Sammanfattning och jämförelse

Innehållet i läroboken Exponent 2b (Gennow et al., 2012) motsvarar flera delar av det centrala innehållet för Matematik 2b. Det som saknas är en konkret del med problemlösning där digitala verktyg ska användas. Det betyder nödvändigtvis inte att läromedlet saknar delar där digitala verktyg används för problemlösning, eftersom den här studien enbart har

kategoriserat uppgifter som problemlösning om de explicit nämns som

problemlösningsuppgifter. Även budgetering med hjälp av ett kalkylprogram saknas, även om boken visar en bild på hur det kan se ut samt tipsar om att Excel är ett bra program för detta. Läromedlet använder digitala verktyg som grafritande räknare, GeoGebra samt Excel

(används dock inte för några beräkningar). Det har också en tillhörande elevwebb som öppnar för bland annat det multimodala lärandet och utveckling av digital kompetens. I övrigt är det få uppgifter där digitala verktyg används som medel för kunskapsutveckling.

vilket gör att bland annat filmer blir mer lättillgängliga. Elever kan också få sina texter upplästa i sin digitala enhet. Detta öppnar för det multimodala lärandet i allt högre grad än Exponent (2012). Genom att använda sig av ett digitalt läromedel övar man också på sin digitala kompetens.

Matematik M 2b är ett läromedel där större delen av det centrala innehållets skrivningar gällande digitala verktyg visar sig i något som heter digitala rutan. Läromedlet motsvarar de digitala delarna från det centrala innehållet näst intill helt. Det som saknas är beräkningar gällande normalfördelning med hjälp av digitala verktyg. Användandet av digitala verktyg som medel är inte så brett. Det är egentligen bara två digitala rutor där man ska använda sig av Excel samt grafritande verktyg (Holmström et al., 2012).

Läromedlet Matematik 5000 2b saknar budgetering med hjälp av kalkylblad samt att räkna på normalfördelning med hjälp av ett digitalt verktyg. I övrigt motsvarar innehållet det centrala innehållets skrivningar gällande digitala verktyg. I denna bok är den grafritande räknaren central när det kommer till användning av digitala verktyg. GeoGebra används också, bland annat i en geometriuppgift där verktyget används som medel för ökad förståelse. Det finns också en uppgift i boken där man ska undersöka funktioner med ett grafritande verktyg som också syftar till ökad förståelse. I övrigt är det inga fler uppgifter som syftar till detta (Alfredsson et al., 2012).

Origo 2b saknar samma delar som Matematik 5000. Även i detta läromedel är den grafritande räknaren mest central när det kommer till digitala verktyg. Användandet av digitala verktyg som medel visar sig egentligen bara i en uppgift. Denna uppgift kopplas enligt läromedlet till problemlösning och handlar om att se samband mellan olika funktioner (Dufåker et al., 2012). Det finns väldigt lite konkreta uppgifter i läromedlen där digitala verktyg används som medel. Dock är det återkommande att det finns aktiviteter, som oftast ligger utanför de

ordinarie uppgifterna, där eleverna ska undersöka hur olika funktioner påverkas av att ändra koefficienter och konstanter. Dessa aktiviteter ska göras med någon typ av grafritande program eller räknare.

Det digitala läromedlet Prefix (Berg et al., 2021) är lite annorlunda jämfört med de andra läromedlen. Först och främst är det inte helt färdigställt samtidigt som den är tolkad utifrån den nya ämnesplanen som börjar gälla hösten 2021. I dagsläget täcker inte läromedlet alla

skrivningar gällande digitala verktyg från ämnesplanen. Bland annat visar de inte på några digitala metoder för beräkningar med normalfördelat material. Detta kan vara något som möjligtvis tillkommer längre fram. Något som tyder på detta är att det finns ett kapitel som heter digitala verktyg men för tillfället är detta kapitel tomt. Läromedlet har annars filmer till genomgångar, spel, simuleringar samt ger elever möjlighet att få instruktioner upplästa. Detta möjliggör för det multimodala lärandet samt underlättar det för läraren om den planerar att använda sig av flippat klassrum. Prefix har också eget grafritande verktyg samt kalkylator som ska användas när man löser uppgifter. Då läromedlet är digitalt så får elever möjlighet att ständigt utveckla sin digitala kompetens då man bland annat får läsa och skriva på sin digitala enhet.

Alla analyserade läromedel täcker olika delar ämnesplanens skrivningar gällande digitala verktyg på något sätt, vissa i större uträckning än andra. Hur de digitala verktygen framställs varierar också. Exempelvis om man jämför Matematik 5000 och Matematik M kan man se stora skillnader på hur de digitala verktygen skrivs fram i läromedlen. Matematik 5000 har många exempel som visar hur räknaren ska användas för att sedan uppmana eleven att använda räknaren för att lösa efterföljande uppgifter. Matematik M har ett annat upplägg när det gäller digitala verktyg som kallas “Digitala rutan”. Denna ligger utanför de ordinarie uppgifterna och det är där läromedlet har uppgifter som konkret uppmanar till användning av digitala verktyg.

Samtliga läromedel har dock uppgifter där digitala verktyg skulle kunna användas för att lösa uppgifter men det står dock inte konkret att det ska användas. Många gånger är det en

genomgång gällande det aktuella matematikområdet där man visar hur man kan lösa det matematiska problemet med hjälp av ett digitalt verktyg. Efterföljande uppgifter uppmanar dock inte eleven till att använda samma metod. Möjligen är det underförstått att man ska gå tillväga på samma sätt som genomgången visar. Det som talar emot är att vissa uppgifter konkret uppmanar eleven till att använda någon form av digitalt verktyg. På liknande sätt uppmanas eleverna i vissa uppgifter att endast räkna för hand. I och med att läromedlen i vissa uppgifter uppmanar eleven att använda olika metoder så är det möjligtvis inte

underförstått att man ska använda sig av ett digitalt verktyg. Istället kanske det handlar om att man ges möjlighet att välja vilken metod man ska använda då det centrala innehållet för

medveten om detta så att man personligen kan uppmana elever att använda digitala verktyg när de ska lösa olika uppgifter. Detta för att säkerhetsställa att eleverna får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens.

Det är dock inte bara Matematik M som har aktiviteter utanför de ordinarie uppgifterna där digitala verktyg ska användas. Bland annat har Origo utmaningar, Matematik 5000 har aktiviteter och Matematik M har, som ovan nämnt, “Digitala rutan”. Alla dessa innehåller olika arbetssätt med digitala verktyg i varierande frekvens. Eftersom lärare i matematik ofta planerar utefter de läromedel som används (Skolverket, 2017b) så är det viktigt att veta att vissa delar som ska täcka det centrala innehållet är inskrivna i aktiviteter som ligger utanför ordinarie genomgångar och uppgifter. Risken finns annars att man betar av kapitel efter kapitel och missar väsentliga uppgifter gällande elevers utveckling av den digitala kompetensen.