Efter denna teoretiska genomgång hoppas jag att jag har klargjort mina utgångspunkter för denna uppsats. I denna presentation av forskningsläget kommer jag att med ”queera ögon” titta på sexologistudier i Sveriges teoretiska ramverk samt hur teorierna operationaliseras och återspeglas i metoden, genom hur enkäterna konstrueras.
I detta avsnitt kommer jag att redogöra var en viss typ av sexualitetsforskning befinner sig idag. Fältet är väldigt diversifierat, varför en ganska ridig avgränsning är nödvändig, vilket innebär uteslutande svensk forskning av forskare som använder sig av enkät som metod och en samhällsvetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Det finns dock en
23
rad andra uttryck som kan vara av intresse att kort uppmärksamma inledningsvis. Fältet för sexualitetsstudier är ganska splittrat och omfattar en rad olika
vetenskapsdiscipliner. Forskningsläget kring sexualitetsstudier kan beskrivas som två olika fält. Dels finns det kvalitativt inriktade studier med tydlig queer och normkritisk inriktning. Här kan bland annat Laskars arbete Ett bidrag till heterosexualitetens
historia: kön, sexualitet och njutningsnormer i sexhandböcker 1800-1920 samt
Edenheims Begärets lagar nämnas. Sedan finns det ett mer kvantitativt inriktat fält av sexualitetsstudier, med tydlig operationalisering och kategorisering. Även detta fält är, som jag kommer visa på längre fram, socialkonstruktivistikt inspirerat. Denna del av fältet kallas ofta för sexologi och det är också detta fält som är metodologiskt relevant för uppsatsen.
För att kort skissera var sexologistudier i Sverige handlar om idag använder jag mig av en relativt nyutkommen antologi med det passande namnet Sexologi (red. Lundberg, Mårtensson, 2010). Forskare från olika fält såsom psykologi, sociologi, juridik och neurologi har bidragit med kapitel. Antologin består av 54 kapitel som är uppdelade i 10 delar; biologiska aspekter på sexualitet, sexualiteten genom livet, sociologiska, kulturella och historiska aspekter på sexualitet, juridik, restriktioner och kommersiella aspekter, sexuella livsstilar, variationer och riktningar, sexualitet och våld, sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter, behandlingar av sexuella problem, sexualitet och hälsa samt att arbeta professionellt med sexologi.
Som synes så finns det medicinska, juridiska och psykologiska delar av fältet sexologi, men detta kommer inte att beröras närmare. Jag kommer att fokusera på den
sociologiska delen av sexologin. Längre fram kommer jag att granska tre olika enkäter utformade av tongivande forskare inom den sociologiska/samhällsvetenskapliga delen av sexologi, och därför väljer jag att fokusera närmare på deras texter.
24
Det jag vill lyfta fram i denna genomgång är det normkritiska och
socialkonstruktivistiska inslagen i det teoretiska ramverk som dessa forskare använder. Syftet med detta är att denna socialkonstruktivism har likheter med queera teorier, och att det därför är intressant att se hur teorin avspeglas i metodologin. Bo Lewins kapitel är kanske det kapitel som har minst återkoppling till den enkät som jag kommer att titta på längre fram, Sex i Sverige. Men Sex i Sverige är också den enkät som är mest generell av de tre. Daneback och Månsson skriver om hur sexualitet kommuniceras på internet, och deras enkätstudie syftar till att kartlägga just detta. Tikkanens kapitel handlar om män som har sex med män, riskfyllda situationer och STI (sexuellt överförbara
infektioner)-prevention. Den enkät som Tikkanen är medförfattare till heter ungKAB09 (2009 ) och handlar om ungdomars sexualitet. Jag skulle ändå vilja säga att det finns en ganska stark koppling mellan enkät och teori, eftersom ungKAB09 syftar till att mäta ungdomars attityder till sexualitet och den representerar också den del av fältet som syftar till STI-prevention.
3.1 Sexualiteten som föränderlig och som social konstruktion
Bo Lewin skriver om sexualiteten som social konstruktion. Lewin beskriver hur den socialantropologiska forskningen har bidragit med beskrivningar av olika former av sexualitet och menar att det är en kulturell socialiseringsprocess som formar synen på den ”normala” sexualiteten. Föreställningarna om normal sexualitet gör att den ses som naturlig och med en biologisk grund. (Lewin 2010:116).
Detta skapar normer kring sexualitet. Lewin skriver att ”alla samhällen reglerar och kontrollerar sexualitetens uttrycksformer” (Lewin 2010:117). men menar att lagstiftningen är en liten del av detta. Till största delen sker kontrollen genom ett påförande av värderingar om normal och naturlig sexualitet. Lewin beskriver alltså sexualiteten som föränderlig och som en samhällelig process.
25
Kristian Daneback och Sven Axel Månsson ger i kapitlet Kärlek och sexualitet på internet exempel på denna föränderlighet. De beskriver hur framväxten av internet skapande en ny arena för människor att interagera på. De fokuserar på alla de fenomen på internet om berör kärlek och sexualitet (Daneback och Månsson 2010:138). En viktig aspekt av internet är den anonymitet som erbjuds, Det finns både en närhet och distans i detta, dels vågar personer dela med sig av intima delar av sitt liv, såsom sexualitet och kärlek, dels forsätter de att i egentlig mening vara främlingar för varandra. Daneback och Månsson beskriver detta med hjälp av Baumans begrepp virtual prescence och menar att denna arena liknar den som Goffman kalla för dramaturgiska perspektiv. Internet förmår att kombinera frontstage och backstage, anonymitet och intimitet. (Daneback och Månsson 2010:140). Daneback och Månsson skriver också om hur talet och samtalet förändras på internet, hur det är möjligt på internet att uttrycka saker som kanske är skamfyllda utanför internet. De menar också på att ju mer anonym en internetsajt är, desto mer sexuellt explicit är innehållet (Daneback och Månsson 2002:140).
Ronny Tikkanen skriver om kunskapsbaserad HIV-prevention riktad till män som har sex med män. Just STI-prevention är en relativt stor del av sexologi, inte minst
finansieras många studier av socialstyrelsen. Tikkanen använder begreppet män som har sex med män snarare än att tala om homo- och bisexuella män, just eftersom att den sexuella handlingen inte nödvändigtvis har en grund i en sexuell identitet (Tikkanen 2010:213).
26
Ett nyckelbegrepp som förekommer i forskning STI-prevention är sexuellt risktagande. Tikkanen ansluter sig till synen på sexuellt risktagande som situationsbaserat, att snarare tala om sexuella risksituationer än sexuella riskpersonligheter. En aspekt av detta är att personer i sexuella situationer väljer att tolka riskerna utifrån sin partner, det vill säga huruvida den är välutbildad, välvårdad etc. Sådana situationella
riskbedömningar hänger ihop med samhälleliga idéer om god och sund sexualitet (Tikkanen 2010:432). Män som har sex med män innebär i viss mån ett brytande av normer kring dessa idéer om den goda sexualiteten, vilket gör att den typen av sexuella aktiviteter blir behäftade med en sorts ”farlighet” I Tikkanens forskning finns det exempel på hur idéer om den goda sexualiteten påverkar risktagande, till exempel beskriver männen sexuell aktivitet inom ramen för tillfälliga förbindelser som mer riskfyllda än inom ramen för en romantisk relation. Samhälliga normer om den goda sexualitet beskriver Tikkanen som ”Den [innebär] ett samlag inom hemmets fyra väggar mellan två personer som lever i ett monogamt kärleksförhållande (Tikkanen 2010:432). Även om männen använder preventivmedel under dessa tillfälliga sexuella förbindelser uppfattas de ändå som riskfyllda. Tikkanen kopplar sexuellt risktagande till de
sociologiska idéerna om ett risksamhälle. Hiv-epidemin har gjort att Hiv är en del av det moderna risksamhället, och det finns mycket stigma kring sjukdomen. (Tikkanen
2010:433).
Slutligen beskriver Tikkanen olika effektiva hiv-preventiva insatser och menar att det går att förändra sexuella beteenden. De tillvägagångssätt som varit särskilt effektiva är de som har genomförts i grupp. Detta menar Tikkanen beror på att sexualiteten som konstruktion är avhängig normer som skapas och upprätthålls genom social
interaktion, därför blir social interaktion ett sätt att förändra beteenden. (Tikkanen 2010:434).
Denna översikt frammanar bilden av ett forskningsfält och en sexologi som ser sexualitet som en social konstruktion, som kontextuell, som något flytande och
obestämt. Överlag är detta en ganska postmodern syn. Forskarna tycks eniga om att det finns normer som skapar sexualitet och koppar detta skapande av normer till makt. Jag vill även påstå att både Backman och Månssons samt Tikkanens syn på sexualitet(er) är
27
en ganska radikal syn. Daneback och Månsson framställer sexualiteten på internet som väldigt flytande och som en möjlighet för självidentifikation. Tikkanen påpekar att handlig och identitet kan vara frånkopplade från varandra och beskriver också normer kring uppfattningar om ’”den sunda sexualiteten.” Dessa beskrivningar står också nära queera beskrivningarna av sexualitet. För denna uppsats är det dock viktigt att se hur denna syn, som bäst kan kategoriseras som konstruktivistisk, kommuniceras via enkäter.
3.2 Översikt av enkätundersökningar
För att illustrera hur sexologiforskning i Sverige använder sig av definitioner av sexualitet och kön/genus i enkäter har jag valt att beskriva hur tre
enkätundersökningar formulerar sina frågor kring sexuell praktik, sexuell preferens, sexuell identitet samt könsidentitet.
Som jag tidigare skrev finns det en grupp forskare som är tongivande inom sociologisk/ samhällsvetenskaplig sexologi, och dessa forskare använder sig också kvantitativa metoder, vilket i viss mån har påverkat vilka enkäter jag har valt att titta på. Men urvalet är till största delen gjort med utgångspunkten att täcka ett brett spektra av hur enkätundersökningar rörande sexualitet används. En av enkäterna är riktad till
ungdomar och har tonvikt på sexuell hälsa, en rör sexualitet på internet och är riktad till vuxna individer och den tredje är en sexualvaneundersökning av hela Sveriges
befolkning. Alla tre är förhållandevis stora undersökningar, mellan 1800- 15 000 respondenter. Det jag särskilt vill titta på är hur en operationalisering av de konstruktivistiska teorierna som forskarna diskuterat i tidigare avsnitt ter sig i enkäterna.
3.2.1 Sex i Sverige
Sex i Sverige är en sexualvaneundersökning om genomfördes 1995 och publicerades
1996, och i arbetet deltog en rad forskare. Det är en omfattande studie, vars
intresseområden omfattar social bakgrund, livsstil, hälsa, kunskap, attityder, beteenden av egna erfarenheter. Studien är befolkningsbaserad och har en relativt låg
28
svarsfrekvens, av bruttourvalet om 5250 individer gick det att erhålla bearbetningsbara svar från endast 2810. Personerna i urvalet var mellan 16-59 år gamla.
I enkäten är frågan om kön en tvåsvarsfråga, där respondenten kan välja mellan man och kvinna. Denna tvåkönsmodell gäller genom hela enkäten, dock med undantag att respondenten kan välja svarsalternativet ”tveksam/vet ej” när det gäller vissa frågor om huruvida andra människor är kvinnor eller män. I övrigt är en övervägande del av svarsalternativen könsneutrala, där det oftast är partner som efterfrågas. Ibland frågas också efter make och maka.
När det gäller frågor om olika sexualiteter är enkäten på vissa punkter väldigt flexibel. Sexuell läggning beskrivs inte som enhetlig utan delas upp i förälskelse, attraktion och fantasi. Här kan respondenten välja mellan alltid kvinnor, oftast kvinnor men ibland män, ungefär lika mellan kvinnor som män, oftast män men ibland kvinnor samt alltid män. Det är alltså möjligt för respondenten att inte kategorisera sin sexualitet på ett enda plan utan på flera. Dock så är denna definition könsbunden och det går inte att välja några negativa alternativ. Sex i Sverige tar också upp transvestism, och s/m, men detta sker visserligen i termer huruvida detta är acceptabelt eller inte. Här finns också frågan om huruvida det är acceptabelt att bli sexuellt stimulerad av samma kön.
Studien poängterar i enkäten att samlag kan innebära mängd olika saker, mer än heterosexuellt penetrerande samlag. Dock skriver de också att dem ibland kommer att fråga efter samlag med penis i slidan på vissa frågor, och att det också då kan
formuleras som vaginalt samlag. Således sätts det likhetstecken mellan vaginalt samlag och heterosexuellt penetrerande samlag.
På några punkter är enkäten påfallande heteronormativ. Del fyra av enkäten, som omfattar attityder, innehåller en rad frågor, 14 stycken, som beskriver sexuella
handlingar och situationer, varpå respondenten får svara huruvida hen tycker att dessa handlingar borde vara straffbara. I alla dessa exempel är det bara sexuella situationer mellan män och kvinnor som beskrivs. Även tiotalet frågor som rör sexuellt hälsa är ställd i termer av ”kvinnans” (könsorgan, upplevelse etc.). ställs mot ”mannens”. Att
29
ställa upp två kön i singularis på detta vis implicerar att den sexuella aktiviteten är mellan en man och en kvinna.
Studien poängterar och diskuterar olika aspekter av sexualitet. (Lewin et al 1997:18). Det skrivs i början av studien om sexualitet som en social konstruktion, att vi kan tala om flera sexualiteter samt sexualitet som en kulturell konstruktion och visar på ett par antropologiska exempel.
3.2.2 UngKAB09
UngKAB09 är en studie gjord av Ronny Tikkanen, Jonna Abelsson och Margareta
Forsberg. Studien genomfördes 2009 och publicerades 2011 på uppdrag av Nationella enheten för HIV-prevention. Studien omfattade ca 15000 respondenter, mellan åldrarna 15-29. På grund av en allt för låg svarsfrekvens kan dock inte urvalet sägas vara
representativt för hela populationen. Trots den låga svarsfrekvensen är detta den mest omfattande studien i sitt slag som gjorts i Sverige.
Enkäten består av 63 frågor varav de flesta fokuserar på så kallt sexuellt risktagande. Författarna säger sig ha ambitionen att vara normkritiska i formulerandet av frågorna och skriver ”En viktig aspekt vid framtagandet av UngKAB09 var att skapa ett modernt enkätinstrument som inte bygger normativa föreställningar om kön och sexualitet.” (Tikkanen et al. 2011:39).
Ett led i detta var att ställa kön som en öppen fråga samt att vara noga med att framhålla att sex inte bara är synonymt med penetrerande samlag. Tittar en på hur frågorna är ställda ser en mycket riktigt att kön är en öppen fråga formulerad så att respondenterna själva får fylla i (kön:______). Resultatet av detta presenteras i kategorierna man, kvinna eller annat. Dock har 397 personer inte fyllt i denna fråga alls.
Frågan som omfattar sexualitet innehåller kategorierna homosexuell, heterosexuell, bisexuell samt inget av de ovanstående alternativen. Det bör också påpekas att frågan är formulerad så att respondenten svarar på vad den betraktar sig som idag. Två procent av männen och kvinnorna svarade att de idag betraktar sig som homosexuella. 16
30
procent av kvinnorna uppgav att de betraktar sig som bisexuella, vilket är tre gånger fler än de män som uppgett samma svar. Bland de som inte har velat definiera sig efter kön uppger 33 % att de betraktar sig som homosexuella. Det finns också ett tydligt samband mellan en ovilja att definiera sig könsmässiga och en ovilja att definiera sig sexuellt.
Tonvikten i studien uppges ligga på sexuella erfarenheter, vilket torde vara synonymt med sexuell praktik. Dessa frågor har många svarsalternativ. Respondenterna påminns om att sex är upp till dem att definiera och inte begränsat till penetrerande samlag. Dock skall det sägas att de enda definitionen för penetrerande samlag är penis i
slida/penis i anal. Anmärkningsvärt är också att frågorna är ställda så att de frågar om senast respondenten hade sex med någon annan, samt att svarsalternativen inbegriper att det kan vara flera personer inblandade i sexakten.
Sammanfattningsvis kan UngKAB09 sägas ha en viss normkritik, inte minst på grund av att varje fråga har relativt många svarsalternativ. Detta uppmärksammar att bland annat att sex kan vara en individuell så väl som flersam aktivitet och inte begränsad till bara två personer. Likaså signalerar den öppet ställda frågan om kön ett utrymme för självdefinition. Även definitionen av sexuell aktivitet är vid, även om jag vill påstå att vissa aspekter är bekymmersamma. Till exempel kan inte penetrerande samlag enligt dessa definitioner inte praktiseras av exempelvis två kvinnor, Jag vill också hävda att svarsalternativen är könsbundna, det frågas efter pojk/ flickvän, där ett alternativ kan vara det mer neutrala svarsalternativet partner. Likaså frågas det efter killar och tjejer i vissa av svarsalternativen, samt han/hon. Något som också är anmärkningsvärt är att frågan som rör abort handlar enbart om hur ”du” eller ”flickvännen” valde att handla. Detta implicerar att frågor rörande om abort enbart kan tas av individen själv eller inom ramen för ett parförhållande. UngKAB09 mäter också attityder till sex, bland annat huruvida det är okej för en tjej respektive kille att ha många sexpartners. Ett annat påstående som ställs ”En sexuell relation mellan två av samma kön är OK”,
31
3.2.3 Kärlek och sex på internet
Studien Kärlek och sex på internet (2003), skriven av Sven-Axel Månsson, Kristian Daneback, Ronny Tikkanen och Lotta Löfgren-Mårtensson beskriver svenskars användning av internet i sexuella och kärleksmässiga syften. Studien bygger på en enkätundersökning med cirka 1800 respondenter som distribuerade på Passagens hemsida. Passagen är en allmän portal och forum utan någon specifik kärleks- eller sexinrikting.
Tonvikten i enkäterna ligger på sexuell aktivitet. Intressant nog skriver forskarna att tonvikten på sex i de första pilotenkäterna ledde till at de kvinnor som deltog reagerade på detta och upplevde att denna tonvikt gjorde att enkätfrågorna verkade vara riktade till män. Enkäten byggde på två tidigare undersökningar. Den första delen med
sociodemografiska frågor bygger på undersökningen Sex i Sverige (Lewin et al. 1997). Enkäten baseras även på en version som använts vid två amerikanska undersökningar, och har sedan anpassats till svenska förhållanden. Resultaten lider av en ganska hög så kallad drop-outeffekt. 50 procent fullföljde inte hela enkäten. Ett skäl till detta uppges vara att enkäten kan ha varit för lång.
Urvalet är inte representativt för populationen, vilket helt enkelt kan förklaras med att populationens storlek och egenskaper, det vill säga Passagens användare, är okänd. Dock får 1800 respondenter anses som ett ganska stor urval. 53 procent av
respondenterna uppges vara män och 47 procent kvinnor, vilket är exakt samma könsmässiga fördelning som i Sex i Sverige.
Frågorna om kön och sexuell läggning är stängda frågor (förutom svarsalternativet ”annat” vid frågan om sexuell läggning, där respondenten själv får fylla i). Frågan om kön ställs som vad respondenten ”är” och innefattar två svarsalternativ, man och kvinna. Sexuell läggning har fyra svarsalternativ, heterosexuell, homosexuell, bisexuell och annat. Frågan ställs som vad respondenten anser sig vara. Dubbelt så många kvinnor uppger att se ser sig som bisexuella, 14 procent mot männens sex procent. en procent av kvinnorna uppges se sig som homosexuell, respektive tre procent av
32
männen. 83 procent av kvinnorna respektive 91 procent av männen ser sig som heterosexuella. Proportionerna skiljer sig även åt mellan åldersgrupper. De
respondenter som har svarat ”annat” har fyllt i att de betraktar sig som asexuella eller är osäkra på sin sexualitet. Av dessa är två procent kvinnor och en procent män.
De sexuella aktiviteterna är för det mesta könsneutrala och inte begränsade till någon specifik sexualitet. Partner används framför mer könspecifika benämningar, men inte alltid. Bland annat frågas det om ”du är i förhållande med en kvinna eller man”. Ett exempel som kanske är lite mer uppseendeväckande är frågan om huruvida någon har klagat på respondentens sexuella aktiviteter på internet. Ett av svarsalternativen är ”partner/sambo/hustru”. Varför just hustru finns med som svarsalternativ är oklart. Det finns också ett ganska tydligt tvåsamhetsfokus i enkäten. Dels presenteras
svarsalternativet ”partner” i singularis, dels står det uttalat ”med samlag menar vi två personer som har sex med varandra”
Det verkar inte finnas någon normkritisk ambition i utformandet av enkäten. Dock framhålls det att internet som arena erbjuder möjlighet till självidentifikation i hög grad, att det går att vara vilket kön som helst och identifiera sig med vilken sexuell läggning som helst (Daneback et al 2003:117), även om kategoriseringen i enkäterna är relativt rigid.
33
3.3 Sammanfattning av enkäterna: Med queera ögon
I tabellen nedan har jag gjort en sammanfattning av hur enkäterna ställer frågor om sexualitet och kön.
Tabell 1. Svarsalternativ i enkäterna
UngKAB09 Kärlek och sex på internet Sex i Sverige
Kön Öppen stängd, två alternativ Stängd, två alternativ Sexuell identitet Stängd, fyra alternativ
stängd, fyra alternativ inte inkluderad
Sexuell preferens
Inte inkluderad inte inkluderad Stängd, fem alternativ Sexuell
aktivitet
Könsbestämd Könsbestämd Könsbestämd
Sexuella fantasier
Inte inkluderad inte inkluderad Stängd, fem alternativ
I ovanstående tabell menar jag med ”sexuell aktivitet” huruvida utformarna av enkäten har valt att specificera en viss sexuell aktivitet i termer av kön. Samtliga är noggranna