Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag

Naturvårds verket har regeringens uppdrag att finansiera forskning kring vilt- frågor, bland annat forskning kring stora rovdjur, med medel ur Vilt vårds-

fonden, ett ansvar som myndigheten har haft ända sedan den bildades på 60-talet. För att vetenskapligt och relevansmässigt granska och prioritera vilt- forskningsansökningar inom Viltvårdsfonden finns en rådgivande vetenskap- lig kommitté för viltforskning, Viltkommittén. Naturvårds verket arbetar på ett forskningsrådsliknande sätt och finansierar forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Forskningen ska ha hög relevans och komma till användning i arbetet med vilt och jakt. Kunskapen ska nå berörda målgrupper och omsättas i prak- tiken, till nya metoder och effektiva verktyg.

Naturvårds verket är den enskilt största finansiären av tillämpad och för- valtningsnära forskning kring stora rovdjur i Sverige, men även t.ex. Formas och Svenska Jägareförbundet finansierar i viss utsträckning forskning kring stora rovdjur.

Under perioden 2004–2013 hade Naturvårds verket via Viltvårdsfonden sammanlagt ca 90 mkr (miljoner kronor) till olika projekt relaterade till stora rovdjur. Av dessa har ca 60 mkr gått till biologisk/ekologisk forskning kring varg (ca 25 mkr), björn (ca 13 mkr), lodjur (ca 8 mkr) och järv (ca 5 mkr). Vidare beviljade Naturvårds verket under samma period ca 14 mkr till sam- hällsvetenskaplig/humanistisk forskning kopplade till frågor kring stora rovdjur.

Naturvårds verket tilldelas årligen av regeringen medel ur Viltvårdsfonden för viltforskning med mera. Budgetåret 2014 tilldelades Naturvårds verket 18 miljoner kronor, varav minst 16 miljoner att utbetalas som forsknings- bidrag. Forskningsmedel utlyses i konkurrens i juni–september varje år och forskare från universitet och högskolor kan då söka medel i anslutning till den utlysning som annonseras på Naturvårds verkets hemsida.

I juni 2014 presenterades den nya forskningsstrategin ”Viltet och vilt- förvaltningen – Forskningsstrategi för perioden 2015–2020 för Naturvårds- verkets forskningsmedel ur Viltvårdsfonden”. Forskningen tar sin utgångs punkt i prioriterade frågor där det behövs en kunskapsuppbyggnad till stöd för vilt- förvalt ningen. Följande forskningsområden är prioriterade 2015–2020:

• Verktyg för viltförvaltningen • Från en- till flerartsförvaltning • Framtidens viltförvaltning

Under 2014 används ca 6 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forskning kring förvaltningen av desamma.

För att säkra ett långsiktigt bevarande och nyttjande av flera viltarter, inte minst stora rovdjur, är det angeläget med ett internationellt samarbete inom både forskning och förvaltning. Viltkommittén, har tagit initiativ till ett euro- peiskt nätverk för viltforskning och förvaltning, European Wildlife Network. Nätverket startade år 2012 och ska främja kunskapsutbyte bland forskare och förvaltare. Idag har nätverket över 600 medlemmar från 29 europeiska länder och 11 länder utanför Europa (http://europeanwildlife.net/).

För ytterligare information om viltforskningen och viltkommittén på Natur- vårds verket, se Naturvårds verkets hemsida (http://www.naturvardsverket.se/ Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Viltforskning/) 4.9.4. Forskning om varg

Naturvårds verket ger återkommande uppdrag till forskningen att utreda förvaltningsrelevanta frågeställningar. Sådana uppdrag har vanligtvis gått till pågående rovdjursforskningsprojekt och har främst varit inriktade på frågor som rör jakt, inventering, beräkning av populationernas storlek samt kommu- nikation med och information till förvaltningsmyndigheterna.

SKANDINAVISKA VARGPROJEKTET, SKANDULV

Skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV bildades år 2000. I pro- jektet samarbetar forskare från universitet och institutioner i Sverige och Norge. SKANDULV får medel från flera finansiärer i Sverige och Norge som tillsam- mans bidrar till den samlade forskningen om varg. Naturvårds verket är via Viltvårdsfonden den största svenska finansiären. För åren 2012–2014 har Sveriges lantbruksuniversitet, Grimsö forskningsstation, beviljats medel för studier kring demografi, genetik och ekosystemeffekter av den återkolonise- rande skandinaviska vargpopulationen. Forskningen har fokuserat på sex frågeområden:

Förbättrade inventeringsmetoder.

Nuvarande inventeringsmetoder kommer att utvärderas och andra metoder undersöks när det gäller att beräkna populationens storlek. Bland annat görs försök att vidareutveckla och anpassa fångst-återfångst metoder till skandina- viska förhållanden.

Populationsmodell för att testa förvaltningsstrategier

SKANDULV kommer att försöka skapa ett verktyg för att kunna rekommen- dera lämpliga förvaltningsstrategier (jakt, artificiell invandring) för den skan- dinaviska vargpopulationen. Bland annat studeras sambanden mellan genetik, så kallade fitness-relaterade egenskaper och beteenden som spridningsmönster och parbildning. Informationen läggs in i individbaserade modeller som med hjälp av simuleringsteknik kan testa olika förvaltningsstrategier och deras effekter på både kort och lång sikt.

Alternativa bytesdjur

Vad äter vargen mer än älg? Preliminära data tyder på att vargen kan växla mellan älg och andra klövdjur. Forskarna går vidare för att utvidga kunska- perna kring detta.

Jaktstrategier på älg i närvaro av stora rovdjur

SKANDULVS forskning tyder på att några av de antaganden som tidigare gjorts för det skandinaviska varg-älg systemet kan behöva justeras. Det

behöver tas fram nya modeller som kan användas för att vägleda förvalt- ningen av älg i områden med permanent förekomst av varg och björn. Ändrat beteende hos bytesdjur

Hur påverkas älgen om varg etablerar sig i deras närhet? Genom att jämföra älgarnas beteende i områden med och utan varg samt data före och efter var- garnas återetablering kan SKANDULV studera om det går att urskilja några beteendeförändringar hos vargens huvudsakliga bytesdjur.

Interaktioner med andra stora rovdjur

SKANDULV har tidigare studerat interaktionen mellan lodjur och varg. Nu undersöks interaktioner mellan björn och varg och man studerar bland annat om arternas beteende, habitatval och predationsmönster är annorlunda i områ- den där båda arterna förekommer jämfört i områden där de inte överlappar. Forskning om jaktstrategier och genetisk variation

År 2012–2014 finansierar Formas ett projekt om förvaltning av vargstammen vid Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet studerar bland annat invalseffekter på viktiga egenskaper samt beteendemönster (såsom spridning och partner- val) som kan påverka utvecklingen av inaveln och den genetiska diversiteten i populationen. En annan viktig del av projektet är att teoretiskt undersöka effekten av olika jaktstrategier som fokuserar på att bibehålla den befintliga genetiska variationen.

Individbaserade populationsmodeller är ett viktigt verktyg för att upp- skatta populationers livskraft med hänsyn till både genetik och demografi. Med hjälp av dessa modeller simuleras händelseförlopp och testas effekterna av olika förvaltningsåtgärder, till exempel jakt baserat på vargarnas beteenden och reproduktionsframgång med hänsyn till bland annat kön, social status, ålder, inavelsgrad och genetisk diversitet. Projektet samordnas inom ramen för SKANDULV.

Mer att läsa

Publikationer från SKANDULV finns på projektets hemsida http://skandulv. nina.no/svenska/Publikationer.aspx. Forskningsprojektets hemsida kommer att flyttas och ha sin hemvist och publiceras under Sveriges lantbruksuniversitet (www.slu.se) under vintern 2014/2015.