Självförfattning, läckage och olikhet

Självförfattning, läckage och olikhet

Om att kombinera kvantitativ metod och queera teorier i sexualitetsstudier

Linn Spross

Masteruppsats Sociologiska institutionen VT 2012

Handledare: Fredrik Palm Examinator: Bo Lewin

2

Abstract

The aim of this study is to combine queer theories with quantitative methods. In social sciences, queer theories are being widely and increasingly used. Quantitative method is also widely used, and as a traditional method it can be regarded as a cornerstone in social sciences, sociology in particular. However, the two perspectives, queer theories and quantitative method, seem at a first glance to be very different in their understanding of social phenomena. Queer theories have, with some exceptions, mainly focused on qualitative research concerning such phenomena as sexuality, while the field of science is quite diverse. In this field, except from qualitative, queer research, there are also quantitative studies that use surveys to gather information.

This study combines the two perspectives, thus creating a study inspired by queer theories and focusing on the methodological problems that occur when embracing queer theories’ elements of difference and social constructivism, and using a method which aims to standardize… The study also explores if the descriptions of sex and sexuality proposed by queer theories are reflected in the population. Using surveys, information have been gathered from students of five different institutions at Uppsala University.

Keywords: Queer Theories, Quantitative methods, Methodology, Statistics in social sciences, Epistemology of difference

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1 Syften och frågeställningar 5

1.2 En liten ordförklaring och ett klargörande 6

1.3 Uppsatsens disposition 7

2. Teori 8

2.1 Introduktion till de grundläggande begreppen 9

2.2 Queera kategoriseringar 11

2.3 Socialitet och lekfullhet: Möjligheter till aktörsskap och självförfattning 12

2.4 Sedgwicks postulat om alla människors olikhet 14

2.5 Skevhet och läckage; vem är queer? 15

2.6 Den goda sexualiteten 18

2.7 Sammanfattningar och tillämpningar 20

3. Forskningsöversikt 22

3.1 Sexualiteten som föränderlig och som social konstruktion 25 3.2 Översikt av enkäterna 28

3.2.1 Sex i Sverige 28

3.2.2 UngKAB09 30

3.2.3 Kärlek och Sex på Internet 32

3.3 Sammanfattningar och tillämpningar: Med queera ögon 33

4. Metod och metodologi 35

4.1 Normkritiska enkäter 35

4.2 Om populationen 38

4.3 Strukturering och standardisering 38

4.4 Om variablerna 40

4.5 Subjektivitet och positionalitet 42

4.6 Statistiska analyser och deskriptiv statistik 43

5. Resultat 45

5.1 Bortfall 45

5.2 Kort om signifikans 47

5.3 Den deskriptiva statistiken 47

5.3.1 Kön 48

5.3.2 Sexualitet 54

5.3.3 Övriga variabler 62

5.4 Sammanfattning och diskussion av den deskriptiva statistiken 63

5.5 Statistiska analyser 64

5.6 Sammanfattning av de statistiska analyserna 74

6. Avslutande diskussion 75

7. Referenslista 81

8. Bilagor 83 För innehållsförteckning av tabell och diagram, se bilaga 1

4

1. Inledning

I do not pretend that the transition to my utopia would be smooth. Sex, even the supposedly "normal," heterosexual kind, continues to cause untold anxieties in

Western society. (Ann Fausto Sterling, 1993:22).

Denna uppsats är ett försök att undersöka möjligheten till att sammanföra en metod med en teori, queerteori med kvantitativ metod. På ytan verkar det som att kvantitativa metoder respektive queera teorier har olika världsbilder, förhållningssätt och

människosyn. Statistik och då även i förlängningen kvantitativ metod talar för en aritmetisk förståelse av världen, där människor är bärare av värden som kan kvantifieras och generaliseras, medan en mer queer världsbild talar emot generaliserbarhet och för kontext.

Ett särskilt intressant fält som finns i skärningspunkten mellan det konstruktivistiska och det kvantitativa är sexologistudier som använder enkäter som insamlingsmetod.

Mina bekantskaper med detta fält har skapat en bild av socialkonstruktivistiskt inspirerade forskare som använder sig av kategoriseringar och kvantitativa metoder.

Hur denna socialkonstruktivismoperationaliseras intresserar mig, eftersom att det är en datainsamlingsmetod som där mätinstrumenten skapas från fall till fall, från

undersökning till undersökning beroende på vad som ska mätas.

Det finns en motsättning mellan kvantitativa metoder som traditionella och

vetenskapliggörande inom klassisk sociologi, och de postmoderna teoriernas kritik mot densamma. Detta projekt är ett försök från min sida att överbygga den metodologiska och teoretiska motsättningen mellan postmodern dekonstruktivistisk teori och

kvantitativ metod. För mig är detta en nödvändighet eftersom det förefaller mig som att metodvalen då det gäller vad som studeras ser så olika ut. Då vi talar om icke-normativa fenomen, däribland sexualitet, riskerar den dekonstruktivistiska ansatsen ibland att bli exkluderande och exotifierande i sig. Där normen till synes låter sig bli beskriven av kvantitativa undersökningar och beredvilligt låter sig kategoriseras, måste det

”avvikande” partikulariseras och studeras mer ingående på kvalititativt vis.

5

Ända sedan jag läste Genustrubbel av Judith Butler första gången har queerteorin varit central för hur jag uppfattar sexualitet, kön och genus. Jag anammade en syn på dessa fenomen som flytande och konstruerade. Detta har också haft en politisk dimension för mig och är en viktig rättvisefråga. Men jag är också intresserad av siffrornas magi, att legitimera, att hypotespröva. Att få säga ”så här är det, rent statistiskt”. Som jag skrev tidigare är detta två disparata världsbilder.

Spänningsfältet mellan det skenbart objektiva och vetenskapligt legitimerade kvantitativa metoder, och det kritiska, ifrågasättande och dekonstruktivistiska, är

väldigt intressant och mycket problematiskt. Men jag tror att queera teoriers normkritik har mycket att bidra med till fältet av sexualitetsstudier som använder sig av

kvantitativa metoder. Det som är relevant och i centrum för denna uppsats är

mätinstrumenten. Om det går att fånga den komplexitet som queerteorin beskriver, om det går att kvantifiera sexualiteter utan att vara (alltför) exkluderande.

1.1. Syften och frågeställningar

Uppsatsens syfte är tvådelat. Dels vill jag ägna mig åt metodologiska diskussioner, dels åt det empiriska materialet. Det metodologiska syftet kan beskrivas som en

undersökning av möjligheterna för att kombinera kvantitativ metod som använder sig av enkätundersökningar med queera teorier.

Jag vill skapa en inkluderande enkät som syftar till att vara ett normkritiskt verktyg.

Genom att redovisa mitt data hoppas jag på att kunna visa på vilka effekter en

dekonstruktion av sexualitet får i respondenternas svar. Genom hela uppsatsen vill jag föra en metodologisk diskussion kring kvantitativa metoder och queera teorier.

Jag vill också undersöka hur och om de queera teoriernas antaganden om kön och sexualitet avspeglas i populationen. Analyserna av det empiriska materialet syftar till att undersöka hur dessa teoretiska antaganden speglas i populationen. Detta innebär att undersöka huruvida den komplexitet som föreslås av mitt teoretiska ramverk återfinns hos respondenterna. Dessutom bidrar analyserna av det empiriska materialet till en

6

förståelse för hur enkäten har fungerat genom att undersöka vilka samband som finns mellan vilka frågor och vilka faktorer som bidrar till respondenternas olika svar.

Syftet är att konstruera en enkät som att operationaliserar queera teoriers syn på sexualitet och kön. Jag är intresserad av hur sexualitet uppfattas som kategori. Å ena sidan är sexualitet ofta föremål för essentialistiska och biologistiska föreställningar kanske lika hög utsträckning som kön, genus och etnicitet, å andra sidan förefaller sexualitet också vara en flytande identitetskategori som mer än någon annan accepteras som självidentifierad. I enlighet med de queera teoriernas idéer om sexualitet som ngot flytande och dekonstruerbart vill jag skapa en enkät där respondenten manas till självidentifikation. En del av denna operationalisering är att dekonstruera kön och sexualitet, att ställa frågor om desamma på olika sätt. Med utgångspunkt i queera teorier om dekonstruktion och normkritik kommer jag att skapa denna enkät. Enkäten kommer att distribueras till ett urval av studenter tillhörandes fem olika institutioner vid Uppsala universitet.

Mina frågeställningar är följande:

Hur kan queera teorier operationaliseras till enkäter? Vilka metodologiska svårigheter kan komma att uppkomma i och med detta projekt? Hur har dekonstruktionen av kön och sexualitet i enkäten fungerat? Kan en sådan dekonstruktion sägas vara meningsfull?

Hur svarar respondenter på icke-normativa enkäter? Är detta beroende av den specifika populationen? Återspeglas de queera teoriernas idéer om kön och sexualitet i

populationen? Hur skiljer sig svaren åt i då olika svarsalternativ ges åt liknande frågor som ställs om kön och sexualitet?

1.2 En liten ordförklaring och ett klargörande

I denna uppsats använder jag mig genomgående av pronomen hen. Funktionen detta pronomen fyller här är att vara ett pre-identifikatoriskt pronomen, men även

forskarnamn som jag tidigare har sett kallats för hon/han benämns även som hen. Hen är också ett väldigt behändigt pronomen när jag talar om mina respondenter rent

7

generellt. Under det att jag har skrivit denna uppsats har en debatt om detta pronomen förts på diverse forum i Sverige, och jag har blivit medveten om att detta pronomen kan uppfattas som kontroversiellt. Men i en uppsats som undersöker självidentifikation och kategoriseringar vill jag inte påtvinga någon som förekommer i detta material en kategorisering genom att använda mig av könsbestämda pronomen.

De sexualitetskategoriseringar jag använder mig av i enkäten är homosexualitet,

heterosexualitet, bisexualitet, pansexualitet, asexualitet och queer. Två av dessa tror jag behöver en närmare förklaring.

Asexualitet beskrivs så här av RFSL: "En person som är asexuell har ingen aktiv sexualitet och/eller känner sig inte intresserad av sexuella relationer. Asexuella kan vara homo-/bi- eller heterosexuella. Vissa beskriver att de alltid varit asexuella, andra kan vara det i perioder, för vissa är det en sexuell läggning (hör dock inte i lagens mening till sexuella läggningar) (RFSL:2012). Pansexualitet är ett begrepp som

Shulamith Firestone myntade och förledet pan betyder alltså ”alla”. Pansexualitet skulle kunna beskrivas som en preferens och/eller praktik och/eller identitet som innefattar alla kön.

1.3 Uppsatsens disposition

Eftersom det teoretiska ramverket är i centrum för den metodologiska diskussionen presenteras det teoretiska ramverket efter denna inledning, för att på så vis illustrera vilka tankar denna uppsats tar avstamp från. Sedan kommer jag att presentera några svenska forskares syn på sexualitet och sedan undersöka hur denna syn

operationaliseras i enkäter. Denna del tjänar dels till att presentera den tidigare forskningen inom området, dels att bilda en grund för en metodologisk diskussion för hur operationalisering av teorier kan fungera. I avsnittet efteråt kommer jag att diskutera utformningen av min egen enkät. Här kommer ytterligare enkäter tas upp, men dessa är enkäter som är uttalat queera eller normkritiska. Här diskuteras också generella metodfrågor såsom de frågor som rör den statistiska behandlingen av datamaterialet. Sedan presenteras resultaten av enkäten, både genom deskriptiv

8

statistik och statistiska analyser. Slutligen kommer jag att föra en sammanfattande diskussion där jag återgår till de frågeställningar och hypoteser som återfinns i uppsatsens början.

2. Teori

Denna teoridel är ett försök att ringa in olika inslag i queera teorier som är viktiga för denna uppsats. Jag skriver också queera teorier istället för queerteori. I mitt tycke finns det inte en sammanhållen definition, och än mer tycker jag att vissa

socialkonstruktivistiska idéer kan tolkas som queera. Dock har de queera teorierna en viss gemensam grund. För denna gemensamma grund avser jag att kort redogöra för i början av detta avsnitt.

Sedan kommer jag att göra några nedslag i inledningen till Judith Butlers Genus Ogjort (2006) eftersom jag tycker att där finns en intressant redogörelse och diskussion kring vad kategoriseringar kan vara och att queera teorier inte per definition kan förenklas till att vara ”anti-kategoriska”. Jag vill även diskutera den queera socialpsykologin som Martin Berg introducerar i sin avhandling Självets Garderobiär (2008). Bergs avhandling är intressant för mig, eftersom det är en syntes av socialpsykologins mest klassiska teorier om symbolisk interaktion och Butlers teorier om performativitet. För mig innebär det perspektivet en ny ingång till queerteori, samt att den återkopplar det performativa i queer till symboliskt interaktionism snarare än till psykoanalys, vilket ytterligare öppnar upp för en för mig mer användbar tillämpning av begreppen i och med sin betoning på socialitet.

Med avstamp i Eve Kosofsky Sedgwicks verk Epistemology of the Closet (2008) vill jag diskutera hur konstruktioner av sexualitet fungerar och kan förstås. Jag kommer även att kort diskutera Foucaults teorier om normativa idéer kring vad som kan kallas för

”den goda sexualiteten”.

Slutligen också diskutera två begrepp som jag tycker fångar det dynamiska i det performativa identitetsskapandet, queera läckage och skevhet. Redan här vill jag påpeka att den betydelse jag fyller begreppen med är ganska mycket min egen, och att

9

de teoretiker som jag refererar när jag diskuterar dessa begrepp kanske vill invända mot det tolkningarna jag gör. Denna diskussion syftar till att redogöra för hur jag ser på självidentifikation och det epistemologiska möjligheterna för detta.

2.1 En introduktion till de grundläggande begreppen

Inom queerteorier talas det ofta om performativitet. Performativitet kan sägas vara att genom att göra någonting så skapas någonting. Begreppet stammar från bland annat vetenskapsteoretikern JL Austin som beskrev tal som en typ av görande. Att säga något kan vara att ett handlande som skapar något. Ett klassiskt exempel från Austin är äktenskapet, att säga ”I do” för att besegla detsamma (Austin 1964: 8).

Detta gäller inte minst för sexualitetskategorisering. Genom att göra en sexuell handling skapas också (oftast) en sexuell identitet. Går det att ha en sexuell identitet utan att begå sexuella handlingar? Utgår man från normativa uppfattningar om sexualitet så är svaret förmodligen nej. Definierar man dessutom begär och lust som aktiva handlingar blir denna tendens starkare. Således går det att påstå att vi skapar vår sexualitet genom ett görande, eller genom att inte göra. Jag tror att sexualitetens starka normer ofta gör att sexualitet skapas genom att aktivt ta avstånd från andra sexualiteter, till exempel genom att säga ”jag är man och har sex med kvinnor, för att jag är heterosexuell. Jag har inte sex med andra män, eftersom jag är heterosexuell” I det senare fallet ser vi också hur kön och sexualitet omedelbart kopplas till varandra. Ett begär är alltid riktat och ofta riktat mot ett kön. När vi talar om sexuella ”läggningar” är detta en väldigt specificerad form av riktat begär (Butler 1990:9).

Performativitet innebär alltså att kön, genus och sexualitet skapas genom handlande.

Men detta handlade är inte problemfritt utan styrs av normer. Performativa handlingar måste göras begripliga i sin kontext. Därför ställer normer kvar på att sexualitet, kön och genus formuleras enhetligt. Att sexualitet och kön hänger ihop är enligt queerteori sammanhängande med hur även genus skapas. Genus kopplas ofta ihop med sexualitet.

En feminin man respektive en maskulin kvinna kopplas ofta ihop med sexualitet.

kvinnlighet och manlighet. Dessa sammankopplingar görs begripliga genom att de

10

naturaliseras. (Butler 1990:95) I queera teorier kritiserar denna naturaliserande, och påföljande essentialistiska tendens. Kärnan i den kritiken utgår från

socialkonstuktivism, alltså att kön, genus och sexualitet ska förstås som sociala konstruktioner, inte som medfödda egenskaper.

Andra centrala begrepp är den heterosexuella matrisen, heteronormativitet och heterosexism. Alla dessa menar att det finns en norm om två tydligt urskiljbara kön som i viss mån är varandras motsatser och ett obligatoriskt begär mellan dessa två. Jag använder i denna uppsats begreppet heteronormativitet. Heteronormativitet innebär att alla människor antas vara heterosexuella, men också att alla människor har en genusidentitet som hänger ihop med en könsidentitet samt att detta är kopplat till en given sexuell läggning.

Berg och Wickman skriver dessutom att begreppet heteronormativitet föredras framför den heterosexuella matrisen i svenska forskningssammanhang (Wickman och Berg 2010: 97). De beskriver denna term som mer lättillgänglig, men dock ej synonym. Att tala om en norm innebär ett väldigt konkret maktsystem, och den heterosexuella matrisen kopplas oftare till identitetskritiska sammanhang och

subjektifieringsprocesser (Wickman och Berg 2010:99). Jag tror att det är mer fruktbart att tala om (hetero)normer i kvantativa metoder snarare än att tala om hur den

heterosexuella matrisen avspeglas i detsamma.

Som till synes är queerteori ett kritiskt perspektiv på kategorier och normer som anses givna. Att genus, kön och sexualitet skapas förutsätter att detta är en process, vilket implicerar att de även är en konstruktion. En viktig grundtanke är att kön, sexualitet och genus konstituerar varandra, att de inte kan förstås var för sig utan bara som en skenbar enhet. Eftersom då sexualitet, kön och genus är konstruktioner går det också att dekonstruera. Det vi kallar för heterosexualitet är inte enbart ett begär mellan en kvinna och en man, utan det finns en rad kulturella betydelser som vi tillskriver heterosexualiteten, samt en rad institutioner. Att vara kvinna innebär också att tillskrivas en rad kulturella betydelser. Dessa är varken givna eller konstanta. Den synbart enhetliga består alltså av en rad komponenter (Foucault 2002:153-154).

11

Ett grundantagande är att dessa komponenter går att plocka isär. Detta kallas för dekonstruktion. I denna uppsats syftar dekonstruktion till att vara en metod för att avslöja det enhetliga och givna.

2.2 Queera kategoriseringar

Butler skriver i sitt förord att queerteorins viktigaste anspråk är att vara motståndare till alla icke-önskade identitetskategoriseringar (Butler 2006:28). Queerteori och queeraktivism handlar således inte om att avvisa alla former av genus- och

sexualitetskategorisering, utan snarare att påpeka det tillfälliga och flytande i dessa.

Butler skriver ”uppgiften för alla dessa [queera] rörelser är som jag ser det att skilja mellan normer och konventioner som tillåter människor att andas, att begära, att älska, att leva, och de normer och konventioner som förkväver själva livsvillkoren /…/ det viktigaste är att sluta föreskriva för alla liv, det som bara är levbart för enbart somliga”

(Butler 2006:29).

Queer kan ibland förstås som ett omedelbart avvisande av alla kategoriseringar, men den syn som Butler presenterar här tror jag är den verkligt radikala och den med störst förändringspotential, och det är en syn jag gärna ansluter mig till. Det är en syn som inte förneka identifiering och begär, men väl framhåller att kategoriseringar ska vara gjorda av subjektet självt, inte påtvingat utifrån. Queer är inte på det viset anti-identitet. Icke desto mindre är få fenomen så omgärdat av tvingande normer som sexualitet, kön och genus. En annan förståelse av queer som jag vänder mig emot är att

identifieringsprocesser för en individ alltid är enkla och oproblematiska. Ett sådant synsätt tillskriver individer väldigt mycket agens och förnekar normers, ibland omedvetna, reglerande effekt. Butlers terminologi, framför allt

performativitetsbegreppet, kan vid en snabb blick förefalla vara baserat på autonoma individer. Även om performativitetsbegreppets enklaste tolkning innebär att genus görs av individen själv, så är min tolkning av Butler att detta på något sätt skulle vara

smärtfritt och oproblematiskt. Denna mycket korta introduktion till

kategoriseringsproblem hoppas jag kan spegla något av den komplexitet som teorier

12

om görande och normer innebär och vilka, i mitt tycke, missuppfattningar som detta kan skapa. Denna komplexitet hoppas jag på att kunna illustrera längre fram.

2.3 Socialitet och lekfullhet; möjligheter till aktörskap och självförfattning

Bergs avhandling är bland annat en teoretisk diskussion om förenligheten mellan Judith Butlers queera teorier och George Herbert Meads socialpsykologiska. Berg skriver att Butlers foucauldianska och psykoanalytiskt inspirerade teorier om performativitet och performance, subjektivitet och subjekt ibland är svåra att skilja från varandra. För att klargöra och renodla dessa termer upprättar Berg en dialog mellan Butlers queera teorier och Meads symboliska teorier. Berg använder sig av empiri i form av självpresentationer och dagböcker av transvestiter på internetsajten qrusier.

Berg kallar sin syntes mellan Butlers queera teorier och Meads socialpsykologiska teorier i relation till sin framlagda empiri för queer socialpsykologi. Centralt i denna syntes är den performativitetstanke som tidigare presenterats. Framförallt rör det sig om hur subjektifieringen av mänskliga kroppar innebär ett görande snarare än ett varande. Berg menar att Butlers främsta bidrag till detta är beskrivningen av hur denna subjektifieringsprocess inte är helt upp till individen, utan att den från vissa givna normer måste vara begriplig. Denna begriplighet måste göras så att kropp, kön, genus och sexualitet tillsammans kan utgöra en enhet som enligt samma norm framstår som logiskt ihopkopplad Detta har likheter med Meads förståelse av socialitet, hur ett

rolltagande sker i och med kommunikation med andra människor, men till skillnad från Butler framhåller Mead hur detta alltid är en social process (Berg 2008:105). .

Denna sociala process grundar sig dock på en aktör som ”kan spelets regler.” Även här kan inte en kropp eller identitet bli begriplig utan att skapas i koherens med den generaliserade andre.

Det finns både en skillnad och en likhet mellan den diskursiva förståelsen hos Butler och den sociala förståelsen hos Mead. Bergs syntes uppfattar jag som en förståelse av individen som ett diskursivt konstruerat subjekt som sedan, genom socialt samspel kan handla reflexivt. Skapandandet av genus, kön och sexualitet är alltså inte helt diskursivt

13

präglat, utan kan förhandlas genom social interaktion. Icke desto mindre är inte denna sociala interaktion helt frånkopplad från makt, utan grundar sig på intersubjektiva krav på begriplighet.

Berg menar självpresentationerna som hen har analyserat sällan tar upp en anatomisk kropp utan främst använder kläder som genusbärare, men trots det strävar efter en form av kroppslig begriplighet. De både utmanar och bekräftar heteronormativa kopplingar mellan begär, sexualitet, genus och kön. Berg menar att detta beror på att, i enlighet med Mead, krävs att transaktörerna måste följa spelreglerna för att kunna leka med och reflektera över detsamma. (Berg 2008:182).

Presentationerna präglas ofta av en lekfullhet där genusperformativiteten är

självreflexiv och därför menar Berg att Butlers resonemang om begriplighet även måste innefatta tolkningar av den anatomiska kroppen. Som jag uppfattar det finns det många olika iscensättningar av genus, kropp, begär och sexualitet vilket skapar en instabilitet.

Ett exempel på detta är då Berg tar upp Anitas beskrivning av sig själv. Hon skriver att hon är en heterosexuell transvestit som bara tycker om tjejer. Berg skriver att detta kan läsas som att Anita är en heterosexuell man som bara är intresserad av biologiska

kvinnor, men också att det inte går att veta vilken slags tjejer Anita syftar på. Tjejer kan i den specifika kontexten också relatera till genuset tjej som snarare då är trans än ett biologiskt kön. Den begreppsliga instabiliteten kan läsas som hur (hetero).normativa kopplingar av kön, genus och sexualitet kan omförhandlas då det klädda könet tillskrivs större betydelse än en anatomisk kropp. Trots att det är en ganska hårt reglerad lek som har sin grund i en heteronormativ logik så finns där en lekfullhet.

Berg använder sig av ett begrepp jag tycker mycket om; självförfattning, för att

illustrera hur transaktörerna förhandlar kön och genus. Jag kommer i min enkät att utgå från just självförfattning eller självidentifikation, faktum är att jag ställer vissa krav på mig respondent att själv identifiera sig sexuellt, könsmässigt och genusmässigt. Inom den queera aktivism som jag har tagit del av hittills finns det ofta en gemensam

förståelse av sexualitet, genus och kön som självidentifierade. Enligt Berg finns det

14

ganska lite stöd till en sådan tolkning i Butlers teorier om aktörskap, varför jag tycker att Bergs syntes är mer användbar för mig.

Det finns två saker jag ser som kärnan i Bergs resonemang. Dels den självreflexiva leken som tillåter ett subjekt att tillskriva sin kropp, sin sexualitet och sitt begär. I fallen med trasaktörerna kanske det till och med finns skäl att tala för flera kroppar, flera

sexualiteter och flera begär hos en människa. Men denna lek är reglerad utifrån normens logik. För att vara reflexiv måste subjektet ha tagit plats på begriplighetens arena.

2.4 Sedgwicks postulat om alla människors olikhet

Denna uppsats föddes ur tanken att definitionerna av sexualitet som enhetlig, med en koherent preferens, praktik och identitet är instabila definitioner. Att det skevar och läcker hos människor, att begär och preferens måste tyglas, göras enhetligt för att göras begripligt. Något som är centralt för denna uppsats är, som tidigare nämnt,

dekonstruktion av sexualitet som sammanhållet fenomen till delarna praktik,

preferense och identitet. Men, förutom detta bygger också uppsatsen på antagandet om att normativa sexualitetskategorier är alltför trånga för att rymma alla människor. Eve Kosofsky Sedgwick skriver om detta i Epistemology of the Closet (2008).. I inledningen till denna bok listar hen axiom (närmast tycker jag att detta kan översättas till

postulat.). Ett av dessa är postulatet om att alla människor är olika.

Hen beskriver detta postulat som det mest uppenbara, men menar också att det finns förvånansvärt få verktyg för att konceptualisera detta faktum och hantera dessa olikheter. Trots det akademiska intresset för kategoriseringar som kön, genus, sexualitet, klass, etnicitet etc. samt hur dessa kategorier samverkar, är detta inte tillräckligt för att förstå olikheter människor emellan. Sedgwick applicerar detta resonemang på ”sexuell läggning” och listar en mängd olika sätt som sexualitet skulle kunna vara för olika människor. Kontentan är att sexualitet är en individuell upplevelse som kan variera otroligt mycket från person till person, men också vara annorlunda i olika stadier av en och samma persons liv (Sedgwick 2008:27).

15

Sedgwick skriver ”repeatedly to ask how certain categorizations work, what enactment they are performing and what relations they are creating rather than what the

essentially mean, have been my principal strategy” (Sedgwick 2008:27). Enligt Sedgwick är alltså sexualitetskategoriseringarna långt ifrån heltäckande eftersom definitionerna av dessa kategorier inte kan vara sammanhållen på grund av individuell variation. Sedgwick menar, sammanfattat, att sexualitetskategoriseringar kommer till korta eftersom upplevelsen av sexualitet är väldigt individuell. Ett rimligt antagande om sexologistudier är att dessa syftar till att, av olika anledningar, undersöka sexuella variationer i en population. Just därför tycker jag att det är relevant att diskutera sexualitetskategoriseringar utifrån hur pass väl de kan sägas fånga denna variation.

Därför utgår denna uppsats dels från en dekonstruktionstanke om sexualiteten som skenbart enhetlig men där preferens, praktik och identitet kan, men inte måste, skilja sig åt hos en och samma individ. Dels utgår den från den syn Sedgwick presenterar, nämligen att upplevelserna av sexualitet kan vara väldigt individuella och att kategorier kan betyda olika saker för olika människor.

2.5 Skevhet och läckage; vem är queer?

Ett begrepp jag lånar från Rosenberg är queera läckage. Rosenberg menar att den västerländska kulturen läcker queerhet på grund av sin heteronormativitet. Trots kulturens heterosexuella dominans läcker kulturen icke-heteronormativa inslag.

Rosenberg (2002:120). Läckaget är alltså sprickan i det enhetliga. Queera läckage har i min tolkning likheter med begreppet skevhet.

Skevhet som ett parallellt begrepp till queer har jag främst hittills stött på inom litteraturvetenskapen. Begreppet diskuteras i Tidskrift för Litteraturvetenskaps temanummer ”skev” från 2005. I inledningen där begreppet introduceras skriver de?

Att begreppet är inspirerat av norskans skeivt, som ibland används som en synonym till queer. Redaktörerna menar att den svenska queerforskningen har haft ett fokus på normativititet, och att mer utvidgat queerbegrepp som inte bara analyserar sexuell normativitet kan vara användbart, och föreslår för detta ändamål att begreppet skevt kan användas.

16

Redaktörerna skriver vidare: ”En »skev tolkning« söker i den litterära texten det som sticker ut, oroar eller stör. Analysen sker, kan man kanske säga, på skrå. En läsare kan anlägga en skev blick på texten och texten i sig kan förmedla ett skevt perspektiv. Det skeva kan finnas i språket, i gestaltningen av samhället, i det etiska eller estetiska grundantagandet. Något skevt kan yttra sig som allt från en knappt märkbar irritation till en chockerande avvikelse. Associationerna kan gå till det skamliga, konstiga, absurda eller skrämmande. Den läsare som inspireras av termen skev koncentrerar sig på det som sätter normaliteten i gungning, det som destabiliserar en ordning.” (Heggestad, Karlsson, Williams 2005).

Ovanstående citat tycker jag är en bra sammanfattning av begreppet som jag gärna skriver under på. Skevhet och läckage tycker jag är termer som jag tycker formar dynamiken i sexualitets- och könsperformativitet, Därför att det som skevar och läcker kan på ytan te sig helt normalt, och låter sig inte avslöjar vid en första anblick. Men även hur lite eller mycket någonting skevar och läcker så destabiliserar en ordning.

Dessa finns det också verbformer till, skevar och läcker. De kan beteckna något inom individen. Någonting kanske inte kan vara mer eller mindre queert, men dessa termer går i mitt tycke att kvantifiera. Det kan skeva lite eller läcka mycket.

Det som jag tycker är användbart med att termerna skevhet och läckage är att de kan innefatta alla människor. Tiina Rosenberg (2002) skriver i queerfeministisk agenda om olika kontroverser kring ordet queer. I inledningen av boken ställer Rosenberg frågan om vem som är queer. Om kanske alla är det på något sätt, eftersom normerna är så rigida och svåra att passa in i. Rosenberg ställer sig frågan vad som ”räcker” för att identifiera sig som queer. Även om hen inte ger något svar på frågan så understryker hen att benämningen av queer som en allmän motståndsidentitet snabbt leder till en urvattning av begreppet, och att ”det queera förhållningssättet står alltid i relation till den heterosexuella normen som princip” (Rosenberg 2002:15).

Vidare nämner Rosenberg Sedgwicks syn på vem som är queer. Sedgwick menar att det enda som kan avgöra en individs queerhet är huruvida den identifierar som queer eller

17

inte. Som tidigare nämnt, i de queeraktivistiska sammanhangen som jag har erfarenhet av, uppfattar jag detta förhållningssätt som vanligt.

Rosenberg kallar detta för ett klassiskt liberalt synsätt och menar att det är

problematiskt att människor ska få bestämma sin egen sociala position (Rosenberg 2002:16). I denna uppsats kommer jag dock att anta detta klassiskt liberala synsätt eftersom jag finner det fruktbart.

Som jag ser det finns det en svårighet i självidentifikation när det rör kategorier som är politiskt laddade, vilket kanske alla minoritetsgrupper kan sägas vara. Vem som helst kanske inte kan bli arbetarklass eller queer genom att säga det. Men detta synsätt är också problematiskt och kan få otäcka konsekvenser. Problemet med att tala om vem som inte hör till en grupp blir att det oundvikligen innefattar utsagor om densamma.

Resultat kan bli att väldigt universalistiska och homogeniserande anspråk, som till exempel då den ”kvinnliga erfarenheten” åberopas och alla som kategoriseras om kvinnor då antas ha samma erfarenheter.

Att tala om skevhet och läckage blir därför ett sätt att anamma den aktivistiska

ståndpunkten om självidentifikation Min förståelse av queerbegreppet kommer alltså dels från akademiskt håll, dels från ett aktivistiskt håll. Men den queera aktivismen som menar att alla identitet är självdefinierade är för mig det synsätt som jag förmår att konsekvent applicera. Målet blir så till vida att skapa utrymmen för denna

självidentifikation, att skapa platser där aktörsskap är möjligt. Att utgå från skevhet och läckage är ett strategiskt sätt att ifrågasätta normativa kategoriseringar därför att det innefattar alla människor och skapar inte konnotationer av minoritet/majoritet. En kamp mot normativa kategoriseringar blir på så vis ingenting som endast angår en påstått minoritet kontra en majoritet som antas passa in i dessa kategorier. Detta

resonemang påminner om det Sedgwick för när hen illustrerade det motsägelsefulla och binära tänkande som hen menar kategoriserar ett västerländskt tänkande kring

sexualitet. Hen kallar detta för en ”minorizing” kontra ”universializing” syn på sexualitet som i sin tur bygger på binariteten mellan homosexualitet och heterosexualitet.

”minorizing” innebär en syn där en minoritet är homosexuell och en majoritet är

18

heterosexuell. Den universialistiska synen innebär att homosexualitet är ett inslag i alla människors sexualitet, och att alla människor på så sätt skulle bära en homosexuell potential. Hen beskriver det senare som ” sexual desire (conceived of in some universal way). "is an unpredictably powerful solvent of stable identities”(Sedgwick 2008:85).

Sedgwick sätter fingret på hur postmodern och dekonstruktivistisk epistemologi ibland innebär essensialistiska tolkningar. Återigen, den enda som tycks möjligt för att undvika detta är att konsekvent peka på hur sexualiteter är självidentifierande. Detta behöver inte innebära att sexualiteten är frånkopplad socialitet eller normer och fri för var och en att bestämma själva. Till sist skulle jag vilja citera Sedgwick och låta hen

sammanfatta varför jag tycker att den aktivistiska synen på självidentifikation är så viktigt, och varför jag ser den absoluta nödvändigheten i att skapa enkätundersökningar som erbjuder självidentifikation ” To alienate conclusively, definitionally, from anyone on any theoretical ground the authority to describe and name their own sexual desire is a terribly consequential seizure. In this century, in which sexuality has been made expressive of the essence of both identity and knowledge, it may represent the most intimate violence possible”(Sedgwick 2008:26).

2.6 Den goda sexualiteten

Foucault beskriver hur maktstrategier reproducerar sexualitet. Föreställningar om sexualitet som given av naturen, en undertryckt drift, eller som ett område höljt i

mörker som vetenskapen försöker hitta sanningen om är enligt Foucault problematiska (2002:114).

Foucault menar att det finns en föreställning om könet som förtryckt, en berättelse om den fria sexualiteten fram till på 1600-talet, då en förtryckets tidålder tar vid, vilket sammanfaller med den borgerliga ordningen. Hen kallar detta för förtryckshypotesen eller undertryckningshypotesen (2002:39).

Foucault beskriver diskursiva system av makt och tal som skapar den mänskliga sexualiteten. En del av detta är att skapa en vetenskap kring sexualitet. Fältet kring det som kallas för talet om kön, det vill säga utsagorna om sexualiteten, är diversifierat och

19

rör sig inom områdena för demografi, biologi, psykologi, pedagogik mm. Det är en objektifiering av könet, en rationalisering som tvingar fram talet om detsamma, en bekännelse av könet.

Vetenskapliggörandet och kunskapsproduktionen av kön och sexualitet vill jag sätta i samband med subjektifiering och begriplighet. Sara Edenheims avhandling Begärets lagar som är en analys av SOU:er rörande lagstiftning om homosexualitet,

transsexualism och intersexualitet mellan 1934 och 2001 tar upp hur den

Foucauldianska kopplingen av subjekt, kunskap och makt har haft betydelse för Judith Butler i utformandet av den heterosexuella matrisen. Hen skriver att det inte handlar om okunskap, utan om vad som är legitimerad kunskap, den kunskap som förmår att subjektifiera. De kroppar som kan leva upp till normerna får en erkänd subjektsstatus, men de är också de kroppar som har internaliserat normen i högst utsträckning.

Subjektskap kommer alltså av hur begriplig en kropp, ett begär eller ett kön är utifrån en viss legitimerad kunskap (Edenheim 2008:50)..

Vetenskapliggörande handlar om att skapa objektivitet och generaliserbarhet. Här kommer jag dock att försöka använda en beprövad och legitimerad vetenskaplig metod, det vill säga statistisk dataanalys, för att dekonstruera denna objektivitet och

generaliserbarhet.

Förutom denna koppling skulle jag också vilja sätta de foucauldianska idéerna om den förtryckta och hemliga sexualiteten i samband med föreställningar om god sexualitet.

Jag tror at den sunda sexualiteten inte nödvändigtvis längre är barnalstrande, tvåsam heterosexuell sexualitet, finns det fortfarande normer kring den sunda sexualiteten, och att en av de starkaste är att en frigjord sexualitet. Ska jag tillåta mig själv att spekulera tror jag att bilden av den goda sexualiteten i en västerländsk kontext illustreras av den västerländska bilden av HIV/AIDS.

Jag tror att synen på den västerländska sexualiteten som frigjord och sund är ett stort inslag i västs självbild som progressiv och liberal. Den västerländska bilden av en

undantryckt sexualitet som dålig och en frigjord sexualitet som bra tror jag utmanades i

20

och med utbrottet av AIDS, framför allt när AIDS inte längre enbart kunde kopplas till homosexualitet. Ibland får jag intrycket av att AIDS har ”flyttat utomlands” och finns på en helt annan kontinent, i Afrika, och således inte kan kopplas till den goda

västerländska sexualiteten. I detta resonemang skulle till exempel Saids resonemang om orienten vara meningsfullt, om orientens sexuella mystik, men också den orientaliska kvinna som sexuellt förtryckt (Said 1978).

Den goda sexualiteten är en mycket intressant fråga när det gäller forskningsfältet för sexologi, inte minst för att sexologiforskningen ofta syftar till STI-prevention. Därför vill jag framöver titta på hur normer kring den goda respektive farliga sexualiteten

diskuteras och hur den senare operationaliseras i enkäterna. Utifrån Foucault är det också rimligt att anta att kvantitativa innebär just den typ av legitimerad kunskap som gör kroppar, begär och kön begripligt. Således tycker jag att vikten av normkritiska enkäter är dubbel. Dels är det viktigt att skapa enkäter som samtliga respondenter känner sig bekväma med och tycker är meningsfulla, dels kommer de resultat som en enkät frambringar innebära ett maktutövande i och med dess kunskapsproduktion.

Enkäter är också ett sätt att göra sexualiteten begriplig. Enkäter implicerar ofta denna typ av enhetlig sexualitet, en koherens mellan begär, praktik och preferens. Även detta kommer jag att titta på längre fram.

2.7 Sammanfattning och tillämpningar

Denna teoridel kan sägas vara en översikt av olika queera teorier. Denna är långt ifrån heltäckande, utan är skärvor av ett fält. Snarare än att fördjupa mig i hur kön och sexualitet konstituerar varandra, var det diskursiva könet slutar och genus börjar och andra delar av queera teorier som anses centrala har jag valt att diskutera aktörskap och vetenskapliggörande. Detta är på grund av att de är dessa delar som är mest relevanta för mina syften, det är också ett sätt att visa på vidareutvecklingar av queera teorier. Sist men inte minst innebär det också en möjlighet för mig att tänka på nya sätt kring dessa.

21

Alla antaganden och teorier bildar en grund för hur enkäten är konstruerad, men givetvis måste dessa antaganden att testas. Jag avser att ha en kritisk inställning till dessa teorier, och, som tidigare nämnt, är ett av syftena att utvärdera hur pass väl en enkät som bygger på dessa antaganden faktiskt fungerar.

Butlers diskussion kring kategoriseringar fångar in syftet med denna uppsats, att skapa tillåtande och inkluderande kategoriseringar. Detta kan låta som en klyscha. Att

konsekvent avvisa alla typer av kategorisering kanske kan ses som det enda möjliga förhållningssättet för att slippa utöva det symboliska våld som kategoriseringar utgör.

Men jag tror att en normkritik och ett antagande om att de flesta kategoriseringar är provisoriska kan utgöra ett alternativ till ett totalt avvisande av kategoriseringar.

Bergs tankar om subjektivitetsprocesser och symbolisk interaktionisk i relation till queer är extra intressant i relation till enkätkonstruktion och forskarrollen. Vilket samspel finns mellan forskare och respondent i förhandlingarna av kropp, sexualitet och kön? Jag skulle vilja säga att enkäten som arena för detta samspel är en på förhand väl definierad spelplan. Som enkätkonstruktör bestämmer du spelreglerna. Utifrån Berg skulle jag vilja säga att för att tillåta aktörsskap och självreflexivitet hos

respondenterna, måste spelreglerna göras klara. Jag tror dessutom att relationen mellan enkätkonstruktör och respondent är präglad av auktoritet och pliktkänsla, vilket gör den än mer reglerad . Enkäten/enkätkonstruktören blir en omedelbar generaliserad andra. Utifrån Berg kan jag alltså illustrera ett av målen med enkäten, att tillåta den typ av självreflexivitet och lek som Berg ger exempel på.

Genom att presentera termerna skevhet och queera läckage hoppas jag illustrera hur det är spänningsförhållanden inom en och samma individ jag är intresserad av. Det är med grund i detta jag har ställt samma fråga i enkäterna två gånger, men ena gången ges svarsalternativen i olika bestämda alternativ och andra gången i skalor. Att tala om skevhet belyser också ett av syftena med uppsatsen, att skapa en normkritisk enkät.

Detta syfte är inte för att försöka inkludera någon speciell grupp av människor som antas falla utanför majoritetens kategoriseringar av kön och sexualitet, utan jag skulle vilja beskriva mitt syfte som radikalare än så. Jag vill helt enkelt testa hur

22

kategoriseringar fungerar för alla människor och hur alla väljer att svara på frågor om kön och sexualitet när de är formulerade på olika sätt. Min utgångspunkt för detta är Sedgwicks postulat om alla människors olikhet.

Utifrån Foucault skulle enkäter ses som ett tvingande av könet att tala, att göra sig begriplig inför en auktoritet. Foucault beskriver ett vetenskapliggörande av sexualitet som syftar till att avslöja könets hemlighet. För mig känns det relevant att applicera detta på normativa föreställningar om den goda sexualiteten som skapas i

kvantifieringar av sexualitet och kön i och med enkätkonstruktioner.

Dock är det en aning nedslående att betrakta detta projekt med Foucault ögon. Det är ett fåfängt sökande efter könets hemlighet, det är ett uppmanelse till bekännelse, ett tvingande till tal. Det är en idé om det undertryckta könet. Men samtidigt måste Foucaults teorier om makt, regulation och disciplinerande förstås från densammes horisont, vilket innebär att makt inte alltid är negativt eller förtryckande.

Sammanfattningsvis ger mitt teoretiska ramverk en möjlighet att diskutera aktörsskap, vetenskapliggörande och kategoriseringar utifrån antaganden om kön, sexualitet och genus som konstruktioner som dessutom konstituerar varandra. Mot bakgrund av detta vill jag konstruera en inkluderande enkät som tar fasta på instabiliteten i sexualitets- och könskategoriseringar och ger utrymme för självidentifikation.

3. Forskningsöversikt

Efter denna teoretiska genomgång hoppas jag att jag har klargjort mina utgångspunkter för denna uppsats. I denna presentation av forskningsläget kommer jag att med ”queera ögon” titta på sexologistudier i Sveriges teoretiska ramverk samt hur teorierna operationaliseras och återspeglas i metoden, genom hur enkäterna konstrueras.

I detta avsnitt kommer jag att redogöra var en viss typ av sexualitetsforskning befinner sig idag. Fältet är väldigt diversifierat, varför en ganska ridig avgränsning är nödvändig, vilket innebär uteslutande svensk forskning av forskare som använder sig av enkät som metod och en samhällsvetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Det finns dock en

23

rad andra uttryck som kan vara av intresse att kort uppmärksamma inledningsvis.

Fältet för sexualitetsstudier är ganska splittrat och omfattar en rad olika

vetenskapsdiscipliner. Forskningsläget kring sexualitetsstudier kan beskrivas som två olika fält. Dels finns det kvalitativt inriktade studier med tydlig queer och normkritisk inriktning. Här kan bland annat Laskars arbete Ett bidrag till heterosexualitetens historia: kön, sexualitet och njutningsnormer i sexhandböcker 1800-1920 samt

Edenheims Begärets lagar nämnas. Sedan finns det ett mer kvantitativt inriktat fält av sexualitetsstudier, med tydlig operationalisering och kategorisering. Även detta fält är, som jag kommer visa på längre fram, socialkonstruktivistikt inspirerat. Denna del av fältet kallas ofta för sexologi och det är också detta fält som är metodologiskt relevant för uppsatsen.

För att kort skissera var sexologistudier i Sverige handlar om idag använder jag mig av en relativt nyutkommen antologi med det passande namnet Sexologi (red. Lundberg, Mårtensson, 2010). Forskare från olika fält såsom psykologi, sociologi, juridik och neurologi har bidragit med kapitel. Antologin består av 54 kapitel som är uppdelade i 10 delar; biologiska aspekter på sexualitet, sexualiteten genom livet, sociologiska, kulturella och historiska aspekter på sexualitet, juridik, restriktioner och kommersiella aspekter, sexuella livsstilar, variationer och riktningar, sexualitet och våld, sexuella dysfunktioner, funktionsnedsättningar och särskilda svårigheter, behandlingar av sexuella problem, sexualitet och hälsa samt att arbeta professionellt med sexologi.

Som synes så finns det medicinska, juridiska och psykologiska delar av fältet sexologi, men detta kommer inte att beröras närmare. Jag kommer att fokusera på den

sociologiska delen av sexologin. Längre fram kommer jag att granska tre olika enkäter utformade av tongivande forskare inom den sociologiska/samhällsvetenskapliga delen av sexologi, och därför väljer jag att fokusera närmare på deras texter.

24

Det jag vill lyfta fram i denna genomgång är det normkritiska och

socialkonstruktivistiska inslagen i det teoretiska ramverk som dessa forskare använder.

Syftet med detta är att denna socialkonstruktivism har likheter med queera teorier, och att det därför är intressant att se hur teorin avspeglas i metodologin. Bo Lewins kapitel är kanske det kapitel som har minst återkoppling till den enkät som jag kommer att titta på längre fram, Sex i Sverige. Men Sex i Sverige är också den enkät som är mest generell av de tre. Daneback och Månsson skriver om hur sexualitet kommuniceras på internet, och deras enkätstudie syftar till att kartlägga just detta. Tikkanens kapitel handlar om män som har sex med män, riskfyllda situationer och STI (sexuellt överförbara

infektioner)-prevention. Den enkät som Tikkanen är medförfattare till heter ungKAB09 (2009 ) och handlar om ungdomars sexualitet. Jag skulle ändå vilja säga att det finns en ganska stark koppling mellan enkät och teori, eftersom ungKAB09 syftar till att mäta ungdomars attityder till sexualitet och den representerar också den del av fältet som syftar till STI-prevention.

3.1 Sexualiteten som föränderlig och som social konstruktion

Bo Lewin skriver om sexualiteten som social konstruktion. Lewin beskriver hur den socialantropologiska forskningen har bidragit med beskrivningar av olika former av sexualitet och menar att det är en kulturell socialiseringsprocess som formar synen på den ”normala” sexualiteten. Föreställningarna om normal sexualitet gör att den ses som naturlig och med en biologisk grund. (Lewin 2010:116).

Detta skapar normer kring sexualitet. Lewin skriver att ”alla samhällen reglerar och kontrollerar sexualitetens uttrycksformer” (Lewin 2010:117). men menar att lagstiftningen är en liten del av detta. Till största delen sker kontrollen genom ett påförande av värderingar om normal och naturlig sexualitet. Lewin beskriver alltså sexualiteten som föränderlig och som en samhällelig process.

25

Kristian Daneback och Sven Axel Månsson ger i kapitlet Kärlek och sexualitet på internet exempel på denna föränderlighet. De beskriver hur framväxten av internet skapande en ny arena för människor att interagera på. De fokuserar på alla de fenomen på internet om berör kärlek och sexualitet (Daneback och Månsson 2010:138). En viktig aspekt av internet är den anonymitet som erbjuds, Det finns både en närhet och distans i detta, dels vågar personer dela med sig av intima delar av sitt liv, såsom sexualitet och kärlek, dels forsätter de att i egentlig mening vara främlingar för varandra. Daneback och Månsson beskriver detta med hjälp av Baumans begrepp virtual prescence och menar att denna arena liknar den som Goffman kalla för dramaturgiska perspektiv. Internet förmår att kombinera frontstage och backstage, anonymitet och intimitet. (Daneback och Månsson 2010:140). Daneback och Månsson skriver också om hur talet och samtalet förändras på internet, hur det är möjligt på internet att uttrycka saker som kanske är skamfyllda utanför internet. De menar också på att ju mer anonym en internetsajt är, desto mer sexuellt explicit är innehållet (Daneback och Månsson 2002:140).

Ronny Tikkanen skriver om kunskapsbaserad HIV-prevention riktad till män som har sex med män. Just STI-prevention är en relativt stor del av sexologi, inte minst

finansieras många studier av socialstyrelsen. Tikkanen använder begreppet män som har sex med män snarare än att tala om homo- och bisexuella män, just eftersom att den sexuella handlingen inte nödvändigtvis har en grund i en sexuell identitet (Tikkanen 2010:213).

26

Ett nyckelbegrepp som förekommer i forskning STI-prevention är sexuellt risktagande.

Tikkanen ansluter sig till synen på sexuellt risktagande som situationsbaserat, att snarare tala om sexuella risksituationer än sexuella riskpersonligheter. En aspekt av detta är att personer i sexuella situationer väljer att tolka riskerna utifrån sin partner, det vill säga huruvida den är välutbildad, välvårdad etc. Sådana situationella

riskbedömningar hänger ihop med samhälleliga idéer om god och sund sexualitet (Tikkanen 2010:432). Män som har sex med män innebär i viss mån ett brytande av normer kring dessa idéer om den goda sexualiteten, vilket gör att den typen av sexuella aktiviteter blir behäftade med en sorts ”farlighet” I Tikkanens forskning finns det exempel på hur idéer om den goda sexualiteten påverkar risktagande, till exempel beskriver männen sexuell aktivitet inom ramen för tillfälliga förbindelser som mer riskfyllda än inom ramen för en romantisk relation. Samhälliga normer om den goda sexualitet beskriver Tikkanen som ”Den [innebär] ett samlag inom hemmets fyra väggar mellan två personer som lever i ett monogamt kärleksförhållande (Tikkanen 2010:432).

Även om männen använder preventivmedel under dessa tillfälliga sexuella förbindelser uppfattas de ändå som riskfyllda. Tikkanen kopplar sexuellt risktagande till de

sociologiska idéerna om ett risksamhälle. Hiv-epidemin har gjort att Hiv är en del av det moderna risksamhället, och det finns mycket stigma kring sjukdomen. (Tikkanen

2010:433).

Slutligen beskriver Tikkanen olika effektiva hiv-preventiva insatser och menar att det går att förändra sexuella beteenden. De tillvägagångssätt som varit särskilt effektiva är de som har genomförts i grupp. Detta menar Tikkanen beror på att sexualiteten som konstruktion är avhängig normer som skapas och upprätthålls genom social

interaktion, därför blir social interaktion ett sätt att förändra beteenden. (Tikkanen 2010:434).

Denna översikt frammanar bilden av ett forskningsfält och en sexologi som ser sexualitet som en social konstruktion, som kontextuell, som något flytande och

obestämt. Överlag är detta en ganska postmodern syn. Forskarna tycks eniga om att det finns normer som skapar sexualitet och koppar detta skapande av normer till makt. Jag vill även påstå att både Backman och Månssons samt Tikkanens syn på sexualitet(er) är

27

en ganska radikal syn. Daneback och Månsson framställer sexualiteten på internet som väldigt flytande och som en möjlighet för självidentifikation. Tikkanen påpekar att handlig och identitet kan vara frånkopplade från varandra och beskriver också normer kring uppfattningar om ’”den sunda sexualiteten.” Dessa beskrivningar står också nära queera beskrivningarna av sexualitet. För denna uppsats är det dock viktigt att se hur denna syn, som bäst kan kategoriseras som konstruktivistisk, kommuniceras via enkäter.

3.2 Översikt av enkätundersökningar

För att illustrera hur sexologiforskning i Sverige använder sig av definitioner av sexualitet och kön/genus i enkäter har jag valt att beskriva hur tre

enkätundersökningar formulerar sina frågor kring sexuell praktik, sexuell preferens, sexuell identitet samt könsidentitet.

Som jag tidigare skrev finns det en grupp forskare som är tongivande inom sociologisk/

samhällsvetenskaplig sexologi, och dessa forskare använder sig också kvantitativa metoder, vilket i viss mån har påverkat vilka enkäter jag har valt att titta på. Men urvalet är till största delen gjort med utgångspunkten att täcka ett brett spektra av hur enkätundersökningar rörande sexualitet används. En av enkäterna är riktad till

ungdomar och har tonvikt på sexuell hälsa, en rör sexualitet på internet och är riktad till vuxna individer och den tredje är en sexualvaneundersökning av hela Sveriges

befolkning. Alla tre är förhållandevis stora undersökningar, mellan 1800- 15 000 respondenter. Det jag särskilt vill titta på är hur en operationalisering av de konstruktivistiska teorierna som forskarna diskuterat i tidigare avsnitt ter sig i enkäterna.

3.2.1 Sex i Sverige

Sex i Sverige är en sexualvaneundersökning om genomfördes 1995 och publicerades 1996, och i arbetet deltog en rad forskare. Det är en omfattande studie, vars

intresseområden omfattar social bakgrund, livsstil, hälsa, kunskap, attityder, beteenden av egna erfarenheter. Studien är befolkningsbaserad och har en relativt låg

28

svarsfrekvens, av bruttourvalet om 5250 individer gick det att erhålla bearbetningsbara svar från endast 2810. Personerna i urvalet var mellan 16-59 år gamla.

I enkäten är frågan om kön en tvåsvarsfråga, där respondenten kan välja mellan man och kvinna. Denna tvåkönsmodell gäller genom hela enkäten, dock med undantag att respondenten kan välja svarsalternativet ”tveksam/vet ej” när det gäller vissa frågor om huruvida andra människor är kvinnor eller män. I övrigt är en övervägande del av svarsalternativen könsneutrala, där det oftast är partner som efterfrågas. Ibland frågas också efter make och maka.

När det gäller frågor om olika sexualiteter är enkäten på vissa punkter väldigt flexibel.

Sexuell läggning beskrivs inte som enhetlig utan delas upp i förälskelse, attraktion och fantasi. Här kan respondenten välja mellan alltid kvinnor, oftast kvinnor men ibland män, ungefär lika mellan kvinnor som män, oftast män men ibland kvinnor samt alltid män. Det är alltså möjligt för respondenten att inte kategorisera sin sexualitet på ett enda plan utan på flera. Dock så är denna definition könsbunden och det går inte att välja några negativa alternativ. Sex i Sverige tar också upp transvestism, och s/m, men detta sker visserligen i termer huruvida detta är acceptabelt eller inte. Här finns också frågan om huruvida det är acceptabelt att bli sexuellt stimulerad av samma kön.

Studien poängterar i enkäten att samlag kan innebära mängd olika saker, mer än heterosexuellt penetrerande samlag. Dock skriver de också att dem ibland kommer att fråga efter samlag med penis i slidan på vissa frågor, och att det också då kan

formuleras som vaginalt samlag. Således sätts det likhetstecken mellan vaginalt samlag och heterosexuellt penetrerande samlag.

På några punkter är enkäten påfallande heteronormativ. Del fyra av enkäten, som omfattar attityder, innehåller en rad frågor, 14 stycken, som beskriver sexuella

handlingar och situationer, varpå respondenten får svara huruvida hen tycker att dessa handlingar borde vara straffbara. I alla dessa exempel är det bara sexuella situationer mellan män och kvinnor som beskrivs. Även tiotalet frågor som rör sexuellt hälsa är ställd i termer av ”kvinnans” (könsorgan, upplevelse etc.). ställs mot ”mannens”. Att

29

ställa upp två kön i singularis på detta vis implicerar att den sexuella aktiviteten är mellan en man och en kvinna.

Studien poängterar och diskuterar olika aspekter av sexualitet. (Lewin et al 1997:18).

Det skrivs i början av studien om sexualitet som en social konstruktion, att vi kan tala om flera sexualiteter samt sexualitet som en kulturell konstruktion och visar på ett par antropologiska exempel.

3.2.2 UngKAB09

UngKAB09 är en studie gjord av Ronny Tikkanen, Jonna Abelsson och Margareta Forsberg. Studien genomfördes 2009 och publicerades 2011 på uppdrag av Nationella enheten för HIV-prevention. Studien omfattade ca 15000 respondenter, mellan åldrarna 15-29. På grund av en allt för låg svarsfrekvens kan dock inte urvalet sägas vara

representativt för hela populationen. Trots den låga svarsfrekvensen är detta den mest omfattande studien i sitt slag som gjorts i Sverige.

Enkäten består av 63 frågor varav de flesta fokuserar på så kallt sexuellt risktagande.

Författarna säger sig ha ambitionen att vara normkritiska i formulerandet av frågorna och skriver ”En viktig aspekt vid framtagandet av UngKAB09 var att skapa ett modernt enkätinstrument som inte bygger normativa föreställningar om kön och sexualitet.”

(Tikkanen et al. 2011:39).

Ett led i detta var att ställa kön som en öppen fråga samt att vara noga med att framhålla att sex inte bara är synonymt med penetrerande samlag. Tittar en på hur frågorna är ställda ser en mycket riktigt att kön är en öppen fråga formulerad så att respondenterna själva får fylla i (kön:______). Resultatet av detta presenteras i kategorierna man, kvinna eller annat. Dock har 397 personer inte fyllt i denna fråga alls.

Frågan som omfattar sexualitet innehåller kategorierna homosexuell, heterosexuell, bisexuell samt inget av de ovanstående alternativen. Det bör också påpekas att frågan är formulerad så att respondenten svarar på vad den betraktar sig som idag. Två procent av männen och kvinnorna svarade att de idag betraktar sig som homosexuella. 16

30

procent av kvinnorna uppgav att de betraktar sig som bisexuella, vilket är tre gånger fler än de män som uppgett samma svar. Bland de som inte har velat definiera sig efter kön uppger 33 % att de betraktar sig som homosexuella. Det finns också ett tydligt samband mellan en ovilja att definiera sig könsmässiga och en ovilja att definiera sig sexuellt.

Tonvikten i studien uppges ligga på sexuella erfarenheter, vilket torde vara synonymt med sexuell praktik. Dessa frågor har många svarsalternativ. Respondenterna påminns om att sex är upp till dem att definiera och inte begränsat till penetrerande samlag.

Dock skall det sägas att de enda definitionen för penetrerande samlag är penis i

slida/penis i anal. Anmärkningsvärt är också att frågorna är ställda så att de frågar om senast respondenten hade sex med någon annan, samt att svarsalternativen inbegriper att det kan vara flera personer inblandade i sexakten.

Sammanfattningsvis kan UngKAB09 sägas ha en viss normkritik, inte minst på grund av att varje fråga har relativt många svarsalternativ. Detta uppmärksammar att bland annat att sex kan vara en individuell så väl som flersam aktivitet och inte begränsad till bara två personer. Likaså signalerar den öppet ställda frågan om kön ett utrymme för självdefinition. Även definitionen av sexuell aktivitet är vid, även om jag vill påstå att vissa aspekter är bekymmersamma. Till exempel kan inte penetrerande samlag enligt dessa definitioner inte praktiseras av exempelvis två kvinnor, Jag vill också hävda att svarsalternativen är könsbundna, det frågas efter pojk/ flickvän, där ett alternativ kan vara det mer neutrala svarsalternativet partner. Likaså frågas det efter killar och tjejer i vissa av svarsalternativen, samt han/hon. Något som också är anmärkningsvärt är att frågan som rör abort handlar enbart om hur ”du” eller ”flickvännen” valde att handla.

Detta implicerar att frågor rörande om abort enbart kan tas av individen själv eller inom ramen för ett parförhållande. UngKAB09 mäter också attityder till sex, bland annat huruvida det är okej för en tjej respektive kille att ha många sexpartners. Ett annat påstående som ställs ”En sexuell relation mellan två av samma kön är OK”,

31

3.2.3 Kärlek och sex på internet

Studien Kärlek och sex på internet (2003), skriven av Sven-Axel Månsson, Kristian Daneback, Ronny Tikkanen och Lotta Löfgren-Mårtensson beskriver svenskars användning av internet i sexuella och kärleksmässiga syften. Studien bygger på en enkätundersökning med cirka 1800 respondenter som distribuerade på Passagens hemsida. Passagen är en allmän portal och forum utan någon specifik kärleks- eller sexinrikting.

Tonvikten i enkäterna ligger på sexuell aktivitet. Intressant nog skriver forskarna att tonvikten på sex i de första pilotenkäterna ledde till at de kvinnor som deltog reagerade på detta och upplevde att denna tonvikt gjorde att enkätfrågorna verkade vara riktade till män. Enkäten byggde på två tidigare undersökningar. Den första delen med

sociodemografiska frågor bygger på undersökningen Sex i Sverige (Lewin et al. 1997).

Enkäten baseras även på en version som använts vid två amerikanska undersökningar, och har sedan anpassats till svenska förhållanden. Resultaten lider av en ganska hög så kallad drop-outeffekt. 50 procent fullföljde inte hela enkäten. Ett skäl till detta uppges vara att enkäten kan ha varit för lång.

Urvalet är inte representativt för populationen, vilket helt enkelt kan förklaras med att populationens storlek och egenskaper, det vill säga Passagens användare, är okänd.

Dock får 1800 respondenter anses som ett ganska stor urval. 53 procent av respondenterna uppges vara män och 47 procent kvinnor, vilket är exakt samma könsmässiga fördelning som i Sex i Sverige.

Frågorna om kön och sexuell läggning är stängda frågor (förutom svarsalternativet

”annat” vid frågan om sexuell läggning, där respondenten själv får fylla i). Frågan om kön ställs som vad respondenten ”är” och innefattar två svarsalternativ, man och kvinna. Sexuell läggning har fyra svarsalternativ, heterosexuell, homosexuell, bisexuell och annat. Frågan ställs som vad respondenten anser sig vara. Dubbelt så många kvinnor uppger att se ser sig som bisexuella, 14 procent mot männens sex procent. en procent av kvinnorna uppges se sig som homosexuell, respektive tre procent av

32

männen. 83 procent av kvinnorna respektive 91 procent av männen ser sig som heterosexuella. Proportionerna skiljer sig även åt mellan åldersgrupper. De

respondenter som har svarat ”annat” har fyllt i att de betraktar sig som asexuella eller är osäkra på sin sexualitet. Av dessa är två procent kvinnor och en procent män.

De sexuella aktiviteterna är för det mesta könsneutrala och inte begränsade till någon specifik sexualitet. Partner används framför mer könspecifika benämningar, men inte alltid. Bland annat frågas det om ”du är i förhållande med en kvinna eller man”. Ett exempel som kanske är lite mer uppseendeväckande är frågan om huruvida någon har klagat på respondentens sexuella aktiviteter på internet. Ett av svarsalternativen är

”partner/sambo/hustru”. Varför just hustru finns med som svarsalternativ är oklart.

Det finns också ett ganska tydligt tvåsamhetsfokus i enkäten. Dels presenteras

svarsalternativet ”partner” i singularis, dels står det uttalat ”med samlag menar vi två personer som har sex med varandra”

Det verkar inte finnas någon normkritisk ambition i utformandet av enkäten. Dock framhålls det att internet som arena erbjuder möjlighet till självidentifikation i hög grad, att det går att vara vilket kön som helst och identifiera sig med vilken sexuell läggning som helst (Daneback et al 2003:117), även om kategoriseringen i enkäterna är relativt rigid.

33

3.3 Sammanfattning av enkäterna: Med queera ögon

I tabellen nedan har jag gjort en sammanfattning av hur enkäterna ställer frågor om sexualitet och kön.

Tabell 1. Svarsalternativ i enkäterna

UngKAB09 Kärlek och sex på internet Sex i Sverige

Kön Öppen stängd, två alternativ Stängd, två

alternativ Sexuell

identitet

Stängd, fyra alternativ

stängd, fyra alternativ inte inkluderad

Sexuell preferens

Inte inkluderad inte inkluderad Stängd, fem alternativ Sexuell

aktivitet

Könsbestämd Könsbestämd Könsbestämd

Sexuella fantasier

Inte inkluderad inte inkluderad Stängd, fem alternativ

I ovanstående tabell menar jag med ”sexuell aktivitet” huruvida utformarna av enkäten har valt att specificera en viss sexuell aktivitet i termer av kön. Samtliga är noggranna med att samlag kan vara vilket sex som helst, men vaginala samlag är definierade som heterosexuella. Där olika sexuella läggningar benämns är det homosexualitet och heterosexualitet, samt bisexualitet i UngKAB09 och Sex och kärlek på internet. Ingen av enkäterna framställer sexualitet som en sammanhållen och beständig identitet,

UngKAB09 och Sex och kärlek på internet frågar vad respondenten betraktar sig som just när hen fyller i enkäten. Sex i Sverige kan faktiskt sägas ha dekonstruerat sexuell

identitet i förälskelse, attraktion och fantasi.