Forskningsförslag

Hur användandet av digitala verktyg förhåller sig till läromedlens upplägg kan vidare undersökas ur flera perspektiv. Genom intervjustudie är det intressant att undersöka vilken roll förlagen/författarna anser att läromedlen ska fylla gentemot skolans styrdokument. En intervjustudie skulle också vara lämplig att genomföra för att kartlägga hur digitala verktyg implementeras i undervisningen. Då undersökningar visar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen är relativt lågt och lärare tenderar att planera undervisningen utifrån läroboken (Skolverket, 2017b), är det av intresse att ta reda på hur lärare anser att de planerar sin undervisning med avseende på digitala verktyg.

Alla de förlag som ingår i studien och som ännu inte släppt nya eller reviderade läromedel för 2021 ligger i startgroparna för att göra det. Därför skulle det vara intressant att återupprepa den här undersökningen ungefär ett år fram i tiden för att kunna analysera fler läromedel utifrån den reviderade läroplanen som träder i kraft höstterminen 2021.

Referenser

Abdul Saha, R., Fauzi Mohd Ayub, A., & Achmad Tarmizi, R. (2010). The Effects of GeoGebra on Mathematics Achievement: Enlightening Coordinate Geometry

Learning. Procedia Social and Behavioral Sciences, 8, 686–693.

Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2012). Matematik 5000 Kurs 2b Grön

Lärobok. Natur & kultur.

Ammert, N. (2011a). Inledning. I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i

teori och praktik (ss 17-22). Studentlitteratur.

Ammert, N. (2011b). Om läroböcker och studiet av dem. I N. Ammert (Red.), Att spegla

världen: läromedelsstudier i teori och praktik (ss 26-41). Studentlitteratur.

Berg, M., Gottfridsson, D., & Nilsson, I. (2021). Prefix Matematik 2b. Gleerups.

Bhagat, K.K., Chang, C-N., & Chang, C-Y. (2016). The Impact of the Flipped Classroom on Mathematics Concept Learning in High School. International Forum of Educational

Technology & Society, 19(2), 134-142.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.

Davies, R.S., Dean, D.L., & Ball, N. (2013). Flipping the classroom and instructional technology integration in a college-level information systems spreadsheet course.

Educational Technology Research and Development, 61, 563-580.

https://doi.org/10.1007/s11423- 013-9305-6

Drijvers, P. (2015). Digital Technology in Mathematics Education: Why It Works (Or Doesn’t). I Selected regular lectures from the 12th international congress on

mathematical education (ss. 135-151). Springer, Cham.

Duda, E., & Dziurzyński, K. (2019). Digital competence learning in secondary adult

education in Finland and Poland. International Journal of Pedagogy Innovation and

New Technologies, 6(2), 22-32. https://doi.org/10.5604/01.3001.0013.6822

Dufåker, D., Larson, N., Marklund, M., Szabo, A., & Viklund, G. (2012). Matematik Origo

2b. Sanoma utbildning.

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens Officiella Tidning, L 394, 10-18. https://eurlex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:c11090

Fan, L., Zhu, Y., & Miao, Z. (2013). Textbook research in mathematics education:

development status and directions. ZDM – Mathematics Education, 45(5), 633-646. https://doi.org/10.1007/s11858-013-0539-x

Gennow, S. Gustafsson, I-M., & Silborn, B. (2012). Exponent: [Matematik för gymnasiet.]

2b. Gleerups.

Gennow, S., Gustafsson, I-M. & Silborn, B. (2018). Exponent: [Matematik för gymnasiet.]

2b. Gleerups.

Hatlevik, O. E., & Christophersen, K. A. (2013). Digital competence at the beginning of upper secondary school: Identifying factors explaining digital inclusion. Computers &

education, 63, 240-247. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2012.11.015

Herreid, C. F., & Schiller, N. A. (2013). Case studies and the flipped classroom. Journal of

College Science Teaching, 42(5), 62-66.

Holmström, M., Smedhamre, E., & Sjunnesson, J. (2012). Matematik M 2b. Liber.

Johansson, B., & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen (5 uppl.) Kunskapsförlaget.

Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: A classroom and curricular

perspective [Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet].

Jones-Kavalier, B., & Flannigan, S. L. (2006). Connecting the digital dots: Literacy of the 21st century. Educause Quarterly, 29(2), 8-10.

Kvarnsell, H., & Askebäck Diaz, C. (2020). Digitala verktyg i matematikundervisningen. Gothia Fortbildning.

Läromedelsföretagen. (2019). Statistik. Hämtad 2021-05-20, från

https://www.laromedelsforetagen.se/statistik/?fbclid=IwAR1Ve4rwpglgsIBoEigUTua K7AFpntOUIKRO2c9fbtAwdyZC8t_rd3hrlx4

Magdas, I., & Bontea, T. (2011). Developing Digital Competences Using an Educational Software. A Pedagogical Research. Acta Didactica Napocensia, 4(4), 31-48.

Mayer, R. E. (2002). Multimedia learning. I Psychology of learning and motivation (Vol. 41, ss. 85-139). Academic Press.

Moreno, R., & Mayer, R. (2007). Interactive Multimodal Learning Environments Special Issue on Interactive Learning Environments: Contemporary Issues and Trends.

Educational Psychology Review, 19, 309–326.

https://doi.org/10.1007/s10648-007-9047-2

Ratheeswari, K. (2018). Information Communication Technology in Education. Journal of

Applied and Advanced Research, 3(1), 45-47.

https://doi.org/10.21839/jaar.2018.v3S1.169

Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument.

Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Norstedts.

Skolinspektionen. (2019). Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs

7-9. https://bit.ly/3vruzSn

Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. https://bit.ly/31sO0xf

Skolverket. (2017a). Matematik [Ämnesplan]. https://bit.ly/3wHloP4

Skolverket. (2017b). Planering av matematikundervisning. https://bit.ly/3sa8YMm

Skolverket. (2017c). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå: ett kommentarmaterial för

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3784

Skolverket. (2018). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/1553968018488/p df3971.pdf

Skolverket. (2019a). Läroplan för gymnasieskolan 2011: Reviderad 2019 (6 uppl.). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. (2019b, 22 oktober). Resultat från gymnasieskolans nationella prov våren 2019.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade- statistiknyheter/statistik/2019-10-22-resultat-fran-gymnasieskolans-nationella-prov-varen-2019

Skolverket. (2020). Ämnesplan i matematik. https://bit.ly/3xIUBT1

Skolverket. (2021, 4 maj). Digitalisering av nationella prov – vilken digital kompetens

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020, 21 december). Stöd med digitala verktyg.

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt-larande/stod-med-digitala-verktyg/

Sterner, G., & Trygg, L. (2019). Problemlösning. Lärportalen, Skolverket. https://bit.ly/3yjveHC

Sunday, A.S. (2014). Mathematics textbook analysis: A study on recommended mathematics textbooks in school use in southwestern states of Nigeria. European Scientific Journal,

1, 140-151.

Tanu Wijaya, T., Ying, Z., & Suan, L. (2020). Using GeoGebra in Teaching Plane Vector.

Journal of Innovative Mathematics Learning, 3(1), 15-23.

http://dx.doi.org/10.22460/jiml.v3i1.p15-23

van den Ham, A. K., & Heinze, A. (2018). Does the textbook matter? Longitudinal effects of textbook choice on primary school students’ achievement in mathematics. Studies in