagrat material som sparas efter avslutad primär analys. Syftet med biobank är att skydda den enskildes integritet vid insamling och lagring av vävnadsprover, som ska användas för vård och behandling, för forskning eller andra ändamål. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om biobanker i sjukvård finns på (www.socialstyrelsen.se/sosfs/2002-11)
För att bedriva statistisk forskning behöver forskare samtycke till behandling av personuppgifter i forskningssyfte. Enligt Personuppgiftslagen (PUL) skall samtliga behandlingar av personuppgifter anmälas till antingen Datainspektionen eller det lokala personuppgiftsombudet. En särskild blankett för anmälan om behandling av personuppgifter finns på Malmö högskolans hemsida. Ytterligare information hittar du på (www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen)