6. Resultat
6.2 Forskningsfråga 1: Hur beskriver lärare att de använder muntlig återkoppling och vilka
Lärare 1 och 5 berättar att återkoppling också handlar om att uppmärksamma eleverna på deras eget lärande. Alla lärare poängterar den enorma vikten av att ge eleverna muntlig återkoppling och att ständigt ha en daglig dialog för att kunna ge eleverna de rätta verktygen så att de kan komma framåt i sin lärandesituation. Lärare 3 förklarar att det är viktigt att motivera eleverna, speciellt när man jobbar med yngre elever. Hen framhäver vikten av att läraren är motorn och drivkraften, motiverar och hela tiden ger feedback, för då ser man elevernas framsteg.
6.2 Forskningsfråga 1: Hur beskriver lärare att de använder muntlig återkoppling och vilka framgångsfaktorer lyfter de?
6.2.1 Specifik återkoppling
Lärarna beskriver att det är viktigt att den muntliga återkopplingen som ges till eleverna bör vara specifik och tydlig så att eleverna kan förstå informationen. Vidare berättar Lärare 1 hur viktigt det är att tänka på vilka ord som används vid muntlig återkoppling. Hen menar att det är viktigt hur man säger saker och att det inte är för svåra ord som eleverna inte förstår, eftersom det då är svårt för dem att använda sig av informationen de får. Sedan brukar hen fråga eleverna
24
om de har förstått eller om hen behöver förklara på något annat sätt. Även Lärare 2 berättar att det är viktigt att förtydliga och fånga upp om eleverna kanske inte förstår. Vidare förklarar Lärare 4 att det går att använda det enkla i det svåra för att underlätta elevernas lärande, att vara specifik och inte krångla till det. Lärare 4 beskriver nedan hur hen brukar göra för att kunna ge specifik återkoppling till eleverna:
Men först skulle jag kolla igenom lite snabbt, jag tycker det är viktigt att man skummar igenom lite i alla fall, för att kolla hur det ser ut och om eleven har tänkt rätt eller fel för att då kunna ge specifik återkoppling på det (Lärare 4).
6.2.2 Tidpunkten
Lärare 5 berättar att det är viktigt att ta den muntliga återkopplingen med eleverna direkt, och inte först senare. Även Lärare 6 anser att den direkta återkopplingen är mycket viktig då den kommer i stunden då inlärningen sker. Fortsättningsvis förklarar Lärare 6 att återkopplingen inte får ske mer än en timme efter att eleven genomfört uppgiften. Eleven ska inte få tillbaka uppgiften först efter en vecka eftersom eleven då kan ha glömt varför hen gjort som hen gjort och då menar läraren att återkopplingen som ges inte har så stor verkan. Detta lyfter även Lärare 1, som anser att det är viktigt att återkopplingen sker i direkt anslutning till elevernas görande.
Vidare beskriver läraren att det inte är bra om eleven sitter för länge med något som eleven inte bemästrar, då är det bättre att eleven fortsätter att jobba vidare med något annat.
6.2.3 Individanpassning
Lärare 1 berättar att hen ofta ger individuell återkoppling till eleverna. Hen förklarar att vissa elever inte har så stort behov av det, medan andra elever behöver tät återkoppling. Lärare 4 beskriver att när elever har ett flyt och bra strategier behöver inte läraren gå in och förstärka så mycket hela tiden, men om elever är osäkra är det bra med mycket muntlig återkoppling. Lärare 5 berättar att hen brukar sitta med eleverna och försöka hitta vilken återkoppling eller strategi som passar för just den eleven. Lärare 3 beskriver den individanpassade återkopplingen på följande sätt, “Precis som man anpassar sitt material utefter eleverna anpassar man sin återkoppling, vissa behöver extra mycket återkoppling medan vissa inte är i lika stort behov”
(Lärare 3).
25 6.2.4 Positiv eller negativ
Lärare 3 beskriver hur hen noterar elevernas framsteg och ger positiv återkoppling. Lärare 1 menar att man lyfter barnen mer om de får positiv återkoppling istället för negativ. Även Lärare 3 poängterar att det är viktigt med positiv återkoppling och att fånga upp hur eleverna har tänkt även vid de tillfällen då svaren är felaktiga. Lärare 1 förklarar att hen försöker säga positiva saker och att det mesta kan vändas till något positivt, om en elev till exempel svarar fel så behöver man inte säga att det är fel utan istället fråga hur eleven har tänkt.
6.2.5 Tidsaspekten
Utöver framgångsfaktorer lyfter lärarna en gemensam utmaning gällande muntlig återkoppling att hinna ge alla elever i klassen den dagliga muntliga återkopplingen som de behöver. Då lärarna inte har tid att ge alla elever muntlig återkoppling på lektionstid berättar de att de ibland behöver stanna kvar med elever eller skapa smågrupper där de får mer tid för att kunna ge alla elever återkoppling (Lärare 3; Lärare 5; Lärare 6). Lärare 4 beskriver att det är stora elevgrupper och att hen inte alltid hinner ge alla elever muntlig återkoppling under en matematiklektion.
Fortsättningsvis argumenterar Lärare 4 för att även om man inte hinner med allt som man vill är det viktigt att man ändå ser alla elever, trots att tiden jobbar emot en. Även Lärare 1 nämner komplexiteten i att hinna ge alla elever den dagliga muntliga återkopplingen. Vidare förklarar Lärare 1 att hen försöker skapa stunder i klassrummet då hen kan sitta enskilt med elever för att ge dem muntlig återkoppling. Läraren berättar att på morgonen är det tyst läsning för alla och då blir det en mycket passande återkopplingstid att kunna sitta med enskilda elever eller smågrupper.
6.2.6 Sammanfattning
Samtliga sex lärare lyfter att de nyttjar sig av olika framgångsfaktorer när de använder muntlig återkoppling under matematikundervisningen. Lärarna använder sig inte av alla men av resultatet kan vi se att de i alla fall tillämpar minst en av framgångsfaktorerna. Det som lärarna har gemensamt är tidsaspekten och den stora utmaningen att hinna ge muntlig återkoppling till alla elever varje dag.
26